SBU

Ludvika Motorbåtsklubb har utsetts till Årets Båtklubb 2013 av tidningen Båtliv. Båtklubben belönades med en specialbyggd skattkista i massiv mahogny med båtprylar till ett värde av närmare 150 000 kr. Prisutdelningen ägde rum på Båtmässan i Göteborg lördagen 1 februari.

Tävlingen för att utse Årets Båtklubb 2013 fick ett stort intresse med nomineringar från ett antal båtklubbar runt hela landet. Efter ett noggrant arbete valdes Ludvika Motorbåtsklubb till vinnande båtklubb.

Prisutdelningen hölls på Båtmässan i Göteborg 1 februari. Prisutdelare var Bengt Gärde, ordförande i Svenska Båtunionen med 170 000 medlemmar.

Juryns motivering till att välja Ludvika Motorbåtsklubb till Årets Båtklubb 2013 lyder så här:
”Ludvika Motorbåtsklubb står för mycket av det som svenskt båtliv handlar om. Det är en livaktig klubb vid en av våra stor insjöar. Genom olika projekt för ungdomar, vanliga båtklubbsmedlemmar och projektet ”Marina 2015” är Ludvika Motorbåtsklubb väl rustad både för framtida tillväxt och för dagens miljökrav.”

Tidningen Båtliv är officiellt organ för Svenska Båtunionen och Europas största båttidning. Tidningen når med sin upplaga på 147 300 exemplar (TS 2013) sex gånger per år båtägare i hela landet.

Bildtext:
Ludvika Motorbåtsklubb är Årets Båtklubb 2013. På bilden syns en del av medlemmarna i klubben tillsammans med den sjömanskista och de vinster som tillfaller klubben. Foto: Jorma Valkonen.

Priset till Årets Båtklubb är den här specialbyggda skattkistan i massiv mahogny – fylld med båtprylar.

Statistik från Brå över anmälda brott 2013 visar att det skett en ökning av inbrott i källare och vindar. Jämfört med 2012 är ökningen 17 procent. Försäkringsbolaget If ger tips hur du kan förebygga inbrott i förråden.

Ny statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) över anmälda brott 2013 visar att det totala antalet brott i princip är oförändrat i Sverige. En kategori brott som däremot ökar är inbrott i källar- och vindsförråd. Ökningen är hela 17 procent jämfört med året innan.

– Det kan bero på att tjuvarna upptäckt att förråden i källare ofta är lättare att bryta sig in i. Där kan de arbeta mer ostört och snabbt få ut godset. Att råka ut för ett förrådsinbrott är väldigt trist och vi vill uppmärksamma folk på den här trenden, säger Marcus Röjemo, skadehandläggare på If.

Försäkringsskyddet är inte lika starkt i förråd som i den egna bostaden. En vanlig hemförsäkring täcker inte stöldbegärlig egendom, såsom konst, smycken och kameror, som förvaras i förrådet.

– Ett gott råd är att inte förvara värdefulla saker i förråden. Ingången till förråden bör ha ett ordentligt lås och nycklar ska inte vara på drift, säger Marcus Röjemo.

I vår är det dags för fartfyllda Sail Racing att ta plats i MQs butiker runt om i Sverige, Norge och på Shop online. Förra säsongen stärkte MQ sin profil med attraktiva varumärken som Filippa K, Whyred och Elvine – genom lanseringen av Sail Racing fortsätter kedjan sin satsning mot att erbjuda de bästa av varumärken.

– Vi tror att Sail Racing som varumärke på många sätt tilltalar MQs kunder. Tekniskt innovativt och funktionellt för att klara tuffa förhållanden, och samtidigt stilsäkert mode. Det är kollektioner som passar MQ och som stärker oss som varumärkesdestination, säger Christina Ståhl, MQs vd.

Med innovation och funktionalitet som signum har svenska Sail Racing tagit en tydlig position på marknaden. Varumärket är tätt förknippat med sk ”speed sailing” och designar kläder för seglingens absoluta världselit. Sail Racings exklusiva test-team, bestående av en rad framstående seglare, är en viktig del i utvecklingen av nya plagg och sätter en hög standard för hela sortimentet, från de mest högteknologiska jackorna till mer avslappnade casualplagg.

Vid lanseringen får MQs kunder chans att tävla om ett actionfyllt äventyr under den professionella seglingsserien M32 Cup tillsammans med den svenska OS-guldmedaljören Fredrik Lööf.

– Det känns fantastiskt att starta ett samarbete med MQ. Vi får en stark och mycket viktig distributionskanal inte enbart imagemässigt utan också med en bra geografisk etablering. MQs kunder ges möjlighet att tävla om en seglingsupplevelse fylld av hög fart och adrenalin. Att få segla en M32-katamaran i 100% kolfiber tillsammans med vår test team-medlem Fredrik Lööf är ”speed sailing” på högsta nivå, säger Joakim Berne, försäljningschef på Sail Racing.

Herrkollektionen, som bland annat består av funktionella jackor, hoodies och detaljrika pikéer, visar upp på en skön casualstil i marina färger. I butik och på MQ Shop online från mitten på mars.

Utbredningen av syrefria bottnar i Östersjön ligger fortfarande på rekordhöga nivåer. Det visar de mätningar som SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, gjort under hösten.

– Det är allvarligt eftersom syrebristen är ett av de viktigaste måtten på hur Östersjön mår. Syrebristen är framförallt ett hot mot torskens utveckling i exempelvis östra delarna av Bornholmsbassängen, säger Bertil Håkansson på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.

SMHI har analyserat syresituationen i Östersjön sedan 1960-talet på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket. Perioder med syrefria bottnar är inget nytt för Östersjön, det finns bevis för att bottnar varit syrefria på 1600-talet och fram till 1999 kunde utbredningen variera från år till år. Under 2000-talet har andelen syrefria bottnar ökat markant och befinner sig numer på en konstant förhöjd nivå. Under senare år har man även påträffat låga syrehalter och svavelväte högre upp i vattenmassan än tidigare.

Mätningarna under hösten visar att omkring 15 procent av bottnarna är döda och att cirka 30 procent lider av akut syrebrist.

– En av förklaringarna är att vi inte haft tillräckligt stora inflöden av syrerikt vatten i Östersjön de senaste åren. Några stormiga dagar räcker inte för att få bestående förbättringar, säger Bertil Håkansson, chef för enheten för miljöövervakning på HaV.

– Men syrebristen är också starkt kopplat till belastningen av närsalter till Östersjön, det vill säga utsläppen av kväve och fosfor. Övergödningen leder bland annat till ökad algblomning.

Utbredningen av helt syrefria bottnar är störst i västra och östra Gotlandsbassängen och i östra delen av Bornholmsbassängen. Syrebristen har stor inverkan på torsk eftersom torskäggen måste flyta i vattnet under en period tills ynglen utvecklats. För att äggen ska kunna flyta och överleva krävs en viss salt- och syrehalt. Området öster om Bornholm är den viktigaste lekplatsen för torsk i Östersjön. Men ofta är det syrebrist i det djupvatten som har tillräcklig hög salthalt för att torskäggen ska flyta.

– Syrebrist i ett havsområde kan leda till att fisken flyr eller dör. Även andra bottenlevande djur som maskar och musslor försvinner, säger Bertil Håkansson.

– Den enda långsiktiga lösningen för att få ner syrebristen till normala eller naturliga nivåer är att fortsätta minska utsläppen av kväve och fosfor.

Svenska Båtunionen får 365 000 kr när 24 organisationer får dela på det totala statsbidraget om 27,8 Mkr. Av detta är 18,8 Mkr organisationsbidrag och 9 Mkr projektbidrag. Bidragen är livsnödvändiga för landets friluftsorganisationer och möjliggör allt från sommarsimskolor, lägerveckor för ensamkommande flyktingbarn till utbildning av ledare. Barn och ungdomar är prioriterat även i år.

– Friluftsorganisationerna gör en fantastisk insats och är en grundläggande förutsättning för Sveriges mål att öka intresset och möjligheterna för alla grupper i samhället att utöva friluftsaktiviteter. Organisationerna lämnar ett stort bidrag till samhället i form av ökad folkhälsa men vi är i mycket stort behov av ytterligare resurser för en långsiktig överlevnad och för att nå de friluftspolitiska målen, säger Ulf Silvander, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv.

Organisationsbidrag per organisation, kr
Svenskt Friluftsliv, 1 800 000
Ornitologerna, 65 000
Botaniska föreningen, 40 000
Cykelfrämjandet, 530 000
Friluftsfrämjandet, 9 100 000
Riksförbundet Hälsofrämjandet, 220 000
Svenska Livräddningssällskapet, 1 875 000
Svenska Turistföreningen, 720 000
Svenska Kryssarklubben, 250 000
Sportfiskarna, 3 630 000
Svenska Båtunionen, 365 000
Svenska Frisksportförbundet, 50 000
Svenska Folksportförbundet, 32 000
Cykelsällskapet, 50 000
Svenska Fjällklubben, 50 000

Verksamhetsbidrag (projekt) per organisation, kr
Scouterna, Scouting för alla, Reclaim the friluftsliv, 1 470 000
Sportfiskarna, KlassDraget, 1 210 000
Svenskt Friluftsliv, Green Team, 100 000
Svenska Turistföreningen, Get real Summer 2014, 350 000
Svenska Båtunionen, Båtskolan, 113 000
Svenska Orienteringsförbundet, Lärarfortbildning i orientering steg 2, 305 000
4H, Friluftsliv i 4H:s matskolor, Focus väst, 560 000
Svenska Livräddningssällskapet, Livräddarkollo, 500 000
Riksförbundet Hälsofrämjandet, Allemansrätten – kunskap o inspiration till barn,
unga och föräldrar foldern, 100 000
Naturskyddsföreningen, Mera friluftsliv i skolan,
med Naturskoleföreningen och Sportfiskarna, 580 000
Friluftsfrämjandet, Kottar och barr i förskolan, Like:a backen året runt, 1 750 000
Svenska Klätterförbundet, Helgläger för ungdomar utomhus, Regionsläger utomhus för 16-20 år, Föreläsare till instruktörsseminarium, Topptursstimulans nybörjare, 379 000
Svenska Kanotförbundet, EPP paddling för alla, 400 000
Svenska Jägareförbundet, Nya svenskar i naturen, 550 000
Förbundet Skog och Ungdom, Uteliv åt alla, 70 000
Svenska Cykelsällskapet, Underhåll cykelturistleder alt Kvalitetsbedömning, 200 000
Sveriges Hembygdsförbund, Ung ambassadör, 200 000
Svenska Kryssaklubben, Kryssis, 141 000
Svenska Fjällklubben, Ungdomsläger, 30 000
Fakta om Svenskt Friluftsliv
Svenskt Friluftsliv är en paraplyorganisation för 23 ideella friluftsorganisationer i Sverige som tillsammans har ca 2 miljoner medlemsskap, varav 300 000 är barn och ungdomar. Tillsammans består organisationerna av närmare 10 000 lokala- och regionala föreningar. Svenskt Friluftsliv företräder de ideella friluftsorganisationerna i Sverige och är talesman gentemot regering, riksdag och myndigheter. Uppgiften är att bevara och utveckla förutsättningarna för det svenska friluftslivet genom att värna allemansrätten, stärka den långsiktiga finansieringen för friluftsorganisationerna samt höja friluftslivets status i samhället. Målet är att människor i Sverige ska ha möjlighet att utöva ett aktivt friluftsliv, idag och i framtiden.
Svenskt Friluftsliv har 23 medlemsorganisationer: Cykelfrämjandet, Friluftsfrämjandet, Korpen, Riksförbundet Hälsofrämjandet, Riksförbundet Sveriges 4H, Sportfiskarna, Svenska Brukshundsklubben, Svenska Båtunionen, Svenska Cykelsällskapet, Svenska Folksportförbundet, Svenska Frisksportförbundet, Svenska Fjällklubben, Svenska Gång- och Vandrarförbundet, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Kryssarklubben, Svenska Livräddningssällskapet, Svenska Orienteringsförbundet, Svenska Scoutrådet, Svenska Turistföreningen, Svenska Klätterförbundet, Svenska Kanotförbundet, Svenska Skridskoförbundet.
Info: www.svensktfriluftsliv.se

Det är dags att nominera den som bör få Tummen Upp 2014. Utdelningen av detta fina stipendium sker på båtmässan Allt för sjön i Stockholm i mars. Lennart Karlsson från Bergkvara Båtklubb fick Tummen Upp 2013. Han är en aktiv medlem som har utbildat många ungdomar i den lokala båtklubben.

Nu söker vi nästa vinnare av Tummen Upp. Båtlivs läsare väljer och nominerar kandidaterna till Tummen Upp, båtlivets mest ansedda pris till den bästa kompisen i båtklubben där stipendiaten belönas med 15 000 kr.

Skicka oss ett E-mail eller ett brev med en text som beskriver din kandidat och helst även bilder på personen. Ju noggrannare nominering, desto bättre chans.
Vi söker en man eller kvinna som har uträttat något särskilt bra för sin båtklubb och sina båtkompisar. Kort sagt, en riktigt go´ kompis i båtklubben.

Tummen Upp görs i samarbete med International Färg AB.

Vi behöver anmälningarna senast 7 januari 2014.

Skicka dem till:
TummenUpp@batliv.se
eller till: Tummen Upp, Båtliv, Ö. Vittusgatan 36, 371 33 Karlskrona.

Ett samarbete mellan tidningen Båtliv och International Färg AB

Bildtext:
Lennart Karlsson från Bergkvara Båtklubb fick Tummen Upp 2013.

Årets Båtklubb har blivit en succé. Det är tidningen Båtliv som varje år utser landets populäraste båtklubb. Hälleviks Båtklubb från Blekinge utsågs till Årets Båtklubb 2012. Priset delades ut på Båtmässan i Göteborg av Bengt Gärde, ordförande i Svenska Båtunionen.

Priset är en fantastisk sjömanskista laddad med båtprylar till ett värde av cirka 125 000 kr.

Nu är det dags att utse ”Årets Båtklubb 2013”. Vi hoppas att tillsammans med Båtlivs läsare hitta en båtklubb som uppfyller tävlingens förutsättningar och tillför ytterligare något. De är ni läsare som bäst vet vad som händer i klubbarna.

Den klubb som utses bör uppfylla dessa kriterier:
”Utmärkelsen skall ges till en klubb, ansluten till något av Svenska Båtunionens båtförbund, som i sitt arbete har skapat goda förutsättningar för gott kamratskap, trivsam samvaro, gott sjömanskap, sjösäkerhet och förståelse för en god miljö hos sina medlemmar.”

Information om tävlingen finns på hemsidan www.AretsBatklubb.se

I juryn för Årets Båtklubb finns Lars-Åke Redéen, Båtlivs chefredaktör, Bengt Gärde, SBU:s ordförande, Lasse Bengtsson, senior editor Båtliv, Anne Adre-Isaksson, SBU-redaktör Båtliv, och Bo Wernlundh, sponsoransvarig Båtliv.
Omröstningen är öppen till och med 7 januari 2014.

Bildtext:
Medlemmar från Hälleviks Båtklubb tar emot utmärkelsen Årets Båtklubb 2012.

Styrelsen i Nämnden för båtlivsutbildning framlade inför årsmötet förslag på förändringar av nämndens arbetssätt och uppdrag för att bland annat säkerställa kvalitén på förhör samt att utveckla och bredda nämndens sätt att arbeta framöver.

För att finansiera och genomföra dessa förslag kommer avgifterna för förhör att behöva höjas.

På årsmötet fattades ett enigt beslut om att godkänna styrelsens förslag till åtgärder samt att ge styrelsen i uppdrag att genomföra förslagen.

De nya avgifterna som gäller från och med 2014-01-01 är följande:
450 kronor: Förarintyg, Kustskepparintyg, Radarintyg, Manöverintyg för Högfartsbåt, Utsjöskepparintyg, SRC samt LRC.
300 kronor: Båtmekanikerintyg, Seglarintyg 1, Seglarintyg 2, Seglarintyg 3 samt Kanalintyg.

Den budgetförstärkning detta innebär kommer bland annat att användas till:
Kvalitetssäkring av förhör, förhörsförrättar- och lärarkonferenser, utveckla webbplatsen, marknadsföring, utveckla dagens intyg samt skapa fler intyg, introduktionsutbildning av nya Förhörsförrättare med mera.

Båtliv, som är Svenska Båtunionens medlemstidning, utökas med ännu fler sidor om segling. Det blir verklighet när Svenska Seglarförbundets (SSF) sidor Svensk Segelsport publiceras i Båtliv från och med nummer 1–2014.

Bakgrunden är att tidningen Segling läggs ned. Därför flyttas SSF:s sidor Svensk Segelsport till Båtliv, till att börja med under en testperiod på tre nummer.

– Svenska Seglarförbundet har länge haft en egen sektion i tidningen Segling. Som de flesta säkert känner till, läggs tidningen ner och vi vill tacka för ett fruktsamt samarbete under många år, säger Lena Engström, SSF:s ordförande.

– Sedan tidningen startade 1979 har Segling varit en viktig kanal för alla oss som älskar segling och båtliv och en pålitlig källa till information och värdefulla tips.

För tidningen Båtliv är detta också en möjlighet att ytterligare bredda det båtliv som tidningen beskriver.

– Genom att öppna tidningen för sidor med information om svensk segling på ett mer etablerat sätt kan vi ge Båtlivs stora läsekrets aktuell information om vad som händer i Seglarsverige, säger Lars-Åke Redéen, Båtlivs chefredaktör.

I och med detta ser SSF på nya kanaler för att nå ut till Seglarsverige. Eftersom många klubbar inom SBU även är anslutna till SSF, är tidningen Båtliv ett bra alternativ för att nå ut till samma personer som tidigare.

– Vi startar med en testperiod om tre utgåvor för att sedan utvärdera hur vi går vidare. Båtlivs redaktion har länge planerat att ändra layout på tidningen och det kommer att sammanfalla med den utgåva som SSF ingår i för första gången, säger Lena Engström.

Båtliv har en TS-kontrollerad upplaga på 143 000 exemplar sex gånger per år. Tidningen distribueras hem till alla medlemmar i SBU:s båtklubbar

2013 sällade sig ännu en av våra båtklubbar till gruppen 100-åringar. Sandvikens Segelsällskap (SSS) som är anslutna till Gästriklands Båtförbund, bildades den 22 november 1913.

Sitt hundraårsfirande började klubben redan under försommaren genom diverse marina begivenheter och avslutade med en stor jubileumsfest för sina medlemmar i Sandvikens ärevördiga nöjeslokal Valhalla den 9 november 2013.

Idag har Sandvikens Segelsällskap 1600 medlemmar och bedriver en bred vattenverksamhet allt ifrån segling, kanotsport och vattenskidor till ”vanligt båtåka” på Gästriklands pärla Storsjön. SSS har även fostrat ett flertal berömdheter inom både segling- och kanotsport.

Sällskapet, som har flera småbåtshamnar, är också ägare till den gamla ångbåten Emma från 1904 som fortfarande går i chartertrafik sommartid. SSS har även tagit fram ett sjökort över Storsjön som håller internationell standard.

Sandvikens Segelsällskap är en synnerligen livaktig gamling.
Alf

Bilden:
SSS Ordföranden Henrik Jakenberg.

Styrelsen för Svenska Båtunionen har nu skrivit ett svar på den skrivelse som projektgruppen ”Utveckla Svenska Båtunionen” står bakom. Unionsstyrelsen sammanfattar sina synpunkter och förslag i ett dokument som du hittar här. Under Svenska Båtunionens Unionsråd, som i år hålls 24 november, ska båda dokumenten diskuteras av delegater från hela landet.

Hur ska styrelsen öka och främja medlemmarnas medinflytande och delaktighet?
– Vad avser första frågan är det viktigt att synliggöra det arbete som idag bedrivs i styrelse, arbetsgrupper, kommittéer, myndighetskontakter med mera så att medlemsnyttan tydligt framgår. Svenska Båtunionen försöker faktiskt påverka myndigheter i en mängd olika frågor. Denna insyn om vad som sker torde öka intresset för delaktighet samt att det finns en reell möjlighet till medinflytande, säger Bengt Gärde, ordförande i Svenska Båtunionen.
Hur kan SBU igen bli en naturlig samtalspartner i alla frågor som rör svenskt båtliv?
– Att aktivt arbeta för och synliggöra SBU:s arbete för ett båtliv utan massa pålagor, ökad sjösäkerhet etc. Det är viktigt att våga ta ”fajten” i båtlivsfrågor samt delta i debatten såväl på hemmaplan som riksplanet. Skriva debattartiklar, uppvakta myndighetsutövare med mera.
– Jag tror för övrigt att SBU igen är en naturlig samtalspartner.
Vilket är det viktigaste verksamhetsområdet eller -områdena för SBU 2014?
– De viktigaste verksamhetsområdena för kommande året är sannolikt miljö, sjösäkerhet samt påverkan i olika löpande båtlivsfrågor, avslutar Bengt Gärde.

SBU:s styrelse skriver så här i en sammanfattning i dokumentet:
”SBU bedriver efterfrågad verksamhet. Mål- och verksamhetsplaner följer de övergripande mål som fastställts av tidigare Båtriksdagar.
Kommunikation inom SBU berör alla delar av organisationen, är en strategisk fråga och kräver att man omgående bestämmer sig för att komma tillrätta med uttalat missnöje.
Verksamhetsplanering och kommittéarbete är också en del av verksamheten som måste bli tydligare och mer känd för funktionärerna på förbunds- och klubbnivå.
Mycket information finns redan idag på SBU hemsida, men är ofta svår att hitta eller visar inte hur man ska söka. Måste bli mer informationsvänlig.
Genom ett mer aktivt arbete av styrelse, förbund och valnämnd finns goda möjligheter att bemanna alla förtroendeposter utifrån i dag gällande stadgar och direktiv.”

Slutrapport Utveckla SBU

Styrelsens svar oktober 2013

Vid Moderaternas stämma i oktober beslutades att en översyn av det så kallade Idrottslyftet ska göras för att se över förutsättningarna att inkludera en större bredd av aktiviteter i satsningen – däribland friluftsaktiviteter. I praktiken innebär det att idrottslyftet utvärderas för att kunna omfatta fler målgrupper.

– Det är ett mycket välkommet besked från det största regeringspartiet. Det visar att de har förstått vilken stor betydelse som friluftslivet har i det svenska samhället, säger Stefan Nyström, ordförande Svenskt Friluftsliv.

Under de senaste två mandatperioderna har anslaget till det svenska friluftslivet i praktiken legat stilla. Det har lett till att friluftsorganisationerna idag lider av en akut brist på resurser. Svenskt Friluftsliv tvingas därför hela tiden säga nej till ansökningar om projekt och aktiviteter som skulle kunna göra stor samhällsnytta, men som nu aldrig blir verklighet.

– Moderaternas förslag skulle, om det blir verklighet, ge oss möjlighet att förändra unga människors liv. Vi skulle kunna bidra till att ännu fler fick komma ut i naturen. Vi skulle kunna hjälpa till med integrationen av nyanlända. Vi skulle kunna utbilda (än mer än vad vi mäktar med nu) i allemansrätt och allemansvett. Vi skulle kunna bidra till en ökad förståelse av miljöproblematiken och mycket, mycket mer. Vi står redo, säger Ulf Silvander, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv.

Idrottslyftet, som startade 1 juli 2007, är en satsning på svensk barn- och ungdomsidrott. Regeringen har sedan starten årligen avsatt 500 miljoner kronor.

Bilden:
Stefan Nyström, ordförande Svenskt Friluftsliv.

Vid gårdagens Kommunfullmäktigesammanträde i Göteborg beslutade den rödgröna majoriteten att säga nej till fler båtplatser i Göteborg, efter att Moderaterna tidigare lagt en motion om att skapa fler båtplatser och utveckla gästhamnsverksamheten i Göteborg.

– Alliansen vill se ett båtvänligare Göteborg. Vi vill att fler göteborgare och turister ska kunna njuta av skärgården i sina fritidsbåtar, säger Jonas Ransgård (M), vice ordförande i Göteborgs Kommunstyrelse.

Den rödgröna majoriteten framhäver bland annat i sitt avslagsyrkande att ”hela båtmarknaden har gått i sank”.

– Det har varit några tuffa år för båtmarknaden under lågkonjunkturen, men det är fortfarande lång kö till GREFAB:s (Göteborgsregionens Fritidshamnar AB) hamnplatser för många båtstorlekar. Att de rödgröna nu stoppar en utbyggnad försvårar ännu mer för båtmarknaden. Just att kötiden i många fall är runt tio år kan mycket väl bidra till att många göteborgare till sist väljer andra fritidsintressen framför båtlivet, säger Jonas Ransgård (M).

Stadsledningskontoret skriver i tjänsteutlåtandet att ett problem för att bygga fler båtplatser kan vara GREFAB:s dåliga ekonomi. Alliansen i Göteborgs Kommunstyrelse hade gärna sett att man prövar nya, billigare vägar för att skapa fler båtplatser.

– En väg till att skapa bättre förutsättningar för båtlivet i Göteborg är att skapa fler platser på land för bilar och båtkärror i anslutning till småbåtshamnarna. Många väljer idag att ha en mindre båt som kan stå på trailer och därför finns inte alltid behovet av en permanent båtplats i vattnet, säger Jonas Ransgård (M).

– Det finns nya innovativa lösningar med exempelvis eldrivna handmanövrerade sjösättningskärror som innebär att man skapar båtplatser på land, där båtägaren inte ens behöver ha en bil för att få ner båten i vattnet. Allt som krävs av hamnen är sjösättningskärran, uppställningsplats för trailers och en sjösättningsramp.
Båtägaren kan själv manövrera kärran och därmed fritt välja när man vill använda båten. Sådana lösningar kan skapa lägre båtplatskostnader än vid brygga och öppna för att fler ska kunna upptäcka båtlivet, säger Jonas Ransgård (M).

Hela 14 procent av svenskarna har råkat ut för inbrott under de senaste fem åren, och fyra procent uppger att de råkat ut för fler än ett. Trots det säger var tredje att de inte vidtagit någon inbrottsförebyggande åtgärd alls. Det visar en ny undersökning från Trygg-Hansa.

Ett tydligt säsongsmönster har vuxit fram bland villainbrotten, där klart flest inbrott sker under det fjärde kvartalet varje år. Totalt sett har antalet inbrott i Sverige ökat med drygt en femtedel under de senaste tio åren enligt statistik från Brottsförebyggande rådet, BRÅ.

Trygg-Hansa har frågat svenska folket vad man gjort för att skydda sig mot inbrott. En tredjedel svarar att de inte vidtagit någon inbrottsförebyggande åtgärd alls (32 %). Bland de som skyddar sitt hem är det vanligaste att ha säkra dörrar och lås (25 %), följt av larm (22 %) och Grannsamverkan (22 %).

– Inbrott är en obehaglig upplevelse, det vet alla som råkat ut för det. Vi skulle gärna se att alla skaffar sig ett så bra skydd som möjligt, gärna på flera sätt som kompletterar varandra, säger Håkan Franzén, expert på Hus&Hem-försäkringar på Trygg-Hansa.

De flesta (37 %) har svarat att man tror att larm är den bästa inbrottsförebyggande åtgärden, följt av säkerhetsdörr (24 %) och grannsamverkan (23 %).

– Att installera godkända lås och larm är åtgärder man kan vidta på egen hand, och det kan ha en avskräckande effekt. Men det mest effektiva för att få ned inbrotten i sitt område är faktiskt att organisera Grannsamverkan, fortsätter Håkan Franzén.

Grannsamverkan är ett samarbete mellan Polisen, försäkringsbolag och många andra aktörer. Syftet är att göra bostadsområden mindre attraktiva för brott genom ökad uppmärksamhet från de boende samt kunskap om hur man skyddar sig, vilket skrämmer bort och försvårar för tjuven.

– Idag är bor färre än var tionde svensk i ett område med Grannsamverkan. Dessutom är det få som känner till att det är Polisen man ska vända sig till för att starta det i sitt område. Vi ser gärna att de här siffrorna ökar, säger Håkan Franzén.

Grannsamverkans webbplats
http://www.samverkanmotbrott.se/

Fakta om undersökningen
Undersökningen är genomförd av opinions- och marknadsundersökningsföretaget YouGov. Under perioden 13-26 september 2013 har sammanlagt 3 480 intervjuer via internet genomförts med män och kvinnor i åldern 18-74 år.

Båtar tvingas bort från Stockholms innerstad, enligt ett inslag i P4 Radio Stockholm. Det handlar bland annat om konkurrensen om värdefull mark, som kan leda till att antalet båtuppläggningsplatser minskar.

Båtliv har flera gånger skrivit om problematiken som är svårast i Stockholm men även finns på många andra platser runt om i Sverige. Båtklubbarna får helt enkelt ge plats åt kommersiella företag som satsar på sjönära boenden och kontor.

I P4 Radio Stockholms artikel säger Bertil Björkman från Saltsjön-Mälarens Båtförbund:

– Med färre uppläggningsplatser kommer båtlivet att påverkas negativt. Det kommer bli färre båtar, enligt Bertil Björkman från Saltsjö Mälarens Båtförbund.

Här finns hela inslaget:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=5669924

Bilden är från Lidingö Båtklubb. Foto: Roland Brinkberg.

Svenska Seglarförbundets Historiska Utskott inbjuder till Seglare Minns onsdagen den 9 oktober 2013 kl 18.00 i Tranebergsstugan, Bromma. Efter den gemensamma middagen får vi höra vad de inbjudna gästerna har att berätta om sina seglingsäventyr.

Vilka seglarna blir är i dag oklart, men finns att läsa på webben svensksegling.se inom kort.

Förhandsanmälan nödvändig senast måndag 7 okt till Maivor Bergau tel 08-393102, e-post bergau@glocalnet.net eller till Sv Seglarförbundets kansli 08-4590993, e-post asa@ssf.se.

Kostnaden 150 kronor, som även inkluderar delikat middag betalas kontant vid ankomsten till T-stugan.

Välkomna!

Regeringen föreslår en satsning på 75 Mkr årligen från och med 2014 för att stödja det lokala arbetet med åtgärder för bättre vattenkvalitet, framför allt med avseende på åtgärder mot övergödning.

– Jag är glad att vi kan göra denna satsning för att minska övergödningen och förbättra vattenkvaliteten. Arbetet ska ske tillsammans med ideella organisationer, kommunerna och jordbruket, säger miljöminister Lena Ek.

Regeringen inrättade 2009 ett bidrag till kostnadseffektiva lokala vattenvårdsprojekt, det så kallade LOVA-bidraget.

Bidraget har tidigare till exempel gått till VA-planering och VA-åtgärder som installation av avloppsreningsverk eller kretsloppsanläggningar för enskilda avlopp, inventering av enskilda avlopp, vattenåtgärder som till exempel restaurering och våtmarker samt lantbruksåtgärder såsom kalkfilter, strukturkalkning och fosfordammar, samt tömningsanläggningar för båttoalett och båttvätt för fritidsbåtar.

Nyligen debatterades friluftspolitiken i riksdagen. Det blev en debatt om ett styvmoderligt behandlat politikområde. För trots att så gott som alla svenskar ägnar sig åt friluftsliv varje år och trots att friluftslivet representerar centrala värden som folkhälsa, demokrati, integration och jämlikhet, lider det svenska friluftslivet av en akut brist på resurser, skriver ledande företrädare för paraplyorganisationen Svenskt Friluftslivs medlemsorganisationer.

Friluftslivets samhällsnytta är oomtvistad. Det framgår inte minst av de mål för friluftspolitiken som nyligen debatterades i riksdagen. Målen som regeringen formulerar visar att man har insett friluftslivets betydelse, men tyvärr är förslaget ett vackert paket utan innehåll.

Alla tankar om ökade medel till friluftslivet lyser nämligen helt med sin frånvaro i regeringens förslag. Hundratusentals barn och unga är med i aktiviteter som arrangeras av det svenska friluftslivet.

Föreningsverksamhet är i sig ett bra vaccin mot att hamna i utanförskap. Genom att vara med i en förening inom till exempel friluftsliv eller idrott utvecklar ungdomar sin identitet, får erfarenheter och kunskaper. Det ger framtidstro, en känsla av personlig frihet och en större tilltro till samhället. Hur viktigt det är att tillhandahålla meningsfulla fritidsaktiviteter åt våra barn och unga, visar inte minst den senaste tidens oroligheter i landets förorter. Fritidssysselsättningar håller ungdomarna borta från gatorna.

Sedan den borgerliga regeringen tog över 2006, har anslaget till det svenska friluftslivet ökat med futtiga tre miljoner kronor och uppgår idag till 28 miljoner. Genom att öka anslaget med 28 miljoner ytterligare skulle vi kunna göra så väldigt mycket mer. Inte minst för de 300 000 barn och ungdomar som är medlemmar i våra organisationer. Om man dessutom betänker att bristen på motion varje år kostar samhället 6 miljarder kronor är det lätt att konstatera att en höjning av anslaget skulle vara väl investerade pengar.

I vår alltmer stressade nutid blir det allt svårare att hitta ideella, frivilliga krafter som är beredda lägga sin dyrbara fritid och betala för såväl bensin och kaffe för att vara funktionär eller domare på någon av våra aktiviteter runt om i landet. Det är allvarligt. Vi är nämligen helt beroende av dessa eldsjälar till ledare för att kunna erbjuda en meningsfull fritid åt våra nästan två miljoner medlemmar.

Det finns en enkel lösning på detta. Idrottsorganisationer åtnjuter nämligen ett undantag i Socialavgiftslagen och behöver inte betala sociala avgifter upp till ett halvt basbelopp (ca 22 000 kronor/år) för sina utövare och domare m.fl. Friluftslivets organisationer åtnjuter inte samma undantag och betalar socialavgifter om ersättningarna överstiger 999 kronor/år.

Svenskt Friluftsliv anser att även friluftslivets ideella organisationer ska ha rätt till nedsatta sociala avgifter. Det skulle ge kostnadsneutrala förutsättningar att bedriva verksamheter som båda kan bidra i strävan mot ett friskare samhälle.

Vi både vill och kan bidra till ett bättre och mer inkluderande Sverige. Låt inte friluftlivet vara ett verktyg som ligger oanvänt i verktygslådan. Låt oss i stället göra nytta fullt ut. Då blir vi alla vinnare.

Stefan Nyström Generalsekreterare, Sportfiskarna
Magnus Ling, Generalsekreterare, Svenska Turistföreningen
Ulf Uddman, VD, Svenska Kennelklubben
Bo Sköld, Generalsekreterare, Svenska Jägareförbundet
Sara Revell Ford, Generalsekreterare, Friluftsfrämjandet
Eva Bjernudd , Generalsekreterare , Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet
Karin Brand, Generalsekreterare, Svenska Livräddningssällskapet
Per Berkhuizen, Kanslichef, Svenska Kryssarklubben
Susanne Söderholm, Förbundschef, Svenska Orienteringsförbundet
Björn Rombach, Ordförande, Svenska Cykelsällskapet
Erik Johansson, Ordförande, Riksförbundet Sveriges 4H
Rasmus Gustafsson och Kerstin Lindström, förbundsordförande, Svenska Frisksportförbundet
Karin Persson, Generalsekreterare och Pontus Axelsson, Ordförande, Svenska Klätterförbundet
Viggo Oterhals, President, Svenska Folksportförbundet
Sven Blomkvist, Ordförande, Svenska Gång- och vandrarförbundet
Anders Drougge, Ordförande, Cykelfrämjandet
Anna Karin Fredmer, Förbundsordförande, Riksförbundet Hälsofrämjandet
Anders Danielsson, Generalsekreterare, Svenska Kanotförbundet
Bengt Gärde, Ordförande, Svenska Båtunionen
Bo Evert, Ordförande, Svenska Fjällklubben
Peter Rimsby, Generalsekreterare, Svenska Brukshundklubben

Ulf Silvander, Generalsekreterare, Svenskt Friluftsliv

Båtklubbarna har varit en del av stadsbilden i över 100-år! Men nu hotas de stadsnära klubbarnas existens alltmer, trots att allt fler önskar sig en båtplats! Häng med på Båtklubbarnas Dag lördagen 31 augusti tillsammans med 100-tals andra båtälskare, besök en båtklubb, eller bjud in till och visa upp din egen båtklubb, delta i den Stora Båtparaden (förra året var de över 250 båtar!), glädjs och ha kul!

På flera båtklubbar är det fest och pågår aktiviteter under dagen fram till kl. 15 då Båtparaden startar. Cirka kl. 16 samlas båtarna på Riddarfjärden. Där blir det en spektakulär uppvisning med Flyboard och därefter av alla båtägares skyddsänglar, Sjöräddningssällskapet!
Välkomna alla sorters flytetyg och båtälskare! Den som är båtlös kan se alltihop från kajer, broar och stränder utmed färdvägen. Läs mer om klubbarnas program och om vad som händer.

Båtklubbarna förenas, för fjärde året i rad, i en gemensam båtparad runt Stockholms inre vatten. Lövade och dekorerade ekipage brukar det bli. Arrangörerna räknar med över 200 båtar från ett 20-tal klubbar i paraden.

Många båtklubbar visar upp sig för allmänheten denna dag och delar med sig av klubbens verksamhet och historia.

Dunka-dunka demonstration av den ädla konsten att starta en tändkulemotor, båtrenoveringar, öppna bryggor och varv, knop-workshop, båtturer, loppis, café, tipsrunda, utställningar, lotteri och folkfest med levande musik – är bara några av de trevligheter du som besökare kan få ta del av.

Program för klubbarnas aktiviteter den 31 augusti finns på www.båtklubbarnasdag.se
Båtklubbarna som deltar i Båtparaden är indelade i två kolonner som utgår från olika platser klockan 15.00. Den ena börjar vid Stadshuset och går via Karlbergskanalen runt Kungsholmen, mellan Essingeöarna och in på Riddarfjärden. Den andra går från Skanstull via Årstaviken, rundar Långholmen och in på Riddarfjärden.
Kolonnerna har i höjd med Västerbron blivit en enda stor båteskader som gemensamt går sista biten utmed Norrmälarstrand.

Vi har också hört ryktas att en eskader från Mariefred och Stallarholmen kan vara på väg! På Riddarfjärden, utanför Stadshuset, sker finalen cirka klockan 16.00. En gigantisk cirkulerande båtsamling med en flerahundrahövdad gemensam signalhornyttring!
I år får vi förstärkning i finalen på Riddarfjärden, av den svenska silvermedaljören i Flyboard-VM och hans kompanjon med en spektakulär flyboarduppvisning!

Sjöräddningssällskapet på Munsö, RS Munsö, planerar dyka upp till finalen, kanske även med helikopter!

Välkommen att uppleva denna hyllning till Stockholms vatten och de ideella båtklubbarnas ära!

Östergötlands båtförbund riktar stark kritik mot den nya toalettömningslag som gäller för fritidsbåtar från och med 2015. Förbundets ordförande, Harald Mårtensson, uttalar sig i tidningen Folkbladet.

I intervjun med Folkbladet säger Harald Mårtensson bland annat så här:

– Jag tycker att de pengarna för att lösa det här enligt lagstiftningen skulle göra bättre nytta om de användes på andra sätt. Jag skulle hellre se att man byggde ut toaletterna på land och servicestationerna i skärgården, än att tvinga småklubbar och hamnar att bygga mottagningsstationer.

Info: http://www.folkbladet.se/nyheter/?articleid=6456597

Start och målgång ligger precis utanför piren som har gott om plats för publik. Dessutom utrustas varje båt med en transponder som gör att tävlingen kan följas i detalj på en skärm i hamn.

Swedish Finn Championship 2013 seglas 8-11 augusti på klassiskt vatten utanför Skanör. Här har Finnjollar seglat både OS-kval och SM under årens lopp.

Seglingen ingår i Sverige-cupen och är EM- och VM-kval 2.

Samtidigt arrangerar Skanörs Båtklubb hamndagar som med mat, musik och en hel del trevliga aktiviteter ska locka besökare till hamnen och publik till seglingarna.

Under semesterperioden i juli är SBU:s kansli på Djurgården i Stockholm lågbemannat och under vissa tider helt stängt.

På www.batunionen.com hittar du Kalendern i den vänstra menyn. Just nu finns följande i den.

• 13 september Utgivning Båtliv nr 5

• 17 september Unionsstyrelsen sammanträder

• 19 september Nordiska Båtrådet (NORDBÅT) sammanträder i Stockholm

• 15 oktober Unionsstyrelsen sammanträder

• 23 november Unionsstyrelsen sammanträder

• 24 november Unionsråd i Stockholm

• 15 januari Sista dag för motion till Båtriksdagen 2013

• 16 januari Unionsstyrelsen sammanträder

• 8 februari Unionsstyrelsen sammanträder

• 5 april Båtriksdag i Jönköping

Info: www.batunionen.com

Lördag 15 juni blir det Båtens Dag i Kåge Båtklubbs hamn. Arrangemanget hålls kl. 11.00–15.00. Bland de medverkande finns representanter från föreningen Mörkrets och Kylans Glada Vänner och projektet Boundless Bothnian Bay. På programmet står bland annat isbad i sommarvärmen.

Inspirerade av det första afrikanska mästerskapet i issimning, som Mörkrets och Kylans Glada Vänner i maj genomförde i Uganda tillsammans med Big Steve from England, lanseras nu en ny aktivitet. Det handlar då om något så exotisk som sommarisbad i badtunna.

Under Båtens Dag i Kåge kommer föreningen, tillsammans med projektet Boundless Bothnian Bay, att erbjuda besökarna ett dopp i en badtunna fylld med två ton is. Arrangörerna garanterar en extremt cool upplevelse som blir en bra uppvärmning (nerkylning) inför nästa skandinaviska mästerskap i vintersimning som arrangeras i Skellefteå den 8 februari 2014.

Boundless Bothnian Bay, Gränslösa Bottenviken, är ett samarbetsprojekt mellan Sverige och Finland. Målet med projektet är att skapa ett enhetligt område med välkända attraktioner och utmärkt service. Projektet ska stärka och utveckla Bottenvikens kustområde och dess öar som ett viktigt besöksmål och en kraftkälla för både företag, lokalbefolkning, besökare och områdets beslutsfattare. Medverkande i projektet är kommunerna som ingår i Bottenviksbågen, från Skellefteå till Karleby.

Foto: Olat Schneider.

Helgen 11-12 maj är det sjösättning i många båtklubbar. Bilderna här intill är från Pantarholmens Båtklubb i Karlskrona, som firar sitt 60-årsjubileum i år. Svenska Sjö – båtfolkets egen försäkring – vässar villkoren inför den länge efterlängtade båtsäsongen. En av nyheterna är att Sjöassistans numera ingår i försäkringen.

– Vi har alltid legat i framkant med våra fördelaktiga premier och villkor, förklarar Nils Gorton, vd för Svenska Sjö. Därför är det särskilt glädjande att nu även kunna erbjuda Sjöassistans trygghetspaket som en del i vår försäkring utan extra kostnader för våra försäkringstagare.

Här ingår bland annat bogsering till närmaste reparatör, transport av bränsle och reservdelar samt motorkonsultation.

– Om du till exempel fått motorhaveri, roderhaveri, brusten gasvajer, fått en tamp i propellern, om startbatteriet dött eller om du tappat startnyckeln eller helt enkelt bara fått ”soppatorsk” – ja då kommer Sjöassistans till undsättning, förklarar Jacob Enestad, chef för skaderegleringen vid Svenska Sjö.

Utöver nyheten om att Sjöassistans numera ingår utan kostnad innehåller Svenska Sjös båtförsäkring ytterligare förbättringar i år. Bland nyheterna:

• Skadefria år belönas med avdrag på självrisken med 500 kr per år upp till 2 500 kr.
• Fördelaktigare avskrivningsregler vid bl a skada på mast och rigg.
• Flerbåtsrabatt. 10 procents rabatt på den billigaste premien om du har flera båtar försäkrade i Svenska Sjö.
• ”Norrlandsrabatt.” Lägre premier när du är bosatt inom postnummerområden som börjar på 7, 8 eller 9.
• Vinterregler. Fördelaktigare villkor när du har båten i sjön under vintern.
– Det finns förstås också en mängd fördelaktiga inslag i våra sedvanliga villkor, som hängt med sen länge. Det lönar sig ofta att jämföra oss med andra båtförsäkringsalternativ, säger Barbro Blomqvist vid kundtjänst. Om du har några frågor eller andra funderingar så hör av dig till oss per telefon (08-541 717 50) eller mail (info@svenskasjo.se).

Tips inför sjösättningen
Skadereglerarna vid Svenska Sjö passar också på att ge sina bästa tips inför sjösättningen i vår:
• Kontrollera alla genomföringar innan sjösättning. Och naturligtvis även efter. (Tänk på att om någon ventil kärvar är det mycket lättare att byta medan båten står på land.)
• Glöm inte sätta i bottenpluggen (dyvikan).
• När båten lyfts vid sjösättningen märk ut rätt ställe med våra slingdekaler. Så blir det mycket lättare att hitta rätt lyftpunkter till hösten.
• Har du en träbåt som läcker naturligt vid sjösättning, så lita inte enbart på länspumpen som kan gå sönder eller bli igensatt. Båten behöver kontinuerlig tillsyn tills den blir tät. Om möjligt låt båten hänga i slingen eller lägg den på grunt vatten.
• Märk gärna din utombordare och lås den med godkänt lås.
• Kontrollera att batteriet är fulladdat. Det underlättar start av motorn och att det finns ström till länspumpen.
• Provstarta om möjligt motorn på land med öppen motorlucka för att kontrollera funktion och eventuella läckage.
• Kontrollera att propellern är ordentligt fastsatt. Gäller framför allt båtar med segelbåtsdrev och foldingpropeller. Varje år tappas ett stort antal propellrar.
• Har du en båt med utombordare så är det är det extra viktigt att kontrollera alla genomföringar och bälgar i motorbrunnen. Är de skadade eller har torkat så måste dessa bytas. Kontrollera också motorbrunnens dräneringshål inte är igensatt eller blockerat.
• När du riggar segelbåten tänk på att sätta lyft slinget så högt som möjligt i masten så att den inte blir topptung och riskerar att slå runt.
• Läcktesta gasolanläggning ombord och kontrollera att slangar inte är för gamla.
• Kontrollera brandsläckaren. Återfyll eller byt ut den om den inte är helt fylld.

Ha en skön båtsommar
Här är några fler tips för att du ska kunna njuta av båtsommaren utan onödiga störningar.
• Har du en båt med utombordare är stöldrisken för motorn väldigt hög. Kan du ha båten i båtklubb eller på en bevakad marina, när du inte använder den, så minskar stöldrisken rejält.
• När du inte använder båten så är det bra om du eller någon annan ser till den med jämna mellanrum och kontrollerar förtöjning och eventuellt vattenläckage. Det gäller framför allt om det har blåst eller regnat mycket. Många båtar sjunker på grund av att de inte hålls länsade.
• Om båten ligger med landström i hamn så skall elsystemet vara monterat på ett riktigt sätt, helst med s k jordfelsbrytare. Det är också viktigt att se till att det inte ”läcker ut” ström via motorn vilket kan orsaka stora korrosionsskador på t ex båtens drev.
• Använd en bra GPS-navigationsplotter så minskar risken för grundstötning. Men glöm inte papperssjökorten hemma. Du kan inte lita på att tekniken alltid fungerar. Lär dig plotterns funktioner och inställningar ordentligt innan du ger dig ut på sjön.
• Planera båtresan väl. Ta hänsyn till vädret och håll anhöriga underrättade. Ha vattentätt fodral till din mobiltelefon.
• Ha en riktigt skön båtsommar!
Text: Jan Sterner

Nu är arbetet med att förändra Svenska Båtunionen i full gång. Arbetsgruppen ”Utveckla SBU” har haft sina första möten och satt upp de första målen. Från och med vecka 20 påbörjas “fältarbetet”, det vill säga att de åtta förbunden i projektet kommer att ta kontakt med övriga förbund och båtklubbar för att få in deras syn på verksamheten.

– I notisen bör det framgå att det är en tuff tidsplan och att vi hoppas på båtklubbarnas medverkan och förståelse för att arbetet sker under pågående båtsäsong, säger Tommy Sandin, ordförande i Gästriklands Båtförbund och sammankallande i den grupp som ska leda arbetet.

– Det viktigaste nu är att börja bygga broar och relationer inom SBU. Utan det kan vi i arbetsgruppen inte komma vidare.

– Vi behöver bland annat förbättra kommunikationen inom hela organisationen och skapa snabba kanaler för löpande information både uppåt och nedåt. Ett led i detta kan vara att förändra arbetssättet för hemsidan. Men för att kunna genomföra dessa förändringar måsta vi identifiera och öppna olika ”flaskhalsar” i informationsflödet.

Totalt åtta båtförbund ingår i arbetsgruppen: Gästriklands Båtförbund, Lidingö Båtförbund, Skånes Båtförbund, Västkustens Båtförbund, Värmlands Båtförbund, Blekinge Båtförbund, Östergötlands Båtförbund och Västerbottens Båtförbund.

– Vi ifrån arbetsgruppen ska kontakta övriga båtförbund. Men vi måste även få med båtklubbsmedlemmarna i arbetet så att de blir medvetna om vilken medlemsnytta SBU ger till båtklubbarna och deras medlemmar.

En stor del av gruppens arbete handlar om information. Tommy Sandin hoppas främst på ett möte i maj med arbetsgruppen. Efter det mötet kommer mer och aktuell information.

– Vi har kommit fram till en övergripande ansats, mål och vad som behöver göras. Men tidsplanen är tuff – vårt arbete ska vara klart till mitten av september, säger Tommy Sandin.

– Vi kommer att få göra olika kompletteringar fram till Unionsrådet i november. Men det är inga beslut som ska tas där utan vi ska först redovisa vårt arbete inför kommande Båtriksdag 2014.

Arbetsgruppen skapades på Båtriksdagen 2013. Gruppens arbete ska redovisas på SBU:s hemsida: www.batunionen.com

Lars-Åke Redéen

Bilden:
Tommy Sandin, ordförande i ”Utvecklingen av SBU”.