Kungsörs Segelsällskap tillhör de verkligt ärevördiga. KSS med hemmahamn i Kungsör längst in i Mälaren – där anrika Kungsörs Båtvarv också finns – bildades 1914.
Klubben har idag 270 medlemmar med 113 båtar och har en egen hamnanläggning med kran, mastskjul, klubbstuga, båtreparationslokal. Klubben har även en egen klubbholme, Västra Glipen, som ligger i Galten den innersta delen av Mälaren.
På denna ö har klubbens medlemmar under många år lagt ner mycket arbete och därmed gemenskap för att skapa det som finns idag; klubbstuga med stor altan, muddrad och skyddad hamn med bryggor och ljugarbänkar, bastu och ved/förrådsbodar. Fler projekt föreligger om krafterna räcker till. På klubbens hemsida; http://www.kungsor.se/~segels/ finns mycket intressant att se
Aspö Båtklubb i Karlskrona skärgård har funnits i 25 år och verksamheten har under åren varit varierande. Klubbverksamheten var fram till 1999 sakta nedåtgående, varför en nystart gjordes. En interimsstyrelse startade upp och bildade en ordinarie styrelse vid årsmötet 2000. Antalet medlemmar växte från 78 till dagens 150. Klubbens ordförande, Göran Janrell, är imponerad över att styrelsen och medlemmarna i klubben är så lojala och ställer upp ideellt med sina olika kompetenser för klubbens verksamhet.
Vi visste att vi hade många eldsjälar, men många andra har också engagerat sig i allt arbete och stöttat oss även utanför klubben. Genom att ta över ansvaret och teckna arrendeavtal med Karlskrona kommun tog Aspö Båtklubb över verksamheten i hamnarna Lökanabben och Djupvik. Omfattande arbeten har sedan den 1 november 2001 kommit igång i hamnarna. I samverkan med EU Mål 2 Öarna, Länsstyrelsen i Blekinge och Karlskrona kommun, har uppförts ett nytt klubbhus vid Lökanabben. Med bland annat ett EU-bidrag på 800 000 kronor och en omfattande arbetsinsats av klubbmedlemmar kunde den 65 m2 stora byggnaden nyligen invigas i anslutning till klubbens 25 årsjubileum.
Klubbhuset är avsett som en gemensamhetsanläggning för i första hand medlemmarna i Aspö Båtklubb, men även gästande båtfolk, boende på Aspö och de som besöker ön är välkomna. I klubbhuset har faciliteter för att öka servicen för båtfolket byggts in såsom vattenklosetter, duschar, bastu och tvättmöjligheter. Sex gästplatser finns, men lediga klubbplatser får utnyttjas. Annat nyttjande är uthyrning för konferenser i samarbete med Aspö Lotstorns vandrarhem, föreningsverksamhet på ön mm.
Navigationssällskapet i Stockholm håller klubbstanderten högt med sin egen navigationstävling. Den 9 augusti körde sällskapet årets tävling med Navis klubbholme Lillöörarna som bas. Navis tävling är öppen för alla intresserade. Förutom Navismedlemmar deltog ekipage från Petterssonklubben samt Stallmästargårdens BS.
Tävlingsansvariga var välkända ”Team Tegsjö”. De hade lagt en väl planerad och underhållande runda på drygt sju distansminuter som bjöd på tre smala passager innanför tremeterskurvan.
En av dem gav inte mer än en decimeters marginal under kölen för den mest djupgående båten. Sju moment och passerkontroller hade man lyckats få in på den relativt korta sträckan. Resultatet redovisades på utsatt tid och medan Navis funktionärsteam redovisade resultaten bjöds de deltagande teamen på vin och tilltugg. Ny Navismästare blev Eric Weise.
Resultat:
1: Eric Weise, skeppare på Nalle, 58 prickar. Inga Momentprickar.
2: Lars Knöppel, skeppare på Bad Loser, 64 prickar. Inga momentprickar.
3: Bo Hammarberg, skeppare på Tordmulen3, 85 prickar. 15 momentprickar.
4: Team Knuts, Zenobia, 160 prickar, 80 momentprickar.
5: Rolf Berglind, skeppare på Miramis, 305 prickar, 75 momentprickar.
Det är dags att söka pengar ur Svenska Båtunionens fond för utveckling av båtlivet. Enligt statuterna kan enskilda medlemmar, båtklubbar eller båtförbund söka bidrag. Vidare sägs enligt statuterna att även organisationer eller enskilda personer med anknytning till svenskt båtliv få bidrag.
Ansökan ska innehålla beskrivning av det projekt man söker bidrag för, ekonomisk plan och hur stort bidrag som söks.
Ansökningar ska vara SBU:s kansli tillhanda senast den 31 oktober. Unionsstyrelsens AU behandlar inkomna ansökningar senast vid årsskiftet
Blekinge Båtförbund genomförde den 13/7-19/7 en familjeeskader. Eskadern gick mellan Hanö och Marinmuseet i Karlskrona med ett 30-tal fritidsbåtar av alla de slag. Under hela veckan var det jättefint väder med både sol och bad. Veckan började med guidning på Hanö där vi även fick en tillbakablick hur livet kunde vara på en ö förr i tiden. Tärnö var nästa etapp där grillning och tipspromenad väntades. På Tjärö berättade Eskaderns långfärdsseglare, Åke Palm om sin senaste färd genom Europas kanaler. Sven Håkansson berättade om önamnens ursprung, främst i Hällaryds skärgård.
På Arpö väntade delar av BBF:s ungdomskommitté tillsammans med Eva Hasselberg som lärde ut hjärt- och lungräddning. Här på Arpö fick även eskadern och dess musikanter Björn Landenstad och Leif Hermansson lyssna på en klarinettspelande och skönsjungande dansk seglare som bara dök upp och frågade om vi ville lyssna. Drottningskär och Aspö Båtklubb stod för värdskapet på torsdagen med bland annat besök på Kastellet. Dagen efter bar det iväg till Karlskrona Motorbåtsällskap.
En av höjdpunkterna på resan var brandövning under Räddningsverkets ledning samt på kvällen musik av det så populära Gipsy Band som hade med sig några vänner från Musik i Blekinge. Lördagen inleddes med en eskaderparad där alla båtarna på rad gick mot Karlskrona och den väntande Eskaderfesten på Marinmuseet. Under hela veckan fick de som ville sina “guldklimpar”, det vill säga båtarna, säkerhetsbesiktigade.
Sammanfattningsvis kan man säga att musik, sång, grillning, båtar, gamla och unga är en sån härlig och rolig blandning att det måste upplevas. Inte bara en gång utan som de flesta av deltagarna, flera gånger. Om frasen att förena nytta med nöje skulle ha någon plats i det svenska båtlivet så är det just under en sådan här familjeeskader.
Lars Erik Blomqvist
Bud Mobil Vinö Sail race avgjordes för 18 året i rad i Hjälmaren utanför arrangerande Södra Hjälmarens Båtklubb, Hampetorp. Kappseglingen avgjordes i 3 kölbåtsklasser samt 5 stycken Hjälmarsnipor. Totalt antal deltagande båtar var 65 stycken, som i måttliga vindar seglande runt Vinön.
Två Expresser toppade prislistan med arrangörsklubbens Johan Olsson bara fem sekunder före Johan Bergman efter knappt tre och en halv timmes segling. Bästa Hjälmarsnipa styrdes av Björn Eriksson med Anders Lottenberg som skeppare i andraplacerade snipa. Komplett resultatlista återfinns på klubbens hemsida www.shb-klubb.com
Hela 13 klubbåtar anslöt till en träff helgen 2-3 augusti på Fifong. Framgången blev total: alla besättningar kände att detta gav otroligt mycket. Med tanke på att Caravelle 33 till så gott som 100 procent är en självbyggarbåt, så förevisades ett antal mycket smarta och eleganta lösningar både vad gäller inredning, maskininstallation, utrustning och finish på träarbeten mm.
Klubben kommer alldeles säkert att genomföra ett nytt möte nästa säsong och mot bakgrund i framgången med detta möte är det mycket troligt att ännu fler båtar kommer att delta. Mer info om klubbträffen finns på adress:
http://caravelle33.com/fifong2003.htm.Klubben startade 1 september 2002 och har cirka 40 medlemmar. Klubbens hemsida finns på adress: http://caravelle33.com.Intresserade kan kontakta Anders Jakobsson, tel 070-369 96 12.
Stegeborgs Båtklubb arrangerade en eskadersegling till Stockholms skärgård under två veckor sommaren 2003, den 23 juni till den 7 juli. Nio båtar deltog i eskaderseglingen om leddes av Lars och Gunilla Törnqvist i Shipman 28:an Scirocco.
Färden gick från S:t Anna skärgård via Mälaren till Wasahamnen i Stockholm. I Mälaren var Birka (Björkö) ett av målen. I Stockholms skärgård blev det stopp i Vaxholm och Sandhamn. Vid Utö upplöstes eskadern och deltagarna seglade hem efter egen plan.
Totalt blev seglatsen på cirka 220 Nm. Vädret var skiftande, dock med mest solsken men något regn och även dimma råkade eskaderseglarna ut för. Några kvällar arrangerades olika aktiviteter såsom tävlingar för deltagarna där besättningar tävlade mot varandra.
Vid Utö fick eskaderledarna, Lars och Gunilla Törnqvist, ta emot en välförsänt segelbåt i mässing med alla deltagares båtnamn ingraverade som tack för den fina och proffsiga utförda eskadern.
Alexander Johansson
En Comet 26-klubb startades vid nyåret. och en Commander 31-klubb.bildades senare på våren. Rapportören Jan Ohlfeldt önskar flera medlemmar i respektive klubbar och presumtiva nya medlemmar kan få information på klubbarnas hemsidor, som nås via.
http://hem.passagen.se/cometklubb/ och
http://w1.875.telia.com/~u87525007
/comet31commander/comet_31_commander_start.htm
Båtsporten i Skåne bildade den 3 juni 2003 en ny samarbetsdelegation – Skånes Båtlivs Samarbetsdelegation – (SBS) med Skånes Båtförbund, Skånes Seglarförbund och Svenska Kryssarklubbens Öresundskrets som medlemmar. Man vill på detta sätt skapa ett debattforum för båtlivets framtidsfrågor, främst relaterade till hamn och miljö.
I ett brev undertecknat av de tre organisationernas ordförande riktat till Skånes kustkommuner, länsstyrelsen, Skånes kommunförbund och andra myndigheter och organisationer pekar man på att i SBS finns rik erfarenhet från hamn- och miljöfrågor på såväl nationellt som internationellt plan. Som en start på SBS medverkan och som en plattform för vidare samtal kring det skånska båtlivets hamn- och miljöfrågor inbjuder SBS till en gemensam presentation av dagsläget vid ett lunchmöte den 17 oktober 2003.
Svenska Malöklubben skall huvudsak verka för en ökad kontakt mellan Malöägare och även med andra som har intresse av Malö båtar. Detta skulle kunna ske på flera olika sätt som med nyhetsbrev, webbsidor och kanske båtträffar under trevliga former. Vad exakt klubben skall innehålla och göra, får vi bestämma om tillräckligt många vill vara med så att det blir meningsfullt med en klubb.
Skicka in din intresseanmälan till Kay Kjellgard, Bergklevet 8, 423 41 Torslanda, eller Maila: kk@mbox301.swipnet.se
Svenska Båtunionens (SBU) fond för utveckling av båtlivet delar i år ut 80 000 kr av avkastningen. 36 ansökningar om bidrag har inkommit till ett sammanlagt värde av cirka 1,7 Mkr.
SBU:s arbetsutskott (AU) bedömer inkomna ansökningar mot bakgrund av fondens statuter. Det stora intresset har dessutom tvingat AU till prioritering.
En lista över bidragsmottagare ha nu upprättats och de har nu fått meddelande om AU:s beslut. Följande föreningar och enskilda har fått pengar:´Johanna Aspenberg, Karlstad 3 500 kr
Norrtälje SS, Norrtälje 5 000 kr
Ystads SS, Ystad 10 000 kr
Taxinge BK, Nykvarn 5 000 kr
Z-BF, Östersund 25 000 kr
Hässelbystrands Scoutkår, Hässelby 10 000 kr
Wrångebäcks BK, Brastad 5 000 kr
NBV Mitt, Härnösand 5 000 kr
Museiföreningen, Bromma 11 500 kr
De beviljade summorna utbetalas när vederbörande rekvirerat dem och konkret redovisat hur de kommer att användas.
Ännu en brand i Västervik
Västerviks Motorbåtsklubb måste anses vara den mest olycksdrabbade båtklubben här i landet. Inte mindre än fyra gånger har deras båtar och anläggningar på land mer eller mindre totaltförstörts. Det första missödet inträffade 1979. Då föll ett stort båthus ihop på grund av tung snö på taket. Båtarna klarade sig förhållandevis bra. Det återuppbyggda huset i trä förstördes sedan i en brand 1985. Huset byggdes upp än en gång, nu i plåt i förhoppning om att det skulle vara säkrare.
Men hösten 2001 med klubbens alla båtar upptagna i huset brann det igen. Hettan var så stor att huset nästan smälte med liksom båtarna som i vissa fall förvandlades till pulver.
– Olyckan förde det goda med sig att klubben fick sina anläggningar samlade på ett område, säger Tommy Derbert, ordförande i klubben. – Nybyggnaden kostade 2,5 Mkr. Nu har allt förstörts igen.
På morgonen 7 december fick vi larmet. Ingenting gick att rädda av de 58 båtarna, varav sex var gamla fina träbåtar. Motorerna blev järnklumpar, båtarna blev askhögar. Huset var fullvärdesförsäkrat och båtägarna torde ha varit hyggligt skadesäkrade, men för flera äldre båtägare blev det kanske ändå slutet på båtlivet. Orsaken till branden är inte klarlagd.
Sjöfartsverket Produktion i Stockholm, Stockholms-Mälarens sjötrafikområde, har dragit igång en förstudie om hur mindre båtar och farkoster samsas i skärgården. Framför allt med avseende på hur väsentligt ökade farter påverkar sjösäkerheten, men också hur höga farter och buller från starka motorer påverkar skärgårdsmiljön.
För att få en uppfattning har de satt ihop ett frågeunderlag som finns på Sjöfartsverkets hemsida och man hoppas nu att många vill vara med och belysa frågan.
På Skånes BF förbundsråd i höstas var hamnfrågor ett viktigt ärende. Bjarne Nilsson pekade på den allt kärvare kommunalpolitiska attityden till båt- och hamnfrågor. Vetskapen om att fem miljoner svenska invånare är i kontakt med båtlivet minst en gång per säsong och att det är två miljoner som aktiverar sig flera gånger är alltför dålig.
Skånska hamnar som en gång utvecklats utifrån kustfiskets behov har idag fritidsbåtlivet som största utövare. Ett bra exempel på nytänkande är Trelleborgs kommun där man bildat ett råd för hamnfrågor. Bjarne informerade vidare från deltagande i miljöseminarium i Danmark som anordnats av Danskt Idrottsförbund i samverkan med Dansk Sejlunion. Bland annat har båtklubbarna inbjudits för debatt om Köpenhamns båtliv, till skillnad vad som händer i Malmö.
Kent Danielsson informerade om SBS (Skånes Båtlivs Samarbetsdelegation), som ställer sina resurser till förfogande bland annat i hamnfrågor med råd och stöd och är samarbetspartner i frågor som berör båtlivet. SBS är en expertresurs vid utformning av hamn, hamnområden och hamnfaciliteter. P-O Westergren informerade om arbetet med att skriva en rapport kring miljöfrågor inom hamnar och hamnområden. Rapporten som utvecklats på uppdrag av SKBF och med deltagande av ett antal medlemsklubbar har kartlagt bestämmelser och ansvarsfrågor kring miljöfrågor som, avfall, markföroreningar, spolning, muddring, förvaring av diesel och andra miljöfarliga vätskor. Rapporten har delgivits SBU som kommer att ta med delar av materialet i den nya hamnboken. SBS är ett nybildat samarbetsorgan med mandat att arbeta för båtlivets framtidsfrågor, främst relaterade till hamn, miljö och turism i Skåne. Delegationen representerar Skånes BF, Skånes Seglarförbund och Svenska Kryssarklubbens Öresundskrets.
I en programförklaring med ett antal attsatser formuleras delegationens ambitioner.
Sålunda vill man att kommunernas planering av kustnära områden ska ta hänsyn till att utrymme skapas för positiva aktiviteter i våra hamnar och längs kusterna till gagn för båtlivet och turismen. Eftersom Skåne är en av landets mest expansiva regioner med en lång och intressant kust finns det stora möjligheter att utveckla kustmiljön till gagn för både det lokala båtlivet och sjö- och landturismen längs våra kuster, en möjlighet som man gärna vill vara med och ta till vara och utveckla till allas bästa. SBS hoppas att framöver bli inbjuden av hamnägare och myndigheter både som remissinstans och som samtalspartner inför planering av åtgärder och insatser som kan beröra och påverka båtlivet i Skåne.
En samverkan mellan olika aktörer är bästa sättet att skapa en sund och väl planerad utveckling med attraktiva, funktionella och miljöanpassade hamnar
Sveriges unika bestånd av äldre fritidsbåtar riskerar att ruttna bort, huggas upp eller brännas. På senare tid har intresset ökat för att bevara och vårda denna kulturskatt men mycket mer måste göras.Många gamla klenoder har försvunnit till utlandet, främst till Tyskland, Nederländerna och Norge, där de renoveras. Det är givetvis bättre än att båtarna förfaller här hemma, men många tycker nog att det bästa vore om de kunde stanna inom landet och restaureras här.
Museiföreningen Sveriges Fritidsbåtar (MSF) en rikstäckande ideell organisation, driver på i kampen för att rädda det gamla båtbeståndet och samarbetar med Sjöhistoriska museet, som satsar brett på temat Åldringsvård. MSF invigde i juni förra året sitt museum i Västerås och drev under sommaren Båthall 2 på Djurgården i Stockholm.
Där förvarar Sjöhistoriska museet alla sina fritidsbåtar och de visades nu för första gången för allmänheten. Motorbåtsmuseet i Ljung vid Göta Kanal är också knutet till MSF. – Jag märker ett ökat intresse från folk som berätta om sina båtminnen och skänka gamla båtar och annat till oss. Fortsätter det på det viset kommer vi att behöva stora lokaler för båtar, säger MSF:s ordförande, Pierre Dunbar. – Därför riktar jag en förfrågan till den som kan upplåta till exempel en maskinhall på ett lantbruk, gärna i Mälardalen.
Där skulle man, säger Pierre Dunbar, kunna lägga upp båtar i varierande skick och sedan finna faddrar åt dem med ansvar för att rusta upp båtarna.
Målet är givetvis att båtarna ska hamna i sjön igen efter renovering, de är ju inte byggda för att ligga på land. Därför planerar Västerås kommun nu att lägga ut pontonbryggor vid Fritidsbåtmuseet i Västerås, där veteranbåtar kan förtöjas.
Museiföreningen har närmare 1 300 medlemmar och vill gärna ha fler runt om i landet. De får bland annat Veteranbåten, tidning för svensk veteranbåtskultur, som kommer ut med fyra nummer per år. – Ju fler medlemmar vi får, desto mer kan vi göra för att rädda en enastående kulturskatt, säger Pierre Dunbar.
Medlem blir man genom att sätta in 250 kr på postgiro 20 46 97-7.
Lars Porne
Riksdagen har antagit en ny räddningstjänstlag, Lag om skydd mot olyckor, som gäller från 1 januari, 2004. I lagen stadgas att cirka 70 000 objekt i landet ska öka brandsäkerheten på olika sätt. Alla objekten ska införa ett systematiskt brandskyddsarbete och under 2004 till kommunens räddningstjänst skicka in en redogörelse för sitt brandskydd. Räddningstjänsten ska därefter göra tillsyn att objekten följer den nya lagens krav. Varje objekt ska ha en brandskyddsansvarig, personalen ska utbildas i brandkunskap och ett regelbundet internt kontrollarbete ska införas.
Ansvaret för brandskyddet läggs på fastighetsägare i samverkan med verksamhetsutövaren. Den nya lagen tydliggör ansvarsfrågan. Den statliga säkerhetsmyndigheten Räddningsverket kommer med en föreskrift vilka objekt som omfattas av de skarpa brandskyddskraven. Ytterligare information finns på www.srv.se och www.skyddmotolyckor.se.
”Nomadklubben” söker efter ägare och detaljer till och om Nomadbåtar, vilka finns i versionerna ett, två och tre. Klubben har redan fem aktiva Nomad III ägare varav inga var tidigare bekanta. Klubben söker flera ägare och andra som kan bidra med bilder och historia om var dessa byggdes o. dyl.
Den har haft en höstträff på land där även konstruktören Eje Åhlstedt medverkande. Det planeras ytterliggare en träff i mitten på mars och ytterligare en på en ö söder om Waxholm helgen 5–6 juni. Info www.nomad3.se.
Blekinge BF har skrivit ett öppet brev till våra riksdagsmän och EU-parlamentariker om den hotande momsbeskattningen. I brevet skriver förbundet bland annat:
Förslaget (hotet) att momsbeskattning ska införas i den ideella och frivilliga föreningsverksamheten.
Sveriges framtida ideella och frivilliga främjande föreningsverksamhet står på spel.
Merparten av båtklubbarna i Sverige (och Blekinge) administrerar, äger eller arrenderar, i de flesta fallen, med egna arbetsinsatser och ekonomiska medel skapade/byggda och gemensamt ägda hamnanläggningar, trailerramper, klubbstugor, bryggor, klubbåtar, Y-bommar och övrigt material som anskaffats för klubben/sällskapets verksamhet och fortlevnad. Det sätt som båtliv och sjösport bedrivs i Sverige (och övriga nordiska länder) är unikt.
I övriga Europa är det mycket kostsamt/exklusivt att vara båtägare, man är hänvisad till kommersiella (och dyra!) marinor för att erhålla båtplats, båtklubbarna har oftast dyra medlemsavgifter är inte öppna för alla utan man ska rekommenderas in som medlem.
Det tidigare L-28 sällskapet har genom stadgeändringar bytt namn till Laurinkostersällskapet och öppnat för andra båtar som ritats av den legendariske båtkonstruktören Arvid Laurin.
Namnet till trots är även ägare av plattgattade båtar mycket välkomna som medlemmar i sällskapet. Sällskapets syfte är att främja och utveckla segling med våra båtar, främja gemenskapen mellan båtägarna samt sprida kunskap och kännedom om båtarna. Info www.laurinkoster.just.nu eller sekreteraren,
Göran Stark, tel. 016-741 72, goran-stark@swipnet.se
Caravelle 33-klubben växer och har idag 42 medlemmar spridda över landet. På klubbens hemsida finns ett stort bildgalleri samt cirka 20 artiklar om tekniska arbeten och praktiska tips. Info http://caravelle33.com, ce33@caravelle33.com
Båtklubbarnas administration sköts i allmänhet av klubbkassören med hjälp av något datorprogram. Engelbrecht Information AB presenterar ett nytt system, Internet administration av medlemsregister (IAM), där klubbens medlemsregister kan underhållas via Internet.
Detta register kan sedan kopieras ner till funktionärens dator för vidare bearbetning. Kassören länkar ihop medlemsregistret med ett affärssystem där alla funktioner som fakturautskrift, kundreskontra och bokföring finns integrerade.
Via Microsofts produkter kan man kopiera informationen från Access till Excel eller enkelt skapa massbrev som skickas via post eller e-post. Info www.ei.se.
SBU utbildade i november 18 nya besiktningsmän från klubbar med geografisk spridning över hela Sverige.
Antalet genomförda besiktningar under 2003 ökade generellt med mellan 15 % och i vissa förbund bortåt 25, sett till ökningen det framgångsrikaste verksamhetsåret sedan början på 1990-talet.
Tommy Engwall
Lördagen den 29 maj smäller det för 31:a gången. Tyresö båtklubb arrangerar skärgårdsseglingen Ornö runt som är en av Sveriges största kölbåtsseglingar och samlade förra året 154 besättningar. Arrangören siktar nu på att fler ska delta därför har du ett stort urval klasser att välja bland. Mer info på www.tyresobat.se
Ända sedan Vegabåtarnas storhetstid som kappseglare i slutet på 60-talet och början på 70-talen har Vegaägarna haft internationella träffar som arrangerats av de nordeuropeiska Vegaklubbarna. I år ordnas den 20:e Friendship-regattan 26–31 juli i anrika seglarmetropolen Marstrand av Svenska vegaklubbens väskustsektion i samarbete med GKSS. De preliminära anmälningarna tyder på att det blir mer än 80 Vegor från sju länder plus tillresande från USA.
Man träffades till att börja med mest för att mäta sina krafter i kappsegling men redan tidigt ville man betona vänskapen och satte namnet ”International Friendship Regatta” (IFR) på träffarna. Alla kommer inte i sin egen Vega vilket gör att någon kan t ex få amerikafrämmande som gästbesättning.
Vegakryssaren tillverkades i cirka 3 400 exemplar 1966–1980. Konstruktören hade både kappsegling och familjesegling i tankarna. Under dessa år gav statistiken LYS-talet 1,00 vilket kan känns tufft att leva upp till på kryssen men desto lättare på en hård slör. Vegor har seglats över Atlanten, rundat Kap Horn och Svalbard samt besökt Antarktis.
Det finns Vegaklubbar (klassförbund) i sju länder och medlemmar i ännu fler. Allt om den svenska Vegaklubben finner man på www.vegaklubben.se. Ordförande och hängiven vegaseglare sedan många år är SBU:s tidigare ordförande Lars von Malmborg. En internationell organisation, Vega One Design Association (www.albinvega.com), samordnar klassreglerna och delar ut uppdragen att ordna en friendshipregattor.
