SBU

Sveriges i särklass största doublehandsegling (över 100 deltagare) med Pitstop inför efter sju framgångsrika år flera större förändringar. Endast fyra personer har under alla dessa år kunnat fullfölja samtliga seglingar (alltifrån bleke, dimma eller hård vind har satt stopp för många), dock har många startat alla år.

Genom modellen med Pitstop får fler orter komma i fokus både massmedialt och publikt. Seapilot2star kan genom kravet på AIS följas online, webbkameror ombord som direktsänder, samt med webbutsändningar från samtliga orter följas hem ifrån ”soffan”.

Deltagarna är allt från Familj till Volvo Ocean Race.

Nyhet 1: Varje klass startar gemensamt på varje ort. Långsammaste båtarna startar först.
Beräknad 1:a starttid är kl. 08.00 på varje ort.

Nyhet 2: 1:a start i Oxelösund sker på måndagen den 25 maj.
1:a start i Visby sker tisdagen den 26 maj.
1:a start i Oskarshamn sker onsdagen den 27 maj.

Nyhet 3: Banan görs något kortare (Landsort och Knolls Grund utgår). Ändras från 280 Nm till 260 Nm.

Nyhet 4: För att öka säkerheten vid undanvindssegling i hårt väder, kan seglingsnämnden vid skepparmötet meddela att det är tillåtet att välja om man vill segla med eller utan undanvindssegel under hela seglingen.
Man seglar då hela seglingen med det SRS-tal som gäller för det val man har gjort.

Nyhet 5: För att främja fler damer och ungdomar att delta ges en rabatt på startavgiften båtarbåtarbåtar som har en förstagångsdeltagare inom denna kategori.

Info: www.seapilot2star.se

Sjösport Charter Långedrag har släppt programmet för äventyrsseglingar till och med våren 2018. Hela programmet finns att ladda ner från företagets hemsida.

– En del av våra äventyrsseglingar är ganska långa och kräver planering och framförhållning för de som vill segla med oss. Normalt har vi jobbat med en säsong i taget men när vi nu lagt en plan för lite längre seglingar de närmaste åren kände vi ett behov av att ge kunderna en chans att också börja planera, säger Anders Svedberg.

Redan nästa år står till exempel Svalbard på programmet. Seglingen till Svalbard tur och retur beräknas ta sex veckor och delas upp i två treveckorsetapper. 2016 blir det bland annat en segling till och runt Skottland med besök på whiskydestillerier. 2017 ska Celeste delta i Fastnet Race för att därefter i etapper ta sig till Kanarieöarna via Portugal och Madeira för att avsluta året med att segla ARC till Västindien. Efter några månader med sol och badseglingar återvänder Celeste till Sverige på våren 2018.

Alla äventyrsseglingar genomförs med s/y Celeste of Solent, en Farr 65r som är byggd och säkerhetsklassad för att gå på alla hav med betalande gäster. För vanlig charter tar hon 20 gäster men på havsseglingarna så begränsas deltagandet till tolv personer plus besättning. 2–3 ordinarie besättning ingår alltid och samtliga har lång erfarenhet med Master of Yacht-behörighet.

– På de här seglingarna vill vi ge alla som drömmer om långsegling en chans att uppleva detta och dessutom på en stor och trygg havsseglare som inemellan kan nå farter på över 15 knop, säger Anders Svedberg.

Sjösport Charter tog 2013 över före detta Sjösportskolans charterverksamhet som funnits i Långedrag, Göteborg, sedan 1967. Sjösportskolan heter numera Sjöklar Kustakademi och är ett rent utbildningsföretag.

Info: http://www.sjosportcharter.se/nyheter/aeventyrsprogram-2015-2018/

Inför båtmässorna under våren har SBU inlett samarbete med mässarrangörerna i Göteborg och Stockholm för att kunna skapa förmåner för våra båtklubbar och deras medlemmar.

Medlemsrabatt på Båtmässan i Göteborg
Genom att BÅTKLUBBENS NAMN är medlem i Svenska Båtunionen kan vi nu erbjuda alla våra medlemmar rabatt på inträde och boende under båtmässan i Göteborg.

Inträde på båtmässan
Genom att du är medlem i vår klubb är inträdet 120 kr istället för 150 kr under helgerna och vardagsbiljetten 100 kr om du beställer och betalar biljetten på nätet. Barn och ungdomar upp till 16 år har fri entré.
Biljetter köps här: www.batmassan.se/sbu2015.

Bo på hotell i Göteborg under Båtmässan
Västkustens Båtförbund har förhandlat fram ett erbjudande för medlemmarna ibland annat BÅTKLUBBENS NAMN genom vårt medelmskap i Svenska Båtunionen får rabatt på Hotell Liseberg Heden under båtmässan i Göteborg. Rabatten är hela 20% på boende inkl. frukost.

Bokningarna sker enklast via Hotell Hedens hemsida:
http://liseberg.se/sv/hem/Boende/Hotell/Hotell-Liseberg-Heden/ , bokningskod: batmassa2014. Bokning kan också göras på telefon, uppge bokningskoden. Logipriserna inkluderar stor frukostbuffé. Hotell Liseberg Heden kommer också att lämna ett generöst erbjudande till er som besöker Båtmässan i Göteborg 2015.

I november genomförde Svenska Sjö en kundundersökning där 6 500 kunder svarade. Syftet är att löpande mäta kundnöjdheten avseende service, villkor och skadereglering. Tydligast var att hela 83% av kunderna som haft en skada under 2014 var mycket nöjda med skaderegleringen.

De kunder som haft skada var också mycket nöjda med det varv som reparerade skadan, där svarade 64 % att de var mycket nöjda. Rekommendationsvilligheten bland kunderna också hög. Hela 82 % svarade att de mycket troligen skulle rekommendera Svenska Sjö till vänner och bekanta.

– Vi har länge haft på känn att vi har nöjda kunder och nu har vi det svart på vitt vilket är oerhört glädjande säger Per Grywenz, VD för Svenska Sjö. Vi har förstås målsättningen att väldigt bra då vi som specialister inte gör annat än att jobba med båtförsäkring, man ska ha större förväntningar på oss än på andra, det är rimligt.

– Vi har en stor uppgift i att informera båtägarna om att kolla runt bland andra för att få referenser på skaderegleringskvalitet innan man väljer försäkring. Hela 75% av kunderna hade också valt oss genom rekommendation eller via tips från båtklubben vilket också är glädjande för oss då vi är medlemmarnas egen försäkring, vi är inte till för några andra.

Båtklubben är en viktig mötesplats även i framtiden. Vi kan också i svaren se att information från båtklubben läses i väldigt hög grad så även om kanske inte lika många kommer på möten som förr, så är man intresserad av vad klubben har att säga.

Svenska Sjö frågade även vad kunderna önskar lägga till i försäkringen. – Något som vi verkligen hörsammar och kommer att ta med i erbjudandet inför säsongen 2015, säger Per Grywenz.

Parallellt med kundundersökningen genomförde också Svenska Sjö en större intervjuundersökning bland Sveriges båtägare med frågor om hur man ser på sin båtförsäkring och hur och varför man beslutar sig för just den försäkring man har. Här framkom bland annat att cirka 1/3 av båtägarna valt ett renodlat båtförsäkringsbolag, 1/3 hade valt att försäkra genom hemförsäkringen, men också att 1/3 valt att inte försäkra båten.

– Det är en sak om båten är gammal och inte värd så mycket, men man ska inte glömma ansvarsförsäkringen som täcker skador på annan person eller egendom, båtklubbarna kräver också att båten är försäkrad, avslutar Per.

Rabatter som med råge täcker medlemsavgiften för klubbarna. Det var grundtanken när Västkustens Båtförbund (VBF) började planera erbjudanden för sina medlemmar.

– Vi har riktat in oss på tillbehör som bottenfärger, flytvästar, tågvirke, kapell, dynor, stöldsystem. Det kan utvecklas i det oändliga, säger Bo Wernlundh, ledamot i VBF:s styrelse, med ansvar för att utveckla klubbarnas och medlemmarnas förmåner.

Det har inneburit en hel del arbete med att ringa runt till olika båtföretag och fråga om de är intresserade av att lämna erbjudanden. Ingen har hittills tackat nej.

– Vi har 100 klubbar inom förbundet med cirka 20 000 båtägare, som alla är presumtiva kunder till båtföretagen. Självklart är det intressant att få dem som kunder.

Butikerna skapar erbjudanden som de lämnar till VBF, som lägger ut dem på sin hemsida.

– Det här går att utveckla ytterligare. Båtklubbarna har klubbhus, bryggor, inredningar och allt ska hållas i ordning. Så det handlar inte bara om båtföretag.

Bland annat har man fått bra feedback från ett hotell, som lämnade rabatter på boende i samband med förra årets båtmässa i Göteborg.

– De återkom och skapade i somras ett nytt erbjudande för alla SBU:are. De gjorde ett paket med rabatt på boendet och gratis inträde på Liseberg. Från att ha varit ett båtmässerbjudande utvecklades det till ett åretrunterbjudande från dem, vilket är väldigt roligt.

En förutsättning för hela konceptet är att alla medlemmar inom förbundet har ett medlemskort.

– Vi har skapat ett i kreditkortsformat med uppgifter om klubbens namn, att man är medlem i Västkustens Båtförbund, som är ett förbund inom SBU samt ett medlemsnummer. Görs köpen via nätet skapar vi en kod för det.
Text: Anne Adre-Isaksson

Info: www.vastkustensbatforbund.se

Nu har du chansen att följa med tidningen Båtliv till Nordens största båtmässa i Helsingfors. Där finns så gott som alla finska båtmärken representerade plus flera spännande nyheter som till exempel Grandezza 40 Fly och Flipper 880 ST. På köpet får du en skön resa över Östersjön.

Reseledare är Båtlivs Bengt Anderhagen, som bland annat berättar om en nyligen genomförd kryssning runt Kap Horn.

Pris 1 405 kr/person
I prisexemplet ingår:

Kryssning Stockholm–Helsingfors
Del i insideshytt (prisex när två vuxna delar hytt)
Två Bufféfrukostar
Två Buffémiddagar inkl. vin, öl, läsk och kaffe
Entrébiljett till båtmässan i Helsingfors 9/2
Föreläsning med frågestund inkl. kaffe och frukt
Bussresa från båten till Mässan
Gäller avresa 8/2 2015. Sista bokningsdatum är 9/1 2015. Erbjudandet kan ej kombineras med andra rabatter eller med hotellövernattning, erbjudandet gäller ej konferensgrupper.

Tid till havs
Du reser från Stockholm med Mariella på eftermiddagen och ombord hinner du fynda taxfree, äta gott och gå på föredrag. Med på båtresan finns Båtlivs egen sjösäkerhetsexpert, Bengt Anderhagen, som berättar om det senaste inom säkerhet och trivsel ombord.

Avgångstid
Avresa den 8/2 kl. 16.30. Nästa dag i Helsingfors. Åter i Stockholm 10/2 kl. 10.00.

Bokning
Maila team8@vikingline.com och uppge koden “BÅTLIV”. Det går även att ringa tel. 08-452 40 20, vardagar kl. 09.00–17.00.

Avbeställningsskydd
För dig som vill vara säker på att enkelt och billigt vid behov kunna avboka resan fram till 24 timmar innan avresa erbjuder vi vårt förmånliga avbeställningsskydd för 50 kr-. Då får du hela resans pris återbetalt, även utan läkarintyg.

Avgiften gäller per bokning (ej per person) och gäller även för hotellresor, dock ej för stugbokningar eller gruppresor.

Utan avbeställningsskydd dras 10% av resans pris i expeditionsavgift om du inte har läkarintyg, minimiavgift 100 kr.

Söndagen 23 november håller Svenska Båtunionen sitt Unionsråd (halvårsmöte) i Stockholm. På plats finns representanter för båtförbund i hela Sverige.

Svenska Båtunionen består av 27 båtförbund inklusive ett antal större klubbar. Dessa är i sin tur fördelade på cirka 900 båtklubbar landet runt med totalt cirka 175 000 medlemmar.

Det är representanter för alla dessa som samlas i Stockholm för att diskutera SBU:s verksamhet, mål och visioner och budget.

Unionsrådet hålls på söndag på hotell Sergel Plaza. Mer information finns på Unionens hemsida www.batunionen.com under avdelningen för Unionsråd och “Verksamhet”.

Som ny vd för Svenska Sjö har Per Grywenz stor makt över tiotusentals båtförsäkringar. Han ser Svenska Sjö som det självklara valet för ännu fler båtägare.

Per Grywenz är 51 år. Han började som vd för Svenska Sjö AB 1 oktober och kommer närmast från försäkringsjätten Trygg-Hansa, där han bland annat har varit chef för affärsutveckling inom privatdivisionen.

En udda detalj är att Per, som bor i Uppsala med sambo och tre barn, inte har någon egen båt.

Är du båtmänniska?
– Nej, och det är väl möjligen lite konstigt. Jag måste skaffa en båt. Å andra sidan känns det inte som något handikapp och det är inget som jag har dolt. Jag har dock haft ett par mindre segelbåtar båtar men båda är avvecklade.
– Alla de som säljer försäkringar och reglerar skador på Svenska Sjö måste däremot vara experter och det är de. Annars är det något fel.

Vilken blir din viktigaste roll på Svenska Sjö?
– Att göra Svenska Sjö mer attraktivt och ännu mera självklart bland båtägarna och då framförallt bland de som är medlemmar i båtklubb, det är ju främst för dom vi finns till. Vi är en medlemsförmån. Är det någonstans det dyker upp konkurrens så är det i nischer som till exempel båtförsäkring. Det är lättare att tränga igenom någons specialintresse. Därför måste vi marknadsföra oss och ständigt utvecklas.

Vad är viktigast för ett nischbolag inom båtförsäkringar?
– Skaderegleringen är väldigt viktig eftersom kunderna är kunniga, och båtklubbsmedlemmarna är och bör vara ännu kunnigare och de kan därmed vara väldigt kritiska och det med rätta Vi som företag måste försöka göra allt vi kan för att hitta vårt berättigande på den marknaden.

Hur ser du på Svenska Sjös position?
– Svenska Sjö är båtklubbsmedlemmarnas försäkringsbolag, men min känsla är att förståelsen för hur det hänger ihop nog har suddats ut rätt ordentligt. Ett sätt att bli bättre är att inte hela tiden bli jämförd med premie. Vi kan till exempel tydliggöra vad det innebär att båtklubbsmedlemmarna är delägare.

Förklara dig…
– Ett företag bör över tiden redovisa ett överskott, som i det här fallet går tillbaka till försäkringstagarna genom deras organisationer. Det ska vara smartare att försäkra sin båt hos oss eftersom vinsten går tillbaka till båtlivet.

Vill du att ni ger en återbäring?
– Absolut. Om det blir direkt till båtägaren eller till den lokala båtklubben, vilket jag tycker är naturligast, vet jag inte än, det är ett beslut för ägarna.

Vilken är Svenska Sjös roll?
– Om vi bara ska vara en av specialisterna på båtförsäkringar så blir vi väldigt utsatta för konkurrensen från de andra. Vi ska finnas där för att det inte ska skapas orimliga villkor eller höga priser och överskott som går båtlivet förbi. Vi ska vara det smarta valet för de med hårda krav på sin båtförsäkring och som tycker det är bra att ett eventuellt överskott till 100 procent kommer båtlivet till del och inte försvinner till någon anonym privat aktieägare.

Vilket uppdrag har du fått av styrelsen?
– Jag ska vända trenden uppåt för Svenska Sjö. Vi vill ha fler försäkrade båtar och inte bara vara garanten så att marknaden blir för dålig för båtägarna.

Vad ser du för möjligheter i samarbetet med Trygg-Hansa?
– Det är bara positivt att ha dem som formell försäkringsgivare. Dels blir allt enklare då vi snackar samma språk och båda har erfarenheter av och relaterar till Samma marknad, den svenska. Det underrättar väsentligt när man ska utveckla försäkringar. De är också väldigt proffsiga att ha att göra med.
– Sedan kan vi tillsammans med dom utveckla andra försäkringserbjudanden till Svenska Sjös kunder. Vi får se hur det kan utvecklas. Jag tror att vi ska vila lite på det innan vi drar igång något.
– Jag vill först skapa en tydligare bild av vad våra kunders ägarskap i Svenska Sjö innebär. Vi ska se till att det som är grunden – service, skadereglering och produkter – är i toppklass. Men för att stärka oss ytterligare på sikt måste vi göra något mer. Det kanske är att klubben får tillbaka en rejäl slant varje år om det blir ett överskott.
Lars-Åke Redéen

Bildtext:
Per Grywenz, vd för Svenska Sjö AB.

Bättre och billigare Båtklubbsförsäkring
Båtklubbsförsäkringen genom Svenska Sjö blir både billigare och bättre från 1 januari 2015. Då byter båtklubbsförsäkringen genom Svenska Sjö försäkringsgivare från Lloyds till Trygg-Hansa.
Skadekostnaden för försäkringen har varit stabil de senaste åren och resulterar nu för 2015 i en rejäl premiesänkning. Alla priser sänks med cirka 20 procent samtidigt som en del förbättringar genomförs.
– Från och med 2015 omfattas även båtförbundens verksamhet av hela grundskyddet. Flera moment får högre ersättningsbelopp och rättskydd omfattar även brottmål. Vi bedömer också att servicen vid större och mer komplicerade skador kommer att förbättras genom Trygg-Hansas lokala skadenätverk, säger Per Grywenz, vd för Svenska Sjö AB och Peter Karlsson på SBU.
SBU och Svenska Sjö hoppas att klubbarna kommer att uppleva det som positivt och att de som inte har tecknat tilläggsförsäkringarna gör det i ökad omfattning.
– Vi hoppas också att detta kan bidra till ännu starkare relationer med klubbarna. Medlemsförmånen med båtklubbsförsäkring och båtförsäkring är viktiga delar i medlemskapet och behöver ständigt utvecklas, säger Peter och Per.

Helena Nilsson är projektledare för det nya SBU-projektet ”Ren båtbotten utan gift”.

Vad innebär projektet?
– Det handlar om att minska användningen av biocidfärger och kanske i stället välja en båttvätt eller ett annat alternativ. Vi fokuserar på den svenska kusten öster om Öresund, säger Helena, som själv är seglare och tidigare jobbade som journalist på tidningen Segling.
– Vi kommer att åka runt till olika platser, prata med båtklubbar och kommuner. Dels för att inspirera till annat än att måla med giftig bottenfärg, dels för att visa vad man kan göra och vilka andra metoder båtägarna kan använda.
Vad ska du göra, rent konkret?
– Jag vill på olika sätt inspirera båtägare i stället för att ge pekpinnar.
– Vi ska bland annat nylansera hemsidan Båtmiljö.se under SBU:s flagg. Hemsidan byggdes upp 2010 av Skärgårdsstiftelsen, WWF och Baltic Sea 2020, men las tyvärr ner i juni 2014 på grund av minskade anslag.
Vad är viktigast att börja med?
– Att lyfta frågan och starta diskussionen i båtklubbarna. Vi kommer bland annat att lansera en film, som ska spridas digitalt, och en broschyr med giftfria alternativ.
”Ren båtbotten utan gift” löper till och med sista mars 2015. Helena kommer att dela sin tid mellan Svenska Naturskyddsföreningen och SBU.
Projektets syfte är att minska användningen av biocidfärger på båtar. Projektet finansieras av Havs- och vattenmyndigheten (HaV) med 2,1 Mkr. Därutöver lägger de fyra organisationerna cirka 500 000 kr. De fyra föreningar som står bakom projektet är Naturskyddsföreningen, SBU, Skärgårdsstiftelsen och Sportfiskarna.
Lars-Åke Redéen

Foto: Magnus Helander.

Har du provat ett alternativ till bottenmålning? Bor du längs ostkusten? Då vill vi gärna komma i kontakt med dig!

Det nya informationsprojektet Ren båtbotten utan gift ska lyfta fram miljövänliga alternativ till bottenmålning, såsom båtbottentvättar, skyddsdukar, ultraljud, Havstulpanvarningen med flera, och mer kreativa initiativ: exempelvis dykarklubbar som hjälper till med manuell skrubbning.

Hör gärna av dig till oss och berätta om dina egna eller din klubbs erfarenheter. Vi vill även ha kontakt med klubbar som hittat bra lösningar i samverkan med sin kommun.

Projektet Ren båtbotten utan gift är ett samarbete mellan Svenska Båtunionen, Skärgårdsstiftelsen, Sportfiskarna och Naturskyddsföreningen.

Det är bråttom, hör av dig redan i dag till projektledare Helena Nilsson: helena@batunionen.com

Det blev ingen satsning på friluftslivet i regeringens budget för nästa år. Anslaget ligger kvar oförändrat, precis som det i princip gjort de senaste åtta åren. Detta trots att friluftslivet bidrar till en oomtvistad samhällsnytta i form av bättre folkhälsa, ökad miljömedvetenhet och en meningsfull fritid för våra barn och ungdomar.

– Det är stor besvikelse för alla natur- och fiskeintresserade. När Socialdemokraterna förra året i sin skuggbudget skrev att de ville dubbla anslaget till friluftslivet gladdes vi. Nu är besvikelsen desto större. Det är ett svek mot de barn och ungdomar som vi hade kunnat ta ut på fiske och naturupplevelser om vi fått mer resurser, säger Anders Karlsson, Sportfiskarnas generalsekreterare.

Inför riksdagsvalet frågade Sportfiskarna i en enkät om partiernas syn på friluftslivet. Alla partier visade då förståelse för att friluftslivets villkor måste förbättras.

Socialdemokraterna upprepade sitt förslag om en fördubbling av anslaget till paraplyorganisationen Svenskt Friluftsliv – från 28 till 56 miljoner. I budgetsammanhang en liten summa, men ett tillskott som skulle göra stor skillnad för Svenskt Friluftslivs 24 medlemsorganisationer. Med ökade resurser skulle friluftslivets organisationer kunna ta ut fler barn som får uppleva naturen, öka miljömedvetenheten, förbättra folkhälsan och ge fler en förståelse för allemansrätten och vad den innebär.

Som en naturlig utveckling av “Seglare minns”, erbjuds nu ett unikt tillfälle att lyssna på och ställa frågor till tre herrar som var med och formade och utvecklade segelmakeriet i Sverige från slutet av 50-talet fram till nutid.

Evenemanget kallar vi “Segelmakare minns”.

I panelen:
Bengt Jörnstedt: Havskappseglare, författare, tidningsredaktör, segelmakare. Drev Horizon Sails på 70 och 80-talet.
Hasse Nilsson. Segelmakare på Saltissegel, fortfarande aktiv – började sin bana hos Ratsey & Lapthorn New York i slutet på 50-talet.
Staffan Carlens: Seglare, segelmakare, besiktningsman. Var med och startade Gransegel tidigt 60-tal.

Moderator: Nisse Virving, aktiv kappseglare sedan tidigt 60-tal.

Tidpunkt: Onsdag 26/11-2014, samling 18,00.

Plats: Gransegels segelmakeri, Ryssviksvägen 2, Nacka.

Anmälan (Begränsat antal platser): kent@gransegel.se.

Övrigt: Fritt inträde (Föranmälan krävs), vi serverar korv med bröd, kaffe och öl/vatten till självkostnadspriser.

Peter Karlsson blir ny verksamhetschef för Svenska Båtunionen från och med 1 oktober. Han är en aktiv båtmänniska med ett stort kontaktnät inom båtbranschen efter sju år som projektledare hos Sweboat Båtbranschens Riksförbund.

Vem är du?
– Jag är en aktiv båtmänniska som tycker att båtlivet är ett av de bästa sätten att koppla av och ladda batterierna tillsammans med familj och vänner.

Hur jobbar du?
– Jag tycker om att träffa och lyssna på människor. Jag lär mig mycket i mötet med människor och tycker om när det händer saker runt omkring mig. Men jag tycker också om att få saker att hända tillsammans med andra människor.

Vad vill du göra med SBU?
– Först och främst lyssna. SBU är sina medlemmar och vi ska göra det medlemmarna vill. Det första blir att träffa så många som möjligt och sätta mig in i de geografiska skillnaderna mellan båtlivet i Sverige. Vi ska driva åsikterna från över 170 000 medlemmar.

Vad vill du att Svenska Båtunionen ska ha för framtidsvisioner?
– Fortsätta att främja båtlivet och skapa förutsättningar för ett bra båtliv i Sverige. Båtlivet fortsätter att vara en av de stora folkrörelserna och det bör utvecklas i takt med den tid vi lever i.

Hur ska du möta båtförbunden?
– Jag ska försöka vara ute och träffa dem så mycket som möjligt. SBU:s utveckling är också styrelsens och Båtriksdagens beslut. Tillsammans ska vi hitta en väg framåt.

Hur tror du att SBU jobbar om fem år?
– Vi bör jobba nära medlemmarna med ha en hög tillgänglighet och en hög kompetens inom de område som klubbarna behöver hjälp inom.

Hur blir Svenska Båtunionen en stark och välkänd lobbyorganisation för båtlivet?
– Genom att veta vad vi säger, när vi säger det och till vem vi säger det. Och att framföra de åsikter vi är eniga om.

Kommer samarbetet med Sweboat att öka?
– Båda organisationerna behöver varandra, inte minst när båtfrågorna får allt större utrymme i politiken. Förhoppningsvis tar jag med mig kunskaper som är till nytta för SBU.
Lars-Åke Redéen

Peter Karlsson
Ålder: 43 år
Familj: Fru Annette och två barn, 10 och 16
Båtklubb: Nynäshamn SS
Båtar: Yamarin 5800 DC, roddbåt, Optimistjolle
Bor: Nynäshamn. Sommarställe i Stockholms södra skärgård
Bakgrund: Sweboat i nästan sju år. Dessförinnan lärare i matte och Naturkunskap på högstadiet. Lång föreningsbakgrund.

Kontaktuppgifter på SBU:
E-post: peter@batunionen.com
Tel: 08-5458 5961
Mobil: 072-748 5961

Bildtext:
Peter Karlsson, ny verksamhetschef för Svenska Båtunionen.

Naturskyddsföreningen, Svenska Båtunionen, Skärgårdsstiftelsen och Sportfiskarna kommer under hösten 2014 och våren 2015 driva ett informationsprojekt med syfte att minska användningen av biocidfärger på båtar.

Vi söker nu en projektledare som ska ansvara för att ta fram informationsmaterial, anordna informationsträffar samt koordinera de olika samarbetspartnernas arbete. Arbetet kommer att innebära en del resor och obekväma arbetstider.

Som person är du utåtriktad, välorganiserad och med stort intresse för nätverkande och samordning. Du har lämplig utbildning inom miljö, gärna med fördjupad kunskap om båtars specifika miljöpåverkan. Du har också en utbildning och/eller erfarenhet av projektledning, informationsspridning och kommunikation. Du har gärna ett eget intresse av båtar och ett eget nätverk inom båtvärlden.

Tjänsten är på sextio procent från oktober 2014 till och med april 2015. Som projektledare kommer du att dela tiden mellan Naturskyddsföreningens och Båtunionens kanslier i Stockholm. Vi vill ha din ansökan senast 9 oktober 2014 till ellen.bruno@naturskyddsforeningen.se.

Upplysningar om tjänsterna besvaras av
Ellen Bruno, Naturskyddsföreningen på 0767869512
Fackliga frågor besvaras av Anna Krusic, 08 702 65 53 för Saco och Lena Grönlund, 08 702 65 71 för Unionen

Den 3 augusti invigde Falsterbokanalens Båtklubb sitt nya klubbhus. Det ligger intill klubbens gamla hus, som har blivit restaurang som har öppet året om.

Seglaren Martin Krite klippte bandet och höll ett fint invigningstal. Det var startskottet på Havets Dag i Falsterbokanalen där alla organisationer fick tillfälle att visa upp sig.

Lokala politiker fick berätta om sina idéer om hur de ser på hamnens framtid. Briggen var på besök i hamnen och hade öppet skepp hela dagen. FBK såg till att alla som ville prova på segling både jolle och större segelbåt, samt ribbåtsturer och kanot alla fick prova.

Inne i det nya klubbhuset hölls föredrag där bland andra Martin Krite berättade om sina äventyr i Volvo Ocean Race. En fantastiskt fin dag där cirka 4 000 personer var på plats.
Inge Kvist

Svenska Seglarförbundets Historiska Utskott bjuder in till SEGLARE MINNS Onsdag 8 oktober 2014 kl 18.00 i Tranebergsstugan

Kvällens gäster är Lasse Köhler och Roffe ”Plåt” Erixon
Lasse har under en lång seglarkarriär samlat på sig många SM-titlar i Safir, M22 och Nordisk Folkbåt.
Roffe Erixon har under ett år tagit tre SM-titlar i olika klasser och därutöver samlat på sig SM-titlar under flera år. Har även byggt konstruerat och byggt båtar samt tagit fram många bra utrustnings- och kappseglingstillbehör.

Vi äter tillsammans och efter middagen får vi höra Nisse Virving intervjua och prata med våra två gäster och höra deras insideberättelser om vad som egentligen hände på kappseglingarna.

Förhandanmälan är obligatorisk för att vi ska kunna planera och genomföra kvällen. Anmäl till Seglarförbundets kansli 08-459 09 93, eller asa@ssf.se allra senast måndag 6 oktober 2014.

Kostnaden, inklusive delikat middag i Tranebergsstugan 150 kronor, betalas kontant vid ankomsten till T-stugan.

Välkomna till kvällens Seglare Minns, som är vår 37:e träff med seglarlegender.

Historiska Utskottet
genom Per Thelander

För dem som ännu ej hunnit skaffa boken Seglare Minns (första delen) finns möjlighet att köpa den under kvällen för 195 kronor (kontant betalning).

Vänligen meddela eventuellt återbud till Tranebergsstugan 08-25 48 80

Den 21 augusti samlades 13 båtklubbar från Värmdö kommun och representanter från kommunen för att återbilda Värmdö Båtråd.

Initiativtagare till träffen var Malin Åberg-Aas, komunalråd i kommun, och Staffan Högardh från Ingarö och Gustavsbergs BK.

Värmdö Båtråd är ett samarbetsorgan och en informationskanal för båtklubbar och Värmdö kommun. Dess främsta uppgift är att förbättra samarbetet mellan de närmare 30 båtklubbar som finns i kommunen och mellan dessa och kommunen.

Vid mötet konstaterades att det inte fanns någon riktigt policy när det gäller båtlivet i Värmdö och inte heller någon eller några direkt ansvariga. Det är i och för sig inte så märkvärdigt eftersom båtlivet berör så många olika förvaltningar, men å andra sidan torde Värmdö kommun vara en av Sveriges absolut största kommuner när det gäller båtliv och fritidsbåtar.

En av anledningarna till återbildandet var kommunens agerande förra året när man genomförde flera inspektioner av fritidsbåthamnar och ställde krav som för många klubbar var svåra eller till och med omöjliga att uppfylla.

Nu pågår en juridisk process i Nacka kommun och Miljödomstolen (mål 2691-14) om vilka krav som är rimligt att ställa på båtklubbar. Och dessutom avvaktar många HaV -myndighetens nya riktlinjer. Två viktiga verksamheter som i hög grad påverkar framtida beslut.

Bilden: Staffan Högardh.

Här är en komplett ATEX-pumplösning för hamn- och marinanläggningar. Den kommer från ett företag som har fått många förfrågningar från marin- och servicevarv på en ATEX-klassad pump. Dessa hanterar de flesta av vätskor med viss partikelinblandning.

Den nya pumpen är en ”allroundpump”, där användaren enkelt reglerar tryck och flöde via munstycket. I enheten ingår membranpump, nålventil, filterregulator, manometer, 3,5 m bensin- och oljeslang, skyddshölje, nipplar och slangklämmor.

Den kan bland annat användas till säker tömning av diesel- och bensintankar, för att förflytta oljor, inspektion och rengöring bränsletankar med mera.

Info: www.tapflo.se

Västkustens Båtförbund har förhandlat fram ett erbjudande för medlemmarna i båtklubb som är ansluten till Svenska Båtunionen på Hotell Liseberg Heden.

Rabatterna som erbjuds är enligt följande:
25 maj – 29 juni erbjuds 15% rabatt
30 juni – 17 aug erbjuds 10% rabatt
18 aug – 30 dec erbjuds 15 % rabatt

Bokningarna sker enklast via hemsidan med bokningskoden NAJF. Bokning kan också göras på telefon, uppge bokningskoden. Logi priserna inkluderar moms, stor frukostbuffé och entré under parkens öppethållande.

Hotell Liseberg Heden kommer också att lämna ett generöst erbjudande till er som besöker Båtmässan i Göteborg 2015.

Mer om detta i Båtliv nummer 6.

Tidningen Båtliv är Europas största båttidning. Anledningen är den unika kopplingen mellan att vara medlem i en båtklubb som via ett båtförbund är ansluten till riksorganisationen Svenska Båtunionen. Båtliv når därför cirka 145 000 båtägare direkt hem i brevlådan, sex gånger per år.

Du är medlem i en båtklubb som valt att vara medlem i ett båtförbund och är därmed också en av ca 169 000 båtmänniskor som ingår i Svenska Båtunionen.

Du betalar givetvis en årlig medlemsavgift till din klubb och i den avgiften ingår ca 10-20 kr till ditt båtförbund (gäller de flesta förbund) och för närvarande 56 kr till Svenska Båtunionen. Vet du egentligen vad du får denna extra uttaxering? Det mest synbara beviset är förstås den tidning du just håller i handen och som ingår i årsavgiften. Vi pratar alltså om medlemsnytta.
En del av förmånerna är riktade mot klubben och en del vänder sig till den enskilda medlemmen. SBU är också en främjandeorgansation med uppgift att utveckla det svenska båtlivet. Kalla det gärna en facklig organisation som slåss för båtlivets bästa. För att lyckas med det måste man vara en etablerad riksorganisation med så många medlemmar som möjligt i hela landet för att få genomslag i debatten och bli tagen på allvar av alla mot- eller samarbetsparter. Ett arbete som i många frågor tar lång tid att slutföra och under resans gång sällan ger upphov till några häftiga rubriker att tala om.

Till och från diskuteras nyttan med ett medlemskap i SBU bland våra klubbar. Klubbkassören ser en stor summa pengar i kassaboken medan båtägaren knappast funderar över den egna medlemsavgiftens storlek.
Gemensamt för dessa diskussioner kan vara brist på information till dig och din båtklubb om vad ditt förbund erbjuder dig och din klubb och vad SBU gör för alla sina 169 000 medlemmar. Tyvärr når del av tillgänglig information av olika skäl heller aldrig fram till klubben och den enskilda medlemmen. Tråkigt, eftersom mycket görs i arbetsgrupper, förbund och vid kontakter med politiker och olika myndigheter. F n pågår, som exempel, ett arbete med att se över Havs- och vattenmyndighetens riktlinjer avseende steg 2-rening. Något som är en angelägenhet för många båtklubbar, som har eller kommer att bygga spolplattor.

Alltså, hur ska vi kommunicera med varandra så att du som medlem blir en välinformerad båtägare? Just denna fråga behandlades vid årets båtriksdag i Jönköping. Att klubben med dess medlemmar är den viktiga målgruppen för all kommunikation var nog alla överens om men hur vi kommunicerar och vilka som har ansvar för detta måste bli mycket tydligare i fortsättningen.
Här följer några åtgärder som kommer att bli aktuella.
 BAS, som är ett administrationsprogram för klubben, har ett bra kommunikationsprogram i sig. Man kan relativt enkelt skicka både e-post och SMS till alla medlemmar med mailadresser och mobilnummer inlagda i BAS.
 Ett nyhetsbrev några gånger/år kommer också att distribueras till alla SBU-medlemmar just med BAS som verktyg.
 Förbunden ska ges möjlighet att återrapportera sina aktiviteter till SBU, vilket ger SBU möjlighet att i sin tur sprida alla goda exempel till övriga förbund och klubbar.
 Även det oftast osynliga främjandearbetet tillsammans med olika myndigheter ska bli mera känt för alla i SBU.
 Kansliet kommer att bemannas med informationskompetens för att kunna hjälpa till i det gemensamma kommunikationsarbetet.

Inte att förglömma alla utmärkta hemsidor, utskick, informationsmöten mm som det jobbas med redan idag!!

Du som läser det här kan redan nu lämna mailadress och mobilnummer till klubbens registeransvarige att läggas in i BAS. Därmed finns du med på klubbens lista som mottagare av både förbunds- och SBU information när klubben väljer att skicka ut den till sina medlemmar.
Kom ihåg att kommunikation innebär kontakt åt bägge håll.

Text: Lars Afzelius

Årets Miljökonferens betonade juridik, gifter i bottenfärger, LOVA pengar och båtskrotning. Här nedan följer ett längre referat från konferensen. du kan också se en film på Youtube.

Ordföranden Harald Mårtensson hälsade välkomna och presenterade miljökommitténs mål för 2014:
• Öka miljömedvetandet hos båtfolket
• Öka politikers kunskaper om båtlivets miljösituation
• Verka för miljöombud i alla förbund och klubbar
• Som konsumentorganisation skapa tryck på båtbranschen i miljöfrågor
• Bereda remisser och miljöfrågor om båtlivet
• I samråd med unionsstyrelsen föra SBU:s talan i miljöfrågor
• Representerad i Båtmiljörådet, Havsmiljörådet, vattenförvaltningar m fl.
• Kontakter med båtförbundens miljöombud
• Ansvar för en årlig miljökonferens
• Medverka i miljötorg vid Älvsjömässan

MIK:s ambition är att värdefull information snarast möjligt läggs ut på hemsidan.
Det är viktigt för båtklubbar och förbund att ha goda relationer till aktörer inom vattenområdet. Information om bl a vattenvårdförbund och vattenråd på www.viss.lansstyrelsen.se och det är väldigt viktigt att båtklubbar och förbund finns representerade där det är möjligt.
Havs- och vattenmyndigheten har en nationell konferens om havsplanering i Stockholm den 20:e mars och för intresserade finns mera information på www.havochvatten.se
Harald informerade också om de förändringar som planeras när det gäller bränslen och inblandning av biodrivmedel i båtbränslen. För många båtägare har t ex biodiesel medfört avsevärda problem men det är bara att hoppas på en utveckling framåt i rätt riktning.
Det är ny lagstiftning på gång om så kallad kvotplikt för biodrivmedel. Förslaget innebär att hållbara drivmedel ska ingå i bensin och dieselbränsle. I bensin ska hållbara biodrivmedel utgöra minst 4,8 volymprocent från och med 1 maj 2014. Från och med 1 maj 2015 minst 7 volymprocent. I dieselbränsle ska andelen hållbara drivmedel vara minst 9,5 volymprocent varav minst 3,5 ska uppfyllas med vissa särskilt anvisade biodrivmedel som kan anses ha extra fördelar. Vad detta kommer att innebära för våra marindieslar återstår att se.

Kristina Carlstedt – Juridiska aspekter vid kontakt med kommuner
Eftersom det händer mycket inom havs- och vattenmiljö för närvarande och stora delar av Sverige är ganska långt ifrån att uppnå de nationella miljömålen är det sannolikt att många båtklubbar kommer att inspekteras och åläggas åtgärder som i värsta fall ligger långt över en båtklubbs samlade ekonomi.

De mål som i första hand berör båtlivet är:
• Hav i balans samt levande kust och skärgård.
• Levande sjöar och vattendrag
• Giftfri miljö – där förorenade områden utgör ett etappmål.

Kristina har sammanställt ett kompendium som kan vara till nytta för båtklubbars kontakt med kommuner och myndigheter.
För det första efterlyser Kristina allmänt vad en hamn är. Är det motiverat att kräva årliga inspektioner av båtklubbar och dessutom avkräva båtklubbarna tillsynsavgifter utan att kommunicera detta på ett godtagbart sätt. Avgifter för tillsyn ska vara fastställda av kommunfullmäktige. Hon framhåller också att det inte är självklart att båtklubbarna ska finna sig i ålägganden som inte är förankrade i lagstiftning. Man kan överklaga och begära överprövning. Vad som emellertid är helt klart är att kommunens företrädare har rätt att avkräva båtklubbar en avfallsplan som omfattar både det vanliga avfallet, inkl toaavfall, samt farligt avfall. Den följer av SJÖFS 2001:13.
Etappmålet förorenade områden berör i allra högsta grad båtklubbar eftersom nästan alla uppläggningsplatser är kraftigt förorenade efter åratal av bottenskrapning och kontaminering av andra mer eller mindre potenta miljögifter som är kopplade till båtlivet. Halterna av koppar, zink, tenn och kvicksilver är på vissa ställen så höga att det vore ekonomiskt försvarbart att utvinna metallerna. På många ställen har man funnit höga halter av PCB vilket kan vara svårt att härleda, men mest troligt är att det kommer från fogmassor som man använt till att täta båtdäck.
Kontrollera vad som står i miljöbalken och om den eventuella förseelsen handlar om strikt ansvar eller om oaktsamhet. Det är också viktigt att veta vad som är skillnad mellan lag, föreskrifter, råd och anvisningar. Tyvärr är det inte alltid som kommunens företrädare är tillräckligt informerade om detta, vilket gör det extra viktigt att dokumentera alla kontakter med dessa. Det är heller inte självklart att det är den ideella föreningen som bedriver verksamhet. Det kan lika gärna vara den enskilde medlemmen. Det finns en portalparagraf om att myndigheter ska vara rådgivande i första hand.
När det gäller arbeten i vatten är det extra viktigt att skaffa sig vederbörliga tillstånd och dessutom skriva avtal med alla berörda parter.
En annan viktig sak är att komma ihåg att det alltid finns en rimlighetsgräns för vad man kan kräva av en ideell båtklubb och att LOVA-bidrag inte kan sökas för ålägganden.

Vad händer i förbunden?
Här gavs erfarenheter av toatömning och spolplattor runt om i landet. På västkusten försöker vissa kommuner ålägga båtklubbar att anlägga spolplattor trots att detta inte är förankrat högre upp. På ostkusten finns inte många spolplattor och det tycks heller inte vara något tryck på båtklubbarna att anlägga sådana. När det gäller toatömning finns fortfarande ännu få möjligheter men en utbyggnad behövs och är på gång. Relationerna till kommuner varierar det kraftigt och att hjälpa klubbarna att bygga bra relationer till sina kommunala företrädare är onekligen en betydelsefull uppgift för SBU och båtförbunden.
Björn Sjöström från Lidingö BF redovisade ingående hur de jobbar på Lidingö. presentationen distribueras när den är färdigredigerad. Kontentan var i alla fall att bottentvätt innebär att man inte behöver bottenmåla båtar om man bottentvättar 2-3 ggr/år och att detta är avsevärt mycket bättre än spolplattor som i alla lägen bara fångar upp en liten del av båtars giftiga bottenfärger. 90 % av gifterna utsöndras när båtarna ligger i vatten vilket innebär att dyra spolplattor är ett tveksamt alternativ, åtminstone på ostkusten. Björn framhåller också att det är viktigt att ta fram miljöplaner för alla båtklubbar och att det inte nog kan framhållas att jobba med dammsugaranslutna slipar på båtbottnar. Som exempel avstår 59 % av båtägarna i Sicklinge från att bottenmåla 2014. Av de som bottentvättar avstår hela 91 %. I förlängningen måste det även bli så att förutsättningen för bottentvätt är att man inte målar alls. Vill man veta mer om SUB:s miljöplan finns den på http://subwebben.se/docs/Miljoplan_SUB_Ver2013-10-23.pdf

Giftiga båtuppläggningsplatser – Hur ser det ut och hur kan båtlivet bli mera miljövänligt. Seminarium med Britta Eklund med kollegor från Stockholms Universitet.
Thomas Johansson från Havs- och vattenmyndigheten inledde med direktiv från EU och miljöbalken. Han erkänner att deras rekommendation om spolplattor inte gett den effekt man hoppats på men att det finns LOVA-bidrag på totalt 75 miljoner per år att söka för miljöförbättrande åtgärder kommande tre år.
Britta Eklund och hennes kollegor har bland annat undersökt förekomsten av biocider i småbåtshamnar och på båtuppläggningsplatser och funnit otillåtet höga halter på samtliga platser man undersökt. På båtuppläggningsplatser finns ofta höga halter av Hg (kvicksilver), TBT (Tributyl- tenn), PAH (polycykliska aromatiska kolväten) och PCB (polyklorerade bifenyler). Saneringskostnaderna ligger i allmänhet skyhögt över vad en båtklubb klarar av. Med anledning av detta höll David Langlet, som är docent i miljörätt ett anförande om ansvar för sanering. I miljöbalken finns t ex angivet att verksamhetsutövaren alltid är ansvarig och att det egentligen inte finns någon preskriptionstid.
En föroreningsskada är en miljöskada som kan medföra skada eller olägenhet för människor och djur och när det gäller definition av verksamhetsutövare är en båtklubb i de flesta fall att anse som sådan, men det finns också ett skydd som innebär att medlemmarnas privatekonomi inte ska äventyras.
Erik Ytreberg berättade sedan om en ny teknik att identifiera metaller på båtbottnar med hjälp av XRF-metodik. Detta är en helt ny metod som bygger på röntgenteknik som kan vara till god hjälp i framtiden.
Britta Eklund, Ann-Kristin Eriksson Wiklund och Maria Bighiu ifrågasatte sedan om det lönar sig att bottenmåla båten i Stockholmsområdet. Resultatet var att det i nuläget inte finns några tydliga bevis för att nuvarande bottenfärger inte har något effektivt skydd mot påväxt.
Maria Elfström avslutade med en undersökning om båtägares beteende med målning och miljö. Mycket av presentationerna finns på http://www.itm.su.se/page.php?pid=555#poster102

Anna Ehn – Skärgårdsstiftelsen och Båtmiljö.se
Anna har under en tid jobbat med problematiken havstulpaner och vill sprida hur man kan göra för att undvika havstulpaner på våra båtar. Hon har också utvecklat en sms-tjänst som skickar ut varningar om man anmäler sig på www.batmiljo.se eller sms:ar Havstulpan till 72007. Nästa steg är att via en App informera om var det finns dass, toatömning soptunnor med mera runt våra kuster och det bildades en SBU grupp bestående av: Uno Karlsson Mälarens BF, Anders Thurén Blekinge BF och Christer Björkén Lidingö BF som ska hjälpa Anna med detta. Det är självklart att SBU och Båtmiljö.se ska ha ett nära samarbete. Anna betonade att om det finns båtar med behov av att lämna toalettavfall i klubben/hamnen eller om man har gästhamn måste det finnas möjligheter till toatömning. Mycket går att lösa med samverkan mellan närliggande båtklubbar. Det kan också vara problem med att göra sin toalett lämplig för tömning. Vi får sprida information om hur man suger och ombyggnad av toan med avluftning av toatanken för att det ska fungera.
Avfallsmängderna i skärgårdarna ökar och Skärgårdsstiftelsen gör ett jättejobb med toaletter och avfall och vi som var med på konferensen är nog helt överens med Anna att engångsgrillar bör förbjudas. Avslutningsvis framhåller Anna att hon gärna tar emot bilder från olika ställen.

Återvinning av fritidsbåtar – SweBoat och Båtskroten.se
Maria Rindstam från Båtskroten och Peter Karlsson från SweBoat presenterade ett gemensamt projekt för att ta hand om uttjänta och övergivna fritidsbåtar. Havs- och vattenmyndigheten sponsrar ett rikstäckande nätverk som att ska fungera från 2015. Det finns lagar som gör det svårt att transportera övergivna båtar om de klassas som miljöfarligt avfall och det vore önskvärt med vissa lagändringar för att göra hanteringen smidigare.
Skrotade plastbåtar blir till fjärrvärme och övrigt sorteras och återvinns i olika fraktioner. För närvarande kostar skrotningen 2000,-/ton plus frakt vilket kan bli en ansenlig kostnad om man har en stor båt, men genom att samordna transporter kan man komma ner i hanterliga fraktkostnader. Det kommer att finnas en länk på SBU:s hemsida till projektet.

Sammanfattning och synpunkter
När det gäller förorenad mark på våra uppläggningsplatser kan detta bli ett gigantiskt problem framöver och det finns önskemål om att SBU:s juridiska kommitté ska titta på frågan. Under lördagen fick vi också starka belägg för att man helt kan sluta med giftig bottenmålning i Stockholmsområdet och norrut.
Önskemål om att MIK tar fram en miljöenkät med Heleneborgs BK:s som underlag.
Det är också viktigt att få våra myndigheter att förstå att det är en avsevärd skillnad på behovet av bottenfärg i olika delar av Sverige.
Västerbottens BF undrar om det finns någon mall för att göra en LOVA-ansökan för toatömning och hur man besvarar frågor om beräknad miljövinst och liknande.
Det framhålls också att det är orimligt att kräva att det ska finnas steg 2 rening på det spolplattor som finns eftersom det är en orimligt dyr investering med tveksamt resultat.
MIK kommer gärna ut till förbunden och pratar om miljöfrågor och i senaste numret av Praktiskt Båtägande finns en bra artikel om blästring av båtbottnar och att detta är något som bör skötas av professionella utförare eftersom det är förenat med avsevärda hälsorisker att blästra båtbottnar. Försiktighet bör också iakttas vid slipning.
Beträffande det mycket potenta miljögiftet TBT vet vi fortfarande inte hur stort problemet är och där finns också anledning att undersöka möjligheten till LOVA-bidrag. De 75 miljoner som är anslagna till LOVA-projekt från 2014 är i första hand till för att motverka övergödning men det borde rimligen också finnas utrymme för andra vattenvårdande åtgärder. På www.transportstyrelsen.se/sv/Sjofart/Fritidsbatar/ kan man finna både vilka lagar som styr och annan viktig information.

Hans-Jörgen Alsing MIK, Bengt Hallberg Västerbottens BF

Per Sahlin i Heleneborgs Båtklubb i Stockholm får Tummen Upp 2014. Per jobbar som nätverkstekniker, men på fritiden är han en hårt engagerad ungdomsledare.

– Det är så roligt i vår båtklubb för vi har allt från 25-åringar till 80-åringar som medlemmar. Samarbetar man bara så kan man göra vad som helst, säger Per.

Per har varit medlem i Heleneborgs Båtklubb i 25 år. Det är erfarenheterna från båtlivet och många år som funktionär i båtklubben som har gett honom en speciell känsla för att jobba med ungdomar.

– Drivkraften är att hjälpa ungdomarna och betala tillbaka till båtlivet för det jag själv fick när jag var liten. För närvarande har vi ett 50-tal ungdomar, men vi strävar mot att komma upp i 100. De flesta seglar, men vi vill lära dem om olika sorters båtar.

I framtiden är Pers förhoppning även att båtklubben ska kunna arbeta i Stockholms förorter med ungdomar som inte har någon egen båt.

En detalj i sammanhanget är att Per sedan flera år inte har någon egen båt.

– I början hade jag en träbåt som min farfar hade byggt, men nu har jag ingen båt alls. Jag trivdes dock så bra i föreningen och jag tycker att jag kunde jobba här ändå.
Vad ska du göra för pengarna? Köpa en egen båt?

– Jag har inte bestämt mig om det blir en ny flytbrygga, ett nytt segel eller något annat. Men på något sätt vill jag göra något bra för ungdomsarbetet i båtklubben.
Stipendiet Tummen Upp är på 15 000 kr. Det delas ut av Båtliv och International Färg AB varje år till ”en riktig båtkompis”.

Motivering Tummen Upp 2014:
”Per Sahlin har genom sitt djupa engagemang under lång tid visat hur viktigt det är med återväxten i våra båtklubbar. Han är en central person för Heleneborgs Båtklubbs ungdomsverksamhet samtidigt som han är en riktig båtkompis.
Per är båtklubbskillen som alltid hjälper till där det behövs.”

Bildtext:
Per Sahlin får Tummen Upp 2014. Foto: Roland Brinkberg.

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, fördelar i år 385 Mkr till länsstyrelserna för arbete med bland annat vatten- och fiskevård. 75 Mkr av anslaget går till lokala vattenvårdsprojekt, så kallade LOVA-projekt.

– Det är roligt att vi åter kan dela ut LOVA-pengar eftersom vi vet att de här projekten ofta är väldigt effektiva och lokalt kan ge stora vinster i form av ökad turism, arbetstillfällen och ökad medvetenhet om miljöproblem, säger Christina Hallström, LOVA-samordnare på HaV.

Pengarna som nu fördelas ut tas från Anslaget för åtgärder inom havs- och vattenmiljö, också kallat havs- och vattenmiljöanslaget. I år omfattar detta totalt 673 miljoner kronor, vilket är en ökning jämfört med 2013 då anslaget låg på totalt 503 Mkr.

De län som får mest pengar totalt är Västra Götaland med drygt 58 Mkr, Värmland med nästan 36 Mkr och Skåne med drygt 24 Mkr.

– För arbetet med vattenförvaltning, kalkning, fiskevård, åtgärdsprogram för hotade arter och LOVA får varje länsstyrelse själv prioritera vilka åtgärder som ger bäst miljönytta för det egna länet. För arbetet med vattenförvaltning och för LOVA-projekt finns dock ett högsta belopp, säger Christina Hallström, handläggare på enheten för havsplanering och maritima frågor på HaV.
Förra året fanns inte utrymme att betala ut pengar till nya LOVA-projekt. Däremot gavs pengar till en del pågående och fleråriga projekt.

– I princip startades inte några nya LOVA-projekt under 2013 till mångas besvikelse. I år har regeringen tydligt uttryckt att man vill satsa på fler sådana här projekt och att det varje år avsätts högst 75 Mkr, säger Christina Hallström.

– Det är väldigt glädjande eftersom det här är pengar som kan sökas av ideella föreningar och kommuner för lokala och direkta åtgärder för vattenmiljön men ofta väldigt effektiva projekt. Vi har flera bra exempel på LOVA-projekt som varit viktiga i arbetet mot främst övergödning
LOVA-bidraget infördes i Sverige 2009 i syfte att få fram lokala åtgärder som förbättrar vatten- och havsmiljön. Pengarna har främst delats ut till projekt för att minska utsläpp av kväve och fosfor men också projekt som är fritidsbåtsrelaterade.

Av de 75 Mkr som i år delas ut får Skåne, Västra Götaland och Stockholms län mest, totalt drygt 33 miljoner kronor, eftersom det är de län som anses ha mest problem med övergödning. Nytt för i år är att Norrlandslänen får mer i LOVA bidrag.

Några av de LOVA-projekt som tidigare fått pengar och där satsningarna gett väldigt bra resultat är:
Milljöanpassning av hamnen i Träslövsläge i Varbergs kommun i Halland. Bland annat har man här fått en båttvätt med så kallad steg 2-rening, vilket också var den första i länet.
Heleneborgs båtklubb på Långholmen i Stockholm fick bidrag för en tömningsstation för fritidsbåttoaletter. Satsningen ledde också till att båtklubbens medlemmar enades om en särskild miljöpolicy.
Kristianstads och Hässleholms kommuner samarbetar för att förbättra vattenkvaliteten i Vinneå och minska näringsläckaget till Hanöbukten. I projektet ingår att tillsammans med markägare anlägga våtmarker och skyddszoner, inventera enskilda avlopp och ta hand om dagvatten för att minska problemen med näringsläckage.

Båtsveriges mest spännande och intressanta uppdrag som verksamhetschef för Svenska Båtunionen är ledigt.

Som verksamhetschef för SBU med 900 båtklubbar i 26 medlemsförbund med 170 000 båtklubbsmedlemmar runt hela landet får du en central roll i båtlivet. Jobbet omfattar allt
från kontakter med myndigheter, förbund/klubbar och styrelser samt samarbete med andra båtorganisationer. Tjänsten innefattar även ansvar för SBU:s kansli.

Ladda hem annonsen

Svenska Båtunionen, Svenska Kryssarklubben och Svenska Seglarförbundet begär i en skrivelse att snarast får träffa generaldirektören för att diskutera myndighetens riktlinjer för båtbottentvättar. Riktlinjer avseende utsläppsnivåer som inte är anpassade för dagens befintliga anläggningar och som under hot om vite tvingar klubbar att vidtaga av kommun meddelade förelägganden. Med anledning av brevet har HaV:s generaldirektör, Björn Risinger, bjudit in SSD till möte med myndigheten. Mötet hålls 25 februari i Göteborg.

Här är brevets innehåll i sin helhet:

Havs och Vatten myndigheten,
Björn Risinger

Angående riktlinjer för båtbottentvätt (rapport 2012:9)
Sjösportens Samarbetsdelegation, ett samverkansorgan för Svenska Båtunionen,. Svenska Kryssarklubben och Svenska Seglarförbundet och som företräder det svenska fritidsbåtslivet värnar om miljön och är helt beroende av friska rena vatten för att båtlivet ska ha kvar det värde som vi så högt uppskattar.
Vi är nu bekymrade över hur villkoren för båtklubbarna drastiskt har försämrats och hotar att omöjliggöra den traditionella organisationen med ideella allmännyttiga båtklubbar.
De riktlinjer om ”Båtbottentvätt” (rapport 2012:9) som Havs och Vatten myndigheten har gett ut, med det vällovliga syftet att minska föroreningarna på land och i vattnet, tolkas av många kommuner som en föreskrift. Kommunerna tror dessutom att det går att uppnå de utsläppsnivåer som anges. Erfarenheterna från de anläggningar som redan installerats och används, visar på att tekniken inte fungerar på önskvärt sätt och ingen hänsyn tas till totala mängder.
Nu hotas båtklubbar med viten om man inte i tid, enligt riktlinjerna, gjort de åtgärder som kommunen krävt i förelägganden. Alternativt måste båtklubbarna börja processa med överklaganden till rättsväsendet, vilket vi tycker är helt förkastligt.
Därför yrkar vi att dessa riktlinjer snarast revideras och att kommunerna, snarast meddelas detta, så att andrum kan skapas och en utvärdering av hittills vunna erfarenheter hinner göras. Eftersom reningsanläggningarna är dyra investeringar måste vi vara säkra på att dessa verkligen ger den nytta som önskas.
Inom båtlivet har vi en lång tradition att arbeta med miljöfrågor, som exempel kan vi nämna att redan i den miljöbroschyr ”Båtlivets miljö” som SBU gav ut 1996, rekommenderades det att tvätta båten över spolplatta med rening.
Vi hemställer att Havs och Vatten myndigheten, snarast kallar företrädare för båtlivsorganisationerna och aktuell forskning, till ett möte för en dialog om nödvändiga och anpassade förändringar av riktlinjerna för båtbottentvätt.
Kontakta SSD: s sekreterare Staffan Högardh för mötesbokning. 0708-661 591

Svenska Båtunionen Svenska Seglarförbundet Svenska Kryssarklubben