SBU

Årets Miljökonferens betonade juridik, gifter i bottenfärger, LOVA pengar och båtskrotning. Här nedan följer ett längre referat från konferensen. du kan också se en film på Youtube.

Ordföranden Harald Mårtensson hälsade välkomna och presenterade miljökommitténs mål för 2014:
• Öka miljömedvetandet hos båtfolket
• Öka politikers kunskaper om båtlivets miljösituation
• Verka för miljöombud i alla förbund och klubbar
• Som konsumentorganisation skapa tryck på båtbranschen i miljöfrågor
• Bereda remisser och miljöfrågor om båtlivet
• I samråd med unionsstyrelsen föra SBU:s talan i miljöfrågor
• Representerad i Båtmiljörådet, Havsmiljörådet, vattenförvaltningar m fl.
• Kontakter med båtförbundens miljöombud
• Ansvar för en årlig miljökonferens
• Medverka i miljötorg vid Älvsjömässan

MIK:s ambition är att värdefull information snarast möjligt läggs ut på hemsidan.
Det är viktigt för båtklubbar och förbund att ha goda relationer till aktörer inom vattenområdet. Information om bl a vattenvårdförbund och vattenråd på www.viss.lansstyrelsen.se och det är väldigt viktigt att båtklubbar och förbund finns representerade där det är möjligt.
Havs- och vattenmyndigheten har en nationell konferens om havsplanering i Stockholm den 20:e mars och för intresserade finns mera information på www.havochvatten.se
Harald informerade också om de förändringar som planeras när det gäller bränslen och inblandning av biodrivmedel i båtbränslen. För många båtägare har t ex biodiesel medfört avsevärda problem men det är bara att hoppas på en utveckling framåt i rätt riktning.
Det är ny lagstiftning på gång om så kallad kvotplikt för biodrivmedel. Förslaget innebär att hållbara drivmedel ska ingå i bensin och dieselbränsle. I bensin ska hållbara biodrivmedel utgöra minst 4,8 volymprocent från och med 1 maj 2014. Från och med 1 maj 2015 minst 7 volymprocent. I dieselbränsle ska andelen hållbara drivmedel vara minst 9,5 volymprocent varav minst 3,5 ska uppfyllas med vissa särskilt anvisade biodrivmedel som kan anses ha extra fördelar. Vad detta kommer att innebära för våra marindieslar återstår att se.

Kristina Carlstedt – Juridiska aspekter vid kontakt med kommuner
Eftersom det händer mycket inom havs- och vattenmiljö för närvarande och stora delar av Sverige är ganska långt ifrån att uppnå de nationella miljömålen är det sannolikt att många båtklubbar kommer att inspekteras och åläggas åtgärder som i värsta fall ligger långt över en båtklubbs samlade ekonomi.

De mål som i första hand berör båtlivet är:
• Hav i balans samt levande kust och skärgård.
• Levande sjöar och vattendrag
• Giftfri miljö – där förorenade områden utgör ett etappmål.

Kristina har sammanställt ett kompendium som kan vara till nytta för båtklubbars kontakt med kommuner och myndigheter.
För det första efterlyser Kristina allmänt vad en hamn är. Är det motiverat att kräva årliga inspektioner av båtklubbar och dessutom avkräva båtklubbarna tillsynsavgifter utan att kommunicera detta på ett godtagbart sätt. Avgifter för tillsyn ska vara fastställda av kommunfullmäktige. Hon framhåller också att det inte är självklart att båtklubbarna ska finna sig i ålägganden som inte är förankrade i lagstiftning. Man kan överklaga och begära överprövning. Vad som emellertid är helt klart är att kommunens företrädare har rätt att avkräva båtklubbar en avfallsplan som omfattar både det vanliga avfallet, inkl toaavfall, samt farligt avfall. Den följer av SJÖFS 2001:13.
Etappmålet förorenade områden berör i allra högsta grad båtklubbar eftersom nästan alla uppläggningsplatser är kraftigt förorenade efter åratal av bottenskrapning och kontaminering av andra mer eller mindre potenta miljögifter som är kopplade till båtlivet. Halterna av koppar, zink, tenn och kvicksilver är på vissa ställen så höga att det vore ekonomiskt försvarbart att utvinna metallerna. På många ställen har man funnit höga halter av PCB vilket kan vara svårt att härleda, men mest troligt är att det kommer från fogmassor som man använt till att täta båtdäck.
Kontrollera vad som står i miljöbalken och om den eventuella förseelsen handlar om strikt ansvar eller om oaktsamhet. Det är också viktigt att veta vad som är skillnad mellan lag, föreskrifter, råd och anvisningar. Tyvärr är det inte alltid som kommunens företrädare är tillräckligt informerade om detta, vilket gör det extra viktigt att dokumentera alla kontakter med dessa. Det är heller inte självklart att det är den ideella föreningen som bedriver verksamhet. Det kan lika gärna vara den enskilde medlemmen. Det finns en portalparagraf om att myndigheter ska vara rådgivande i första hand.
När det gäller arbeten i vatten är det extra viktigt att skaffa sig vederbörliga tillstånd och dessutom skriva avtal med alla berörda parter.
En annan viktig sak är att komma ihåg att det alltid finns en rimlighetsgräns för vad man kan kräva av en ideell båtklubb och att LOVA-bidrag inte kan sökas för ålägganden.

Vad händer i förbunden?
Här gavs erfarenheter av toatömning och spolplattor runt om i landet. På västkusten försöker vissa kommuner ålägga båtklubbar att anlägga spolplattor trots att detta inte är förankrat högre upp. På ostkusten finns inte många spolplattor och det tycks heller inte vara något tryck på båtklubbarna att anlägga sådana. När det gäller toatömning finns fortfarande ännu få möjligheter men en utbyggnad behövs och är på gång. Relationerna till kommuner varierar det kraftigt och att hjälpa klubbarna att bygga bra relationer till sina kommunala företrädare är onekligen en betydelsefull uppgift för SBU och båtförbunden.
Björn Sjöström från Lidingö BF redovisade ingående hur de jobbar på Lidingö. presentationen distribueras när den är färdigredigerad. Kontentan var i alla fall att bottentvätt innebär att man inte behöver bottenmåla båtar om man bottentvättar 2-3 ggr/år och att detta är avsevärt mycket bättre än spolplattor som i alla lägen bara fångar upp en liten del av båtars giftiga bottenfärger. 90 % av gifterna utsöndras när båtarna ligger i vatten vilket innebär att dyra spolplattor är ett tveksamt alternativ, åtminstone på ostkusten. Björn framhåller också att det är viktigt att ta fram miljöplaner för alla båtklubbar och att det inte nog kan framhållas att jobba med dammsugaranslutna slipar på båtbottnar. Som exempel avstår 59 % av båtägarna i Sicklinge från att bottenmåla 2014. Av de som bottentvättar avstår hela 91 %. I förlängningen måste det även bli så att förutsättningen för bottentvätt är att man inte målar alls. Vill man veta mer om SUB:s miljöplan finns den på http://subwebben.se/docs/Miljoplan_SUB_Ver2013-10-23.pdf

Giftiga båtuppläggningsplatser – Hur ser det ut och hur kan båtlivet bli mera miljövänligt. Seminarium med Britta Eklund med kollegor från Stockholms Universitet.
Thomas Johansson från Havs- och vattenmyndigheten inledde med direktiv från EU och miljöbalken. Han erkänner att deras rekommendation om spolplattor inte gett den effekt man hoppats på men att det finns LOVA-bidrag på totalt 75 miljoner per år att söka för miljöförbättrande åtgärder kommande tre år.
Britta Eklund och hennes kollegor har bland annat undersökt förekomsten av biocider i småbåtshamnar och på båtuppläggningsplatser och funnit otillåtet höga halter på samtliga platser man undersökt. På båtuppläggningsplatser finns ofta höga halter av Hg (kvicksilver), TBT (Tributyl- tenn), PAH (polycykliska aromatiska kolväten) och PCB (polyklorerade bifenyler). Saneringskostnaderna ligger i allmänhet skyhögt över vad en båtklubb klarar av. Med anledning av detta höll David Langlet, som är docent i miljörätt ett anförande om ansvar för sanering. I miljöbalken finns t ex angivet att verksamhetsutövaren alltid är ansvarig och att det egentligen inte finns någon preskriptionstid.
En föroreningsskada är en miljöskada som kan medföra skada eller olägenhet för människor och djur och när det gäller definition av verksamhetsutövare är en båtklubb i de flesta fall att anse som sådan, men det finns också ett skydd som innebär att medlemmarnas privatekonomi inte ska äventyras.
Erik Ytreberg berättade sedan om en ny teknik att identifiera metaller på båtbottnar med hjälp av XRF-metodik. Detta är en helt ny metod som bygger på röntgenteknik som kan vara till god hjälp i framtiden.
Britta Eklund, Ann-Kristin Eriksson Wiklund och Maria Bighiu ifrågasatte sedan om det lönar sig att bottenmåla båten i Stockholmsområdet. Resultatet var att det i nuläget inte finns några tydliga bevis för att nuvarande bottenfärger inte har något effektivt skydd mot påväxt.
Maria Elfström avslutade med en undersökning om båtägares beteende med målning och miljö. Mycket av presentationerna finns på http://www.itm.su.se/page.php?pid=555#poster102

Anna Ehn – Skärgårdsstiftelsen och Båtmiljö.se
Anna har under en tid jobbat med problematiken havstulpaner och vill sprida hur man kan göra för att undvika havstulpaner på våra båtar. Hon har också utvecklat en sms-tjänst som skickar ut varningar om man anmäler sig på www.batmiljo.se eller sms:ar Havstulpan till 72007. Nästa steg är att via en App informera om var det finns dass, toatömning soptunnor med mera runt våra kuster och det bildades en SBU grupp bestående av: Uno Karlsson Mälarens BF, Anders Thurén Blekinge BF och Christer Björkén Lidingö BF som ska hjälpa Anna med detta. Det är självklart att SBU och Båtmiljö.se ska ha ett nära samarbete. Anna betonade att om det finns båtar med behov av att lämna toalettavfall i klubben/hamnen eller om man har gästhamn måste det finnas möjligheter till toatömning. Mycket går att lösa med samverkan mellan närliggande båtklubbar. Det kan också vara problem med att göra sin toalett lämplig för tömning. Vi får sprida information om hur man suger och ombyggnad av toan med avluftning av toatanken för att det ska fungera.
Avfallsmängderna i skärgårdarna ökar och Skärgårdsstiftelsen gör ett jättejobb med toaletter och avfall och vi som var med på konferensen är nog helt överens med Anna att engångsgrillar bör förbjudas. Avslutningsvis framhåller Anna att hon gärna tar emot bilder från olika ställen.

Återvinning av fritidsbåtar – SweBoat och Båtskroten.se
Maria Rindstam från Båtskroten och Peter Karlsson från SweBoat presenterade ett gemensamt projekt för att ta hand om uttjänta och övergivna fritidsbåtar. Havs- och vattenmyndigheten sponsrar ett rikstäckande nätverk som att ska fungera från 2015. Det finns lagar som gör det svårt att transportera övergivna båtar om de klassas som miljöfarligt avfall och det vore önskvärt med vissa lagändringar för att göra hanteringen smidigare.
Skrotade plastbåtar blir till fjärrvärme och övrigt sorteras och återvinns i olika fraktioner. För närvarande kostar skrotningen 2000,-/ton plus frakt vilket kan bli en ansenlig kostnad om man har en stor båt, men genom att samordna transporter kan man komma ner i hanterliga fraktkostnader. Det kommer att finnas en länk på SBU:s hemsida till projektet.

Sammanfattning och synpunkter
När det gäller förorenad mark på våra uppläggningsplatser kan detta bli ett gigantiskt problem framöver och det finns önskemål om att SBU:s juridiska kommitté ska titta på frågan. Under lördagen fick vi också starka belägg för att man helt kan sluta med giftig bottenmålning i Stockholmsområdet och norrut.
Önskemål om att MIK tar fram en miljöenkät med Heleneborgs BK:s som underlag.
Det är också viktigt att få våra myndigheter att förstå att det är en avsevärd skillnad på behovet av bottenfärg i olika delar av Sverige.
Västerbottens BF undrar om det finns någon mall för att göra en LOVA-ansökan för toatömning och hur man besvarar frågor om beräknad miljövinst och liknande.
Det framhålls också att det är orimligt att kräva att det ska finnas steg 2 rening på det spolplattor som finns eftersom det är en orimligt dyr investering med tveksamt resultat.
MIK kommer gärna ut till förbunden och pratar om miljöfrågor och i senaste numret av Praktiskt Båtägande finns en bra artikel om blästring av båtbottnar och att detta är något som bör skötas av professionella utförare eftersom det är förenat med avsevärda hälsorisker att blästra båtbottnar. Försiktighet bör också iakttas vid slipning.
Beträffande det mycket potenta miljögiftet TBT vet vi fortfarande inte hur stort problemet är och där finns också anledning att undersöka möjligheten till LOVA-bidrag. De 75 miljoner som är anslagna till LOVA-projekt från 2014 är i första hand till för att motverka övergödning men det borde rimligen också finnas utrymme för andra vattenvårdande åtgärder. På www.transportstyrelsen.se/sv/Sjofart/Fritidsbatar/ kan man finna både vilka lagar som styr och annan viktig information.

Hans-Jörgen Alsing MIK, Bengt Hallberg Västerbottens BF

Per Sahlin i Heleneborgs Båtklubb i Stockholm får Tummen Upp 2014. Per jobbar som nätverkstekniker, men på fritiden är han en hårt engagerad ungdomsledare.

– Det är så roligt i vår båtklubb för vi har allt från 25-åringar till 80-åringar som medlemmar. Samarbetar man bara så kan man göra vad som helst, säger Per.

Per har varit medlem i Heleneborgs Båtklubb i 25 år. Det är erfarenheterna från båtlivet och många år som funktionär i båtklubben som har gett honom en speciell känsla för att jobba med ungdomar.

– Drivkraften är att hjälpa ungdomarna och betala tillbaka till båtlivet för det jag själv fick när jag var liten. För närvarande har vi ett 50-tal ungdomar, men vi strävar mot att komma upp i 100. De flesta seglar, men vi vill lära dem om olika sorters båtar.

I framtiden är Pers förhoppning även att båtklubben ska kunna arbeta i Stockholms förorter med ungdomar som inte har någon egen båt.

En detalj i sammanhanget är att Per sedan flera år inte har någon egen båt.

– I början hade jag en träbåt som min farfar hade byggt, men nu har jag ingen båt alls. Jag trivdes dock så bra i föreningen och jag tycker att jag kunde jobba här ändå.
Vad ska du göra för pengarna? Köpa en egen båt?

– Jag har inte bestämt mig om det blir en ny flytbrygga, ett nytt segel eller något annat. Men på något sätt vill jag göra något bra för ungdomsarbetet i båtklubben.
Stipendiet Tummen Upp är på 15 000 kr. Det delas ut av Båtliv och International Färg AB varje år till ”en riktig båtkompis”.

Motivering Tummen Upp 2014:
”Per Sahlin har genom sitt djupa engagemang under lång tid visat hur viktigt det är med återväxten i våra båtklubbar. Han är en central person för Heleneborgs Båtklubbs ungdomsverksamhet samtidigt som han är en riktig båtkompis.
Per är båtklubbskillen som alltid hjälper till där det behövs.”

Bildtext:
Per Sahlin får Tummen Upp 2014. Foto: Roland Brinkberg.

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, fördelar i år 385 Mkr till länsstyrelserna för arbete med bland annat vatten- och fiskevård. 75 Mkr av anslaget går till lokala vattenvårdsprojekt, så kallade LOVA-projekt.

– Det är roligt att vi åter kan dela ut LOVA-pengar eftersom vi vet att de här projekten ofta är väldigt effektiva och lokalt kan ge stora vinster i form av ökad turism, arbetstillfällen och ökad medvetenhet om miljöproblem, säger Christina Hallström, LOVA-samordnare på HaV.

Pengarna som nu fördelas ut tas från Anslaget för åtgärder inom havs- och vattenmiljö, också kallat havs- och vattenmiljöanslaget. I år omfattar detta totalt 673 miljoner kronor, vilket är en ökning jämfört med 2013 då anslaget låg på totalt 503 Mkr.

De län som får mest pengar totalt är Västra Götaland med drygt 58 Mkr, Värmland med nästan 36 Mkr och Skåne med drygt 24 Mkr.

– För arbetet med vattenförvaltning, kalkning, fiskevård, åtgärdsprogram för hotade arter och LOVA får varje länsstyrelse själv prioritera vilka åtgärder som ger bäst miljönytta för det egna länet. För arbetet med vattenförvaltning och för LOVA-projekt finns dock ett högsta belopp, säger Christina Hallström, handläggare på enheten för havsplanering och maritima frågor på HaV.
Förra året fanns inte utrymme att betala ut pengar till nya LOVA-projekt. Däremot gavs pengar till en del pågående och fleråriga projekt.

– I princip startades inte några nya LOVA-projekt under 2013 till mångas besvikelse. I år har regeringen tydligt uttryckt att man vill satsa på fler sådana här projekt och att det varje år avsätts högst 75 Mkr, säger Christina Hallström.

– Det är väldigt glädjande eftersom det här är pengar som kan sökas av ideella föreningar och kommuner för lokala och direkta åtgärder för vattenmiljön men ofta väldigt effektiva projekt. Vi har flera bra exempel på LOVA-projekt som varit viktiga i arbetet mot främst övergödning
LOVA-bidraget infördes i Sverige 2009 i syfte att få fram lokala åtgärder som förbättrar vatten- och havsmiljön. Pengarna har främst delats ut till projekt för att minska utsläpp av kväve och fosfor men också projekt som är fritidsbåtsrelaterade.

Av de 75 Mkr som i år delas ut får Skåne, Västra Götaland och Stockholms län mest, totalt drygt 33 miljoner kronor, eftersom det är de län som anses ha mest problem med övergödning. Nytt för i år är att Norrlandslänen får mer i LOVA bidrag.

Några av de LOVA-projekt som tidigare fått pengar och där satsningarna gett väldigt bra resultat är:
Milljöanpassning av hamnen i Träslövsläge i Varbergs kommun i Halland. Bland annat har man här fått en båttvätt med så kallad steg 2-rening, vilket också var den första i länet.
Heleneborgs båtklubb på Långholmen i Stockholm fick bidrag för en tömningsstation för fritidsbåttoaletter. Satsningen ledde också till att båtklubbens medlemmar enades om en särskild miljöpolicy.
Kristianstads och Hässleholms kommuner samarbetar för att förbättra vattenkvaliteten i Vinneå och minska näringsläckaget till Hanöbukten. I projektet ingår att tillsammans med markägare anlägga våtmarker och skyddszoner, inventera enskilda avlopp och ta hand om dagvatten för att minska problemen med näringsläckage.

Båtsveriges mest spännande och intressanta uppdrag som verksamhetschef för Svenska Båtunionen är ledigt.

Som verksamhetschef för SBU med 900 båtklubbar i 26 medlemsförbund med 170 000 båtklubbsmedlemmar runt hela landet får du en central roll i båtlivet. Jobbet omfattar allt
från kontakter med myndigheter, förbund/klubbar och styrelser samt samarbete med andra båtorganisationer. Tjänsten innefattar även ansvar för SBU:s kansli.

Ladda hem annonsen

Svenska Båtunionen, Svenska Kryssarklubben och Svenska Seglarförbundet begär i en skrivelse att snarast får träffa generaldirektören för att diskutera myndighetens riktlinjer för båtbottentvättar. Riktlinjer avseende utsläppsnivåer som inte är anpassade för dagens befintliga anläggningar och som under hot om vite tvingar klubbar att vidtaga av kommun meddelade förelägganden. Med anledning av brevet har HaV:s generaldirektör, Björn Risinger, bjudit in SSD till möte med myndigheten. Mötet hålls 25 februari i Göteborg.

Här är brevets innehåll i sin helhet:

Havs och Vatten myndigheten,
Björn Risinger

Angående riktlinjer för båtbottentvätt (rapport 2012:9)
Sjösportens Samarbetsdelegation, ett samverkansorgan för Svenska Båtunionen,. Svenska Kryssarklubben och Svenska Seglarförbundet och som företräder det svenska fritidsbåtslivet värnar om miljön och är helt beroende av friska rena vatten för att båtlivet ska ha kvar det värde som vi så högt uppskattar.
Vi är nu bekymrade över hur villkoren för båtklubbarna drastiskt har försämrats och hotar att omöjliggöra den traditionella organisationen med ideella allmännyttiga båtklubbar.
De riktlinjer om ”Båtbottentvätt” (rapport 2012:9) som Havs och Vatten myndigheten har gett ut, med det vällovliga syftet att minska föroreningarna på land och i vattnet, tolkas av många kommuner som en föreskrift. Kommunerna tror dessutom att det går att uppnå de utsläppsnivåer som anges. Erfarenheterna från de anläggningar som redan installerats och används, visar på att tekniken inte fungerar på önskvärt sätt och ingen hänsyn tas till totala mängder.
Nu hotas båtklubbar med viten om man inte i tid, enligt riktlinjerna, gjort de åtgärder som kommunen krävt i förelägganden. Alternativt måste båtklubbarna börja processa med överklaganden till rättsväsendet, vilket vi tycker är helt förkastligt.
Därför yrkar vi att dessa riktlinjer snarast revideras och att kommunerna, snarast meddelas detta, så att andrum kan skapas och en utvärdering av hittills vunna erfarenheter hinner göras. Eftersom reningsanläggningarna är dyra investeringar måste vi vara säkra på att dessa verkligen ger den nytta som önskas.
Inom båtlivet har vi en lång tradition att arbeta med miljöfrågor, som exempel kan vi nämna att redan i den miljöbroschyr ”Båtlivets miljö” som SBU gav ut 1996, rekommenderades det att tvätta båten över spolplatta med rening.
Vi hemställer att Havs och Vatten myndigheten, snarast kallar företrädare för båtlivsorganisationerna och aktuell forskning, till ett möte för en dialog om nödvändiga och anpassade förändringar av riktlinjerna för båtbottentvätt.
Kontakta SSD: s sekreterare Staffan Högardh för mötesbokning. 0708-661 591

Svenska Båtunionen Svenska Seglarförbundet Svenska Kryssarklubben

Ludvika Motorbåtsklubb har utsetts till Årets Båtklubb 2013 av tidningen Båtliv. Båtklubben belönades med en specialbyggd skattkista i massiv mahogny med båtprylar till ett värde av närmare 150 000 kr. Prisutdelningen ägde rum på Båtmässan i Göteborg lördagen 1 februari.

Tävlingen för att utse Årets Båtklubb 2013 fick ett stort intresse med nomineringar från ett antal båtklubbar runt hela landet. Efter ett noggrant arbete valdes Ludvika Motorbåtsklubb till vinnande båtklubb.

Prisutdelningen hölls på Båtmässan i Göteborg 1 februari. Prisutdelare var Bengt Gärde, ordförande i Svenska Båtunionen med 170 000 medlemmar.

Juryns motivering till att välja Ludvika Motorbåtsklubb till Årets Båtklubb 2013 lyder så här:
”Ludvika Motorbåtsklubb står för mycket av det som svenskt båtliv handlar om. Det är en livaktig klubb vid en av våra stor insjöar. Genom olika projekt för ungdomar, vanliga båtklubbsmedlemmar och projektet ”Marina 2015” är Ludvika Motorbåtsklubb väl rustad både för framtida tillväxt och för dagens miljökrav.”

Tidningen Båtliv är officiellt organ för Svenska Båtunionen och Europas största båttidning. Tidningen når med sin upplaga på 147 300 exemplar (TS 2013) sex gånger per år båtägare i hela landet.

Bildtext:
Ludvika Motorbåtsklubb är Årets Båtklubb 2013. På bilden syns en del av medlemmarna i klubben tillsammans med den sjömanskista och de vinster som tillfaller klubben. Foto: Jorma Valkonen.

Priset till Årets Båtklubb är den här specialbyggda skattkistan i massiv mahogny – fylld med båtprylar.

Statistik från Brå över anmälda brott 2013 visar att det skett en ökning av inbrott i källare och vindar. Jämfört med 2012 är ökningen 17 procent. Försäkringsbolaget If ger tips hur du kan förebygga inbrott i förråden.

Ny statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) över anmälda brott 2013 visar att det totala antalet brott i princip är oförändrat i Sverige. En kategori brott som däremot ökar är inbrott i källar- och vindsförråd. Ökningen är hela 17 procent jämfört med året innan.

– Det kan bero på att tjuvarna upptäckt att förråden i källare ofta är lättare att bryta sig in i. Där kan de arbeta mer ostört och snabbt få ut godset. Att råka ut för ett förrådsinbrott är väldigt trist och vi vill uppmärksamma folk på den här trenden, säger Marcus Röjemo, skadehandläggare på If.

Försäkringsskyddet är inte lika starkt i förråd som i den egna bostaden. En vanlig hemförsäkring täcker inte stöldbegärlig egendom, såsom konst, smycken och kameror, som förvaras i förrådet.

– Ett gott råd är att inte förvara värdefulla saker i förråden. Ingången till förråden bör ha ett ordentligt lås och nycklar ska inte vara på drift, säger Marcus Röjemo.

I vår är det dags för fartfyllda Sail Racing att ta plats i MQs butiker runt om i Sverige, Norge och på Shop online. Förra säsongen stärkte MQ sin profil med attraktiva varumärken som Filippa K, Whyred och Elvine – genom lanseringen av Sail Racing fortsätter kedjan sin satsning mot att erbjuda de bästa av varumärken.

– Vi tror att Sail Racing som varumärke på många sätt tilltalar MQs kunder. Tekniskt innovativt och funktionellt för att klara tuffa förhållanden, och samtidigt stilsäkert mode. Det är kollektioner som passar MQ och som stärker oss som varumärkesdestination, säger Christina Ståhl, MQs vd.

Med innovation och funktionalitet som signum har svenska Sail Racing tagit en tydlig position på marknaden. Varumärket är tätt förknippat med sk ”speed sailing” och designar kläder för seglingens absoluta världselit. Sail Racings exklusiva test-team, bestående av en rad framstående seglare, är en viktig del i utvecklingen av nya plagg och sätter en hög standard för hela sortimentet, från de mest högteknologiska jackorna till mer avslappnade casualplagg.

Vid lanseringen får MQs kunder chans att tävla om ett actionfyllt äventyr under den professionella seglingsserien M32 Cup tillsammans med den svenska OS-guldmedaljören Fredrik Lööf.

– Det känns fantastiskt att starta ett samarbete med MQ. Vi får en stark och mycket viktig distributionskanal inte enbart imagemässigt utan också med en bra geografisk etablering. MQs kunder ges möjlighet att tävla om en seglingsupplevelse fylld av hög fart och adrenalin. Att få segla en M32-katamaran i 100% kolfiber tillsammans med vår test team-medlem Fredrik Lööf är ”speed sailing” på högsta nivå, säger Joakim Berne, försäljningschef på Sail Racing.

Herrkollektionen, som bland annat består av funktionella jackor, hoodies och detaljrika pikéer, visar upp på en skön casualstil i marina färger. I butik och på MQ Shop online från mitten på mars.

Utbredningen av syrefria bottnar i Östersjön ligger fortfarande på rekordhöga nivåer. Det visar de mätningar som SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, gjort under hösten.

– Det är allvarligt eftersom syrebristen är ett av de viktigaste måtten på hur Östersjön mår. Syrebristen är framförallt ett hot mot torskens utveckling i exempelvis östra delarna av Bornholmsbassängen, säger Bertil Håkansson på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.

SMHI har analyserat syresituationen i Östersjön sedan 1960-talet på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket. Perioder med syrefria bottnar är inget nytt för Östersjön, det finns bevis för att bottnar varit syrefria på 1600-talet och fram till 1999 kunde utbredningen variera från år till år. Under 2000-talet har andelen syrefria bottnar ökat markant och befinner sig numer på en konstant förhöjd nivå. Under senare år har man även påträffat låga syrehalter och svavelväte högre upp i vattenmassan än tidigare.

Mätningarna under hösten visar att omkring 15 procent av bottnarna är döda och att cirka 30 procent lider av akut syrebrist.

– En av förklaringarna är att vi inte haft tillräckligt stora inflöden av syrerikt vatten i Östersjön de senaste åren. Några stormiga dagar räcker inte för att få bestående förbättringar, säger Bertil Håkansson, chef för enheten för miljöövervakning på HaV.

– Men syrebristen är också starkt kopplat till belastningen av närsalter till Östersjön, det vill säga utsläppen av kväve och fosfor. Övergödningen leder bland annat till ökad algblomning.

Utbredningen av helt syrefria bottnar är störst i västra och östra Gotlandsbassängen och i östra delen av Bornholmsbassängen. Syrebristen har stor inverkan på torsk eftersom torskäggen måste flyta i vattnet under en period tills ynglen utvecklats. För att äggen ska kunna flyta och överleva krävs en viss salt- och syrehalt. Området öster om Bornholm är den viktigaste lekplatsen för torsk i Östersjön. Men ofta är det syrebrist i det djupvatten som har tillräcklig hög salthalt för att torskäggen ska flyta.

– Syrebrist i ett havsområde kan leda till att fisken flyr eller dör. Även andra bottenlevande djur som maskar och musslor försvinner, säger Bertil Håkansson.

– Den enda långsiktiga lösningen för att få ner syrebristen till normala eller naturliga nivåer är att fortsätta minska utsläppen av kväve och fosfor.

Svenska Båtunionen får 365 000 kr när 24 organisationer får dela på det totala statsbidraget om 27,8 Mkr. Av detta är 18,8 Mkr organisationsbidrag och 9 Mkr projektbidrag. Bidragen är livsnödvändiga för landets friluftsorganisationer och möjliggör allt från sommarsimskolor, lägerveckor för ensamkommande flyktingbarn till utbildning av ledare. Barn och ungdomar är prioriterat även i år.

– Friluftsorganisationerna gör en fantastisk insats och är en grundläggande förutsättning för Sveriges mål att öka intresset och möjligheterna för alla grupper i samhället att utöva friluftsaktiviteter. Organisationerna lämnar ett stort bidrag till samhället i form av ökad folkhälsa men vi är i mycket stort behov av ytterligare resurser för en långsiktig överlevnad och för att nå de friluftspolitiska målen, säger Ulf Silvander, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv.

Organisationsbidrag per organisation, kr
Svenskt Friluftsliv, 1 800 000
Ornitologerna, 65 000
Botaniska föreningen, 40 000
Cykelfrämjandet, 530 000
Friluftsfrämjandet, 9 100 000
Riksförbundet Hälsofrämjandet, 220 000
Svenska Livräddningssällskapet, 1 875 000
Svenska Turistföreningen, 720 000
Svenska Kryssarklubben, 250 000
Sportfiskarna, 3 630 000
Svenska Båtunionen, 365 000
Svenska Frisksportförbundet, 50 000
Svenska Folksportförbundet, 32 000
Cykelsällskapet, 50 000
Svenska Fjällklubben, 50 000

Verksamhetsbidrag (projekt) per organisation, kr
Scouterna, Scouting för alla, Reclaim the friluftsliv, 1 470 000
Sportfiskarna, KlassDraget, 1 210 000
Svenskt Friluftsliv, Green Team, 100 000
Svenska Turistföreningen, Get real Summer 2014, 350 000
Svenska Båtunionen, Båtskolan, 113 000
Svenska Orienteringsförbundet, Lärarfortbildning i orientering steg 2, 305 000
4H, Friluftsliv i 4H:s matskolor, Focus väst, 560 000
Svenska Livräddningssällskapet, Livräddarkollo, 500 000
Riksförbundet Hälsofrämjandet, Allemansrätten – kunskap o inspiration till barn,
unga och föräldrar foldern, 100 000
Naturskyddsföreningen, Mera friluftsliv i skolan,
med Naturskoleföreningen och Sportfiskarna, 580 000
Friluftsfrämjandet, Kottar och barr i förskolan, Like:a backen året runt, 1 750 000
Svenska Klätterförbundet, Helgläger för ungdomar utomhus, Regionsläger utomhus för 16-20 år, Föreläsare till instruktörsseminarium, Topptursstimulans nybörjare, 379 000
Svenska Kanotförbundet, EPP paddling för alla, 400 000
Svenska Jägareförbundet, Nya svenskar i naturen, 550 000
Förbundet Skog och Ungdom, Uteliv åt alla, 70 000
Svenska Cykelsällskapet, Underhåll cykelturistleder alt Kvalitetsbedömning, 200 000
Sveriges Hembygdsförbund, Ung ambassadör, 200 000
Svenska Kryssaklubben, Kryssis, 141 000
Svenska Fjällklubben, Ungdomsläger, 30 000
Fakta om Svenskt Friluftsliv
Svenskt Friluftsliv är en paraplyorganisation för 23 ideella friluftsorganisationer i Sverige som tillsammans har ca 2 miljoner medlemsskap, varav 300 000 är barn och ungdomar. Tillsammans består organisationerna av närmare 10 000 lokala- och regionala föreningar. Svenskt Friluftsliv företräder de ideella friluftsorganisationerna i Sverige och är talesman gentemot regering, riksdag och myndigheter. Uppgiften är att bevara och utveckla förutsättningarna för det svenska friluftslivet genom att värna allemansrätten, stärka den långsiktiga finansieringen för friluftsorganisationerna samt höja friluftslivets status i samhället. Målet är att människor i Sverige ska ha möjlighet att utöva ett aktivt friluftsliv, idag och i framtiden.
Svenskt Friluftsliv har 23 medlemsorganisationer: Cykelfrämjandet, Friluftsfrämjandet, Korpen, Riksförbundet Hälsofrämjandet, Riksförbundet Sveriges 4H, Sportfiskarna, Svenska Brukshundsklubben, Svenska Båtunionen, Svenska Cykelsällskapet, Svenska Folksportförbundet, Svenska Frisksportförbundet, Svenska Fjällklubben, Svenska Gång- och Vandrarförbundet, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Kryssarklubben, Svenska Livräddningssällskapet, Svenska Orienteringsförbundet, Svenska Scoutrådet, Svenska Turistföreningen, Svenska Klätterförbundet, Svenska Kanotförbundet, Svenska Skridskoförbundet.
Info: www.svensktfriluftsliv.se

Det är dags att nominera den som bör få Tummen Upp 2014. Utdelningen av detta fina stipendium sker på båtmässan Allt för sjön i Stockholm i mars. Lennart Karlsson från Bergkvara Båtklubb fick Tummen Upp 2013. Han är en aktiv medlem som har utbildat många ungdomar i den lokala båtklubben.

Nu söker vi nästa vinnare av Tummen Upp. Båtlivs läsare väljer och nominerar kandidaterna till Tummen Upp, båtlivets mest ansedda pris till den bästa kompisen i båtklubben där stipendiaten belönas med 15 000 kr.

Skicka oss ett E-mail eller ett brev med en text som beskriver din kandidat och helst även bilder på personen. Ju noggrannare nominering, desto bättre chans.
Vi söker en man eller kvinna som har uträttat något särskilt bra för sin båtklubb och sina båtkompisar. Kort sagt, en riktigt go´ kompis i båtklubben.

Tummen Upp görs i samarbete med International Färg AB.

Vi behöver anmälningarna senast 7 januari 2014.

Skicka dem till:
TummenUpp@batliv.se
eller till: Tummen Upp, Båtliv, Ö. Vittusgatan 36, 371 33 Karlskrona.

Ett samarbete mellan tidningen Båtliv och International Färg AB

Bildtext:
Lennart Karlsson från Bergkvara Båtklubb fick Tummen Upp 2013.

Årets Båtklubb har blivit en succé. Det är tidningen Båtliv som varje år utser landets populäraste båtklubb. Hälleviks Båtklubb från Blekinge utsågs till Årets Båtklubb 2012. Priset delades ut på Båtmässan i Göteborg av Bengt Gärde, ordförande i Svenska Båtunionen.

Priset är en fantastisk sjömanskista laddad med båtprylar till ett värde av cirka 125 000 kr.

Nu är det dags att utse ”Årets Båtklubb 2013”. Vi hoppas att tillsammans med Båtlivs läsare hitta en båtklubb som uppfyller tävlingens förutsättningar och tillför ytterligare något. De är ni läsare som bäst vet vad som händer i klubbarna.

Den klubb som utses bör uppfylla dessa kriterier:
”Utmärkelsen skall ges till en klubb, ansluten till något av Svenska Båtunionens båtförbund, som i sitt arbete har skapat goda förutsättningar för gott kamratskap, trivsam samvaro, gott sjömanskap, sjösäkerhet och förståelse för en god miljö hos sina medlemmar.”

Information om tävlingen finns på hemsidan www.AretsBatklubb.se

I juryn för Årets Båtklubb finns Lars-Åke Redéen, Båtlivs chefredaktör, Bengt Gärde, SBU:s ordförande, Lasse Bengtsson, senior editor Båtliv, Anne Adre-Isaksson, SBU-redaktör Båtliv, och Bo Wernlundh, sponsoransvarig Båtliv.
Omröstningen är öppen till och med 7 januari 2014.

Bildtext:
Medlemmar från Hälleviks Båtklubb tar emot utmärkelsen Årets Båtklubb 2012.

Styrelsen i Nämnden för båtlivsutbildning framlade inför årsmötet förslag på förändringar av nämndens arbetssätt och uppdrag för att bland annat säkerställa kvalitén på förhör samt att utveckla och bredda nämndens sätt att arbeta framöver.

För att finansiera och genomföra dessa förslag kommer avgifterna för förhör att behöva höjas.

På årsmötet fattades ett enigt beslut om att godkänna styrelsens förslag till åtgärder samt att ge styrelsen i uppdrag att genomföra förslagen.

De nya avgifterna som gäller från och med 2014-01-01 är följande:
450 kronor: Förarintyg, Kustskepparintyg, Radarintyg, Manöverintyg för Högfartsbåt, Utsjöskepparintyg, SRC samt LRC.
300 kronor: Båtmekanikerintyg, Seglarintyg 1, Seglarintyg 2, Seglarintyg 3 samt Kanalintyg.

Den budgetförstärkning detta innebär kommer bland annat att användas till:
Kvalitetssäkring av förhör, förhörsförrättar- och lärarkonferenser, utveckla webbplatsen, marknadsföring, utveckla dagens intyg samt skapa fler intyg, introduktionsutbildning av nya Förhörsförrättare med mera.

Båtliv, som är Svenska Båtunionens medlemstidning, utökas med ännu fler sidor om segling. Det blir verklighet när Svenska Seglarförbundets (SSF) sidor Svensk Segelsport publiceras i Båtliv från och med nummer 1–2014.

Bakgrunden är att tidningen Segling läggs ned. Därför flyttas SSF:s sidor Svensk Segelsport till Båtliv, till att börja med under en testperiod på tre nummer.

– Svenska Seglarförbundet har länge haft en egen sektion i tidningen Segling. Som de flesta säkert känner till, läggs tidningen ner och vi vill tacka för ett fruktsamt samarbete under många år, säger Lena Engström, SSF:s ordförande.

– Sedan tidningen startade 1979 har Segling varit en viktig kanal för alla oss som älskar segling och båtliv och en pålitlig källa till information och värdefulla tips.

För tidningen Båtliv är detta också en möjlighet att ytterligare bredda det båtliv som tidningen beskriver.

– Genom att öppna tidningen för sidor med information om svensk segling på ett mer etablerat sätt kan vi ge Båtlivs stora läsekrets aktuell information om vad som händer i Seglarsverige, säger Lars-Åke Redéen, Båtlivs chefredaktör.

I och med detta ser SSF på nya kanaler för att nå ut till Seglarsverige. Eftersom många klubbar inom SBU även är anslutna till SSF, är tidningen Båtliv ett bra alternativ för att nå ut till samma personer som tidigare.

– Vi startar med en testperiod om tre utgåvor för att sedan utvärdera hur vi går vidare. Båtlivs redaktion har länge planerat att ändra layout på tidningen och det kommer att sammanfalla med den utgåva som SSF ingår i för första gången, säger Lena Engström.

Båtliv har en TS-kontrollerad upplaga på 143 000 exemplar sex gånger per år. Tidningen distribueras hem till alla medlemmar i SBU:s båtklubbar

2013 sällade sig ännu en av våra båtklubbar till gruppen 100-åringar. Sandvikens Segelsällskap (SSS) som är anslutna till Gästriklands Båtförbund, bildades den 22 november 1913.

Sitt hundraårsfirande började klubben redan under försommaren genom diverse marina begivenheter och avslutade med en stor jubileumsfest för sina medlemmar i Sandvikens ärevördiga nöjeslokal Valhalla den 9 november 2013.

Idag har Sandvikens Segelsällskap 1600 medlemmar och bedriver en bred vattenverksamhet allt ifrån segling, kanotsport och vattenskidor till ”vanligt båtåka” på Gästriklands pärla Storsjön. SSS har även fostrat ett flertal berömdheter inom både segling- och kanotsport.

Sällskapet, som har flera småbåtshamnar, är också ägare till den gamla ångbåten Emma från 1904 som fortfarande går i chartertrafik sommartid. SSS har även tagit fram ett sjökort över Storsjön som håller internationell standard.

Sandvikens Segelsällskap är en synnerligen livaktig gamling.
Alf

Bilden:
SSS Ordföranden Henrik Jakenberg.

Styrelsen för Svenska Båtunionen har nu skrivit ett svar på den skrivelse som projektgruppen ”Utveckla Svenska Båtunionen” står bakom. Unionsstyrelsen sammanfattar sina synpunkter och förslag i ett dokument som du hittar här. Under Svenska Båtunionens Unionsråd, som i år hålls 24 november, ska båda dokumenten diskuteras av delegater från hela landet.

Hur ska styrelsen öka och främja medlemmarnas medinflytande och delaktighet?
– Vad avser första frågan är det viktigt att synliggöra det arbete som idag bedrivs i styrelse, arbetsgrupper, kommittéer, myndighetskontakter med mera så att medlemsnyttan tydligt framgår. Svenska Båtunionen försöker faktiskt påverka myndigheter i en mängd olika frågor. Denna insyn om vad som sker torde öka intresset för delaktighet samt att det finns en reell möjlighet till medinflytande, säger Bengt Gärde, ordförande i Svenska Båtunionen.
Hur kan SBU igen bli en naturlig samtalspartner i alla frågor som rör svenskt båtliv?
– Att aktivt arbeta för och synliggöra SBU:s arbete för ett båtliv utan massa pålagor, ökad sjösäkerhet etc. Det är viktigt att våga ta ”fajten” i båtlivsfrågor samt delta i debatten såväl på hemmaplan som riksplanet. Skriva debattartiklar, uppvakta myndighetsutövare med mera.
– Jag tror för övrigt att SBU igen är en naturlig samtalspartner.
Vilket är det viktigaste verksamhetsområdet eller -områdena för SBU 2014?
– De viktigaste verksamhetsområdena för kommande året är sannolikt miljö, sjösäkerhet samt påverkan i olika löpande båtlivsfrågor, avslutar Bengt Gärde.

SBU:s styrelse skriver så här i en sammanfattning i dokumentet:
”SBU bedriver efterfrågad verksamhet. Mål- och verksamhetsplaner följer de övergripande mål som fastställts av tidigare Båtriksdagar.
Kommunikation inom SBU berör alla delar av organisationen, är en strategisk fråga och kräver att man omgående bestämmer sig för att komma tillrätta med uttalat missnöje.
Verksamhetsplanering och kommittéarbete är också en del av verksamheten som måste bli tydligare och mer känd för funktionärerna på förbunds- och klubbnivå.
Mycket information finns redan idag på SBU hemsida, men är ofta svår att hitta eller visar inte hur man ska söka. Måste bli mer informationsvänlig.
Genom ett mer aktivt arbete av styrelse, förbund och valnämnd finns goda möjligheter att bemanna alla förtroendeposter utifrån i dag gällande stadgar och direktiv.”

Slutrapport Utveckla SBU

Styrelsens svar oktober 2013

Vid Moderaternas stämma i oktober beslutades att en översyn av det så kallade Idrottslyftet ska göras för att se över förutsättningarna att inkludera en större bredd av aktiviteter i satsningen – däribland friluftsaktiviteter. I praktiken innebär det att idrottslyftet utvärderas för att kunna omfatta fler målgrupper.

– Det är ett mycket välkommet besked från det största regeringspartiet. Det visar att de har förstått vilken stor betydelse som friluftslivet har i det svenska samhället, säger Stefan Nyström, ordförande Svenskt Friluftsliv.

Under de senaste två mandatperioderna har anslaget till det svenska friluftslivet i praktiken legat stilla. Det har lett till att friluftsorganisationerna idag lider av en akut brist på resurser. Svenskt Friluftsliv tvingas därför hela tiden säga nej till ansökningar om projekt och aktiviteter som skulle kunna göra stor samhällsnytta, men som nu aldrig blir verklighet.

– Moderaternas förslag skulle, om det blir verklighet, ge oss möjlighet att förändra unga människors liv. Vi skulle kunna bidra till att ännu fler fick komma ut i naturen. Vi skulle kunna hjälpa till med integrationen av nyanlända. Vi skulle kunna utbilda (än mer än vad vi mäktar med nu) i allemansrätt och allemansvett. Vi skulle kunna bidra till en ökad förståelse av miljöproblematiken och mycket, mycket mer. Vi står redo, säger Ulf Silvander, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv.

Idrottslyftet, som startade 1 juli 2007, är en satsning på svensk barn- och ungdomsidrott. Regeringen har sedan starten årligen avsatt 500 miljoner kronor.

Bilden:
Stefan Nyström, ordförande Svenskt Friluftsliv.

Vid gårdagens Kommunfullmäktigesammanträde i Göteborg beslutade den rödgröna majoriteten att säga nej till fler båtplatser i Göteborg, efter att Moderaterna tidigare lagt en motion om att skapa fler båtplatser och utveckla gästhamnsverksamheten i Göteborg.

– Alliansen vill se ett båtvänligare Göteborg. Vi vill att fler göteborgare och turister ska kunna njuta av skärgården i sina fritidsbåtar, säger Jonas Ransgård (M), vice ordförande i Göteborgs Kommunstyrelse.

Den rödgröna majoriteten framhäver bland annat i sitt avslagsyrkande att ”hela båtmarknaden har gått i sank”.

– Det har varit några tuffa år för båtmarknaden under lågkonjunkturen, men det är fortfarande lång kö till GREFAB:s (Göteborgsregionens Fritidshamnar AB) hamnplatser för många båtstorlekar. Att de rödgröna nu stoppar en utbyggnad försvårar ännu mer för båtmarknaden. Just att kötiden i många fall är runt tio år kan mycket väl bidra till att många göteborgare till sist väljer andra fritidsintressen framför båtlivet, säger Jonas Ransgård (M).

Stadsledningskontoret skriver i tjänsteutlåtandet att ett problem för att bygga fler båtplatser kan vara GREFAB:s dåliga ekonomi. Alliansen i Göteborgs Kommunstyrelse hade gärna sett att man prövar nya, billigare vägar för att skapa fler båtplatser.

– En väg till att skapa bättre förutsättningar för båtlivet i Göteborg är att skapa fler platser på land för bilar och båtkärror i anslutning till småbåtshamnarna. Många väljer idag att ha en mindre båt som kan stå på trailer och därför finns inte alltid behovet av en permanent båtplats i vattnet, säger Jonas Ransgård (M).

– Det finns nya innovativa lösningar med exempelvis eldrivna handmanövrerade sjösättningskärror som innebär att man skapar båtplatser på land, där båtägaren inte ens behöver ha en bil för att få ner båten i vattnet. Allt som krävs av hamnen är sjösättningskärran, uppställningsplats för trailers och en sjösättningsramp.
Båtägaren kan själv manövrera kärran och därmed fritt välja när man vill använda båten. Sådana lösningar kan skapa lägre båtplatskostnader än vid brygga och öppna för att fler ska kunna upptäcka båtlivet, säger Jonas Ransgård (M).

Hela 14 procent av svenskarna har råkat ut för inbrott under de senaste fem åren, och fyra procent uppger att de råkat ut för fler än ett. Trots det säger var tredje att de inte vidtagit någon inbrottsförebyggande åtgärd alls. Det visar en ny undersökning från Trygg-Hansa.

Ett tydligt säsongsmönster har vuxit fram bland villainbrotten, där klart flest inbrott sker under det fjärde kvartalet varje år. Totalt sett har antalet inbrott i Sverige ökat med drygt en femtedel under de senaste tio åren enligt statistik från Brottsförebyggande rådet, BRÅ.

Trygg-Hansa har frågat svenska folket vad man gjort för att skydda sig mot inbrott. En tredjedel svarar att de inte vidtagit någon inbrottsförebyggande åtgärd alls (32 %). Bland de som skyddar sitt hem är det vanligaste att ha säkra dörrar och lås (25 %), följt av larm (22 %) och Grannsamverkan (22 %).

– Inbrott är en obehaglig upplevelse, det vet alla som råkat ut för det. Vi skulle gärna se att alla skaffar sig ett så bra skydd som möjligt, gärna på flera sätt som kompletterar varandra, säger Håkan Franzén, expert på Hus&Hem-försäkringar på Trygg-Hansa.

De flesta (37 %) har svarat att man tror att larm är den bästa inbrottsförebyggande åtgärden, följt av säkerhetsdörr (24 %) och grannsamverkan (23 %).

– Att installera godkända lås och larm är åtgärder man kan vidta på egen hand, och det kan ha en avskräckande effekt. Men det mest effektiva för att få ned inbrotten i sitt område är faktiskt att organisera Grannsamverkan, fortsätter Håkan Franzén.

Grannsamverkan är ett samarbete mellan Polisen, försäkringsbolag och många andra aktörer. Syftet är att göra bostadsområden mindre attraktiva för brott genom ökad uppmärksamhet från de boende samt kunskap om hur man skyddar sig, vilket skrämmer bort och försvårar för tjuven.

– Idag är bor färre än var tionde svensk i ett område med Grannsamverkan. Dessutom är det få som känner till att det är Polisen man ska vända sig till för att starta det i sitt område. Vi ser gärna att de här siffrorna ökar, säger Håkan Franzén.

Grannsamverkans webbplats
http://www.samverkanmotbrott.se/

Fakta om undersökningen
Undersökningen är genomförd av opinions- och marknadsundersökningsföretaget YouGov. Under perioden 13-26 september 2013 har sammanlagt 3 480 intervjuer via internet genomförts med män och kvinnor i åldern 18-74 år.

Båtar tvingas bort från Stockholms innerstad, enligt ett inslag i P4 Radio Stockholm. Det handlar bland annat om konkurrensen om värdefull mark, som kan leda till att antalet båtuppläggningsplatser minskar.

Båtliv har flera gånger skrivit om problematiken som är svårast i Stockholm men även finns på många andra platser runt om i Sverige. Båtklubbarna får helt enkelt ge plats åt kommersiella företag som satsar på sjönära boenden och kontor.

I P4 Radio Stockholms artikel säger Bertil Björkman från Saltsjön-Mälarens Båtförbund:

– Med färre uppläggningsplatser kommer båtlivet att påverkas negativt. Det kommer bli färre båtar, enligt Bertil Björkman från Saltsjö Mälarens Båtförbund.

Här finns hela inslaget:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=5669924

Bilden är från Lidingö Båtklubb. Foto: Roland Brinkberg.

Svenska Seglarförbundets Historiska Utskott inbjuder till Seglare Minns onsdagen den 9 oktober 2013 kl 18.00 i Tranebergsstugan, Bromma. Efter den gemensamma middagen får vi höra vad de inbjudna gästerna har att berätta om sina seglingsäventyr.

Vilka seglarna blir är i dag oklart, men finns att läsa på webben svensksegling.se inom kort.

Förhandsanmälan nödvändig senast måndag 7 okt till Maivor Bergau tel 08-393102, e-post bergau@glocalnet.net eller till Sv Seglarförbundets kansli 08-4590993, e-post asa@ssf.se.

Kostnaden 150 kronor, som även inkluderar delikat middag betalas kontant vid ankomsten till T-stugan.

Välkomna!

Regeringen föreslår en satsning på 75 Mkr årligen från och med 2014 för att stödja det lokala arbetet med åtgärder för bättre vattenkvalitet, framför allt med avseende på åtgärder mot övergödning.

– Jag är glad att vi kan göra denna satsning för att minska övergödningen och förbättra vattenkvaliteten. Arbetet ska ske tillsammans med ideella organisationer, kommunerna och jordbruket, säger miljöminister Lena Ek.

Regeringen inrättade 2009 ett bidrag till kostnadseffektiva lokala vattenvårdsprojekt, det så kallade LOVA-bidraget.

Bidraget har tidigare till exempel gått till VA-planering och VA-åtgärder som installation av avloppsreningsverk eller kretsloppsanläggningar för enskilda avlopp, inventering av enskilda avlopp, vattenåtgärder som till exempel restaurering och våtmarker samt lantbruksåtgärder såsom kalkfilter, strukturkalkning och fosfordammar, samt tömningsanläggningar för båttoalett och båttvätt för fritidsbåtar.

Nyligen debatterades friluftspolitiken i riksdagen. Det blev en debatt om ett styvmoderligt behandlat politikområde. För trots att så gott som alla svenskar ägnar sig åt friluftsliv varje år och trots att friluftslivet representerar centrala värden som folkhälsa, demokrati, integration och jämlikhet, lider det svenska friluftslivet av en akut brist på resurser, skriver ledande företrädare för paraplyorganisationen Svenskt Friluftslivs medlemsorganisationer.

Friluftslivets samhällsnytta är oomtvistad. Det framgår inte minst av de mål för friluftspolitiken som nyligen debatterades i riksdagen. Målen som regeringen formulerar visar att man har insett friluftslivets betydelse, men tyvärr är förslaget ett vackert paket utan innehåll.

Alla tankar om ökade medel till friluftslivet lyser nämligen helt med sin frånvaro i regeringens förslag. Hundratusentals barn och unga är med i aktiviteter som arrangeras av det svenska friluftslivet.

Föreningsverksamhet är i sig ett bra vaccin mot att hamna i utanförskap. Genom att vara med i en förening inom till exempel friluftsliv eller idrott utvecklar ungdomar sin identitet, får erfarenheter och kunskaper. Det ger framtidstro, en känsla av personlig frihet och en större tilltro till samhället. Hur viktigt det är att tillhandahålla meningsfulla fritidsaktiviteter åt våra barn och unga, visar inte minst den senaste tidens oroligheter i landets förorter. Fritidssysselsättningar håller ungdomarna borta från gatorna.

Sedan den borgerliga regeringen tog över 2006, har anslaget till det svenska friluftslivet ökat med futtiga tre miljoner kronor och uppgår idag till 28 miljoner. Genom att öka anslaget med 28 miljoner ytterligare skulle vi kunna göra så väldigt mycket mer. Inte minst för de 300 000 barn och ungdomar som är medlemmar i våra organisationer. Om man dessutom betänker att bristen på motion varje år kostar samhället 6 miljarder kronor är det lätt att konstatera att en höjning av anslaget skulle vara väl investerade pengar.

I vår alltmer stressade nutid blir det allt svårare att hitta ideella, frivilliga krafter som är beredda lägga sin dyrbara fritid och betala för såväl bensin och kaffe för att vara funktionär eller domare på någon av våra aktiviteter runt om i landet. Det är allvarligt. Vi är nämligen helt beroende av dessa eldsjälar till ledare för att kunna erbjuda en meningsfull fritid åt våra nästan två miljoner medlemmar.

Det finns en enkel lösning på detta. Idrottsorganisationer åtnjuter nämligen ett undantag i Socialavgiftslagen och behöver inte betala sociala avgifter upp till ett halvt basbelopp (ca 22 000 kronor/år) för sina utövare och domare m.fl. Friluftslivets organisationer åtnjuter inte samma undantag och betalar socialavgifter om ersättningarna överstiger 999 kronor/år.

Svenskt Friluftsliv anser att även friluftslivets ideella organisationer ska ha rätt till nedsatta sociala avgifter. Det skulle ge kostnadsneutrala förutsättningar att bedriva verksamheter som båda kan bidra i strävan mot ett friskare samhälle.

Vi både vill och kan bidra till ett bättre och mer inkluderande Sverige. Låt inte friluftlivet vara ett verktyg som ligger oanvänt i verktygslådan. Låt oss i stället göra nytta fullt ut. Då blir vi alla vinnare.

Stefan Nyström Generalsekreterare, Sportfiskarna
Magnus Ling, Generalsekreterare, Svenska Turistföreningen
Ulf Uddman, VD, Svenska Kennelklubben
Bo Sköld, Generalsekreterare, Svenska Jägareförbundet
Sara Revell Ford, Generalsekreterare, Friluftsfrämjandet
Eva Bjernudd , Generalsekreterare , Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet
Karin Brand, Generalsekreterare, Svenska Livräddningssällskapet
Per Berkhuizen, Kanslichef, Svenska Kryssarklubben
Susanne Söderholm, Förbundschef, Svenska Orienteringsförbundet
Björn Rombach, Ordförande, Svenska Cykelsällskapet
Erik Johansson, Ordförande, Riksförbundet Sveriges 4H
Rasmus Gustafsson och Kerstin Lindström, förbundsordförande, Svenska Frisksportförbundet
Karin Persson, Generalsekreterare och Pontus Axelsson, Ordförande, Svenska Klätterförbundet
Viggo Oterhals, President, Svenska Folksportförbundet
Sven Blomkvist, Ordförande, Svenska Gång- och vandrarförbundet
Anders Drougge, Ordförande, Cykelfrämjandet
Anna Karin Fredmer, Förbundsordförande, Riksförbundet Hälsofrämjandet
Anders Danielsson, Generalsekreterare, Svenska Kanotförbundet
Bengt Gärde, Ordförande, Svenska Båtunionen
Bo Evert, Ordförande, Svenska Fjällklubben
Peter Rimsby, Generalsekreterare, Svenska Brukshundklubben

Ulf Silvander, Generalsekreterare, Svenskt Friluftsliv

Båtklubbarna har varit en del av stadsbilden i över 100-år! Men nu hotas de stadsnära klubbarnas existens alltmer, trots att allt fler önskar sig en båtplats! Häng med på Båtklubbarnas Dag lördagen 31 augusti tillsammans med 100-tals andra båtälskare, besök en båtklubb, eller bjud in till och visa upp din egen båtklubb, delta i den Stora Båtparaden (förra året var de över 250 båtar!), glädjs och ha kul!

På flera båtklubbar är det fest och pågår aktiviteter under dagen fram till kl. 15 då Båtparaden startar. Cirka kl. 16 samlas båtarna på Riddarfjärden. Där blir det en spektakulär uppvisning med Flyboard och därefter av alla båtägares skyddsänglar, Sjöräddningssällskapet!
Välkomna alla sorters flytetyg och båtälskare! Den som är båtlös kan se alltihop från kajer, broar och stränder utmed färdvägen. Läs mer om klubbarnas program och om vad som händer.

Båtklubbarna förenas, för fjärde året i rad, i en gemensam båtparad runt Stockholms inre vatten. Lövade och dekorerade ekipage brukar det bli. Arrangörerna räknar med över 200 båtar från ett 20-tal klubbar i paraden.

Många båtklubbar visar upp sig för allmänheten denna dag och delar med sig av klubbens verksamhet och historia.

Dunka-dunka demonstration av den ädla konsten att starta en tändkulemotor, båtrenoveringar, öppna bryggor och varv, knop-workshop, båtturer, loppis, café, tipsrunda, utställningar, lotteri och folkfest med levande musik – är bara några av de trevligheter du som besökare kan få ta del av.

Program för klubbarnas aktiviteter den 31 augusti finns på www.båtklubbarnasdag.se
Båtklubbarna som deltar i Båtparaden är indelade i två kolonner som utgår från olika platser klockan 15.00. Den ena börjar vid Stadshuset och går via Karlbergskanalen runt Kungsholmen, mellan Essingeöarna och in på Riddarfjärden. Den andra går från Skanstull via Årstaviken, rundar Långholmen och in på Riddarfjärden.
Kolonnerna har i höjd med Västerbron blivit en enda stor båteskader som gemensamt går sista biten utmed Norrmälarstrand.

Vi har också hört ryktas att en eskader från Mariefred och Stallarholmen kan vara på väg! På Riddarfjärden, utanför Stadshuset, sker finalen cirka klockan 16.00. En gigantisk cirkulerande båtsamling med en flerahundrahövdad gemensam signalhornyttring!
I år får vi förstärkning i finalen på Riddarfjärden, av den svenska silvermedaljören i Flyboard-VM och hans kompanjon med en spektakulär flyboarduppvisning!

Sjöräddningssällskapet på Munsö, RS Munsö, planerar dyka upp till finalen, kanske även med helikopter!

Välkommen att uppleva denna hyllning till Stockholms vatten och de ideella båtklubbarnas ära!

Östergötlands båtförbund riktar stark kritik mot den nya toalettömningslag som gäller för fritidsbåtar från och med 2015. Förbundets ordförande, Harald Mårtensson, uttalar sig i tidningen Folkbladet.

I intervjun med Folkbladet säger Harald Mårtensson bland annat så här:

– Jag tycker att de pengarna för att lösa det här enligt lagstiftningen skulle göra bättre nytta om de användes på andra sätt. Jag skulle hellre se att man byggde ut toaletterna på land och servicestationerna i skärgården, än att tvinga småklubbar och hamnar att bygga mottagningsstationer.

Info: http://www.folkbladet.se/nyheter/?articleid=6456597