SBU

Tisdag 31 maj invigdes en ny latrintömningsstation för fritidsbåtar i Sigtuna hamn. Den underlättar fär fritidsbåtsägare i området att tömam sin hålltank i Sigtuna i stället för i Mälarens vatten. Stationen står på en ny flytbrygga som kommer att användas av kommunens tre båtklubbar.

De berörda klubbarna är Sigtuna båtklubb, Märsta båtklubb och Rosersbergs båtklubb, samt av besökande båtar i kommunens gästhamn.

Båtar på väg exempelvis mellan Stockholm och Uppsala är också välkomna att utnyttja den. Förutom att tömma toan kommer man att kunna fylla på färskvatten på den nya flytbryggan.

– Varken kommuninnevånarnas eller gästande fritidsbåtars latrinavfall ska behöva tömmas direkt i sjön. Genom att bygga latrintömningsstationen i Sigtuna hamn bidrar vi till att Mälarens och även Östersjöns vatten blir renare, både på kort och lång sikt, säger kommunalrådet Gunilla Lundquist (MP).

Latrintömningsstationen har medfinansierats genom det lokala vattenvårdsprojektet LOVA, vilket förmedlas av Länsstyrelsen i Stockholm. Syftet med LOVA är att främja lokala åtgärder som förbättrar havsmiljön, i första hand genom att minska belastningen av näringsämnen. Stationen är ansluten till det kommunala avloppsnätet.

Bilden: Den nya latrintömningsstationen för fritidsbåtar i Sigtuna hamn.

Båtfjordens hamn i Bua inviger lördagen 4 juni kl. 11.00 sin nya sjömack där fritidsbåtar och även andra fordon kan tanka Alkylatbensin via slang. Kommunalråden Jörgen Warborn och Jana Nilsson fyller första tanken.

Alkylatbensin är ännu en viktig del i hamnens strävanden att förbättra miljön för fritidsbåtar. Det är speciellt äldre tvåtaktsmotorer som utombordare och gräsklippare som släpper ut stora mängder oförbränt bränsle till omgivningen.

Genom att använda alkylatbensin, som är 99 gånger renare än vanlig bensin, minskas de skadliga utsläppen till vatten och luft drastiskt. Komponenter som svavelaromater, bensen, olefiner och polyaromater som finns i vanlig bensin saknas nästan helt i alkylatbensin. En tvåtaktsmotor med förgasare på 70 hk kan under en normal säsong, vid körning i 25 timmar släppa ut 300 liter oförbränt bränsle i vattnet.

Men Båtfjordens hamn gör mycket mer säger Kenneth Berntsson ordförande i hamnen:

– Vi har under flera år gjort omfattande investeringar för en bättre miljö. Spolplatta med rening där alla våra fritidsbåtar skall tvättas och gifterna från båtbottenfärgerna tas om hand. Vår nya servicebyggnad är precis rest, där kommer vi att kunna erbjuda fräscha toaletter, duschar och utslagsvask för båttoaletter och husbilar samt sugtömningsstationer på bryggan. Något som blivit möjligt med LOVA-bidrag samt stöd från kommunen och Sparbanksstiftelsen.

Även Leader Halland bistår med en förstudie för hur hamnplanen kan användas bättre. Båtfjorden siktar på att bli en av länets bäst utrustade gästbåtshamnar men även tillhandahålla ställplatser för husbilar. En intressant miljö med sjöbodar, försäljning och annat som kan vara lockande för turister och närboende ger mervärden.

Region Halland har genom sin inventering ”Havsmiljö i balans och fritidsbåtar i Halland” konstaterat att infrastrukturen vid fritidsbåtsanläggningarna i länet är kraftigt undermålig med avseende på miljön. Spolplattor och sugtömningsstationer saknas vid de allra flesta anläggningarna.

– Även landtoaletter som kan betjäna allt rörligt friluftsliv saknas på många platser. Det är mycket glädjande att Båtfjordens hamn nu blir först i Halland med att även erbjuda alkylatbensin, säger Lennart Benson, projektledare vid Region Halland.

Info: www.batfjordenshamn.se

BryggCaféet Grötvik i Halmstad firar ettårsjubileum 6 juni på självaste Nationaldagen. Detta firas med löfte om mer och bättre av förra sommarens succé med “Dans på Bryggan” – torsdagar, “Gäst på Bryggan” – tisdagar och onsdagar samt Argentinsk Tangokväll – måndagar.

Detaljer för dessa och övriga evenemang på hemsidan: www.bryggcafeet.com

Lördagen 2 juli blir det traditionsenligt sedan 1963 ”Hamnfestival” i Grötvik, som också är en förstklassig utsiktspunkt för de som inte har tillgång till båt under Tall Ship Races fartygens målgång 5–8 augusti i Halmstad.

BryggCaféet drivs av Olivia & Anders Widén.

Grötviks småbåtshamn 3,5 nm SV om Halmstad i riktning mot Tylösand
56° 38,9 N 12° 46,7 E
Djup 2 m
Kustkort 92 – Kattegatt
Skärgårdskort 923 – Tylön – Kullen

Info: www.bryggcafeet.com

Svenska Fjällklubben invaldes som ny medlem vid Svenskt Friluftslivs årsstämma den 14 april. I och med att Svenska Fjällklubben nu är medlem samlar Svenskt Friluftsliv 23 av Sveriges främsta friluftsorganisationer. Medlemsorganisationerna har tillsammans över 1,7 miljoner medlemmar. Svenska Båtunionen är en av medlemsorganisationerna.

– För Svenska Fjällklubben är det ett viktigt steg att bli medlem i Svenskt Friluftsliv. Vi vill utveckla vår verksamhet och vi tror att vi kommer att få stor nytta av att ingå i det nätverk av frilufts-organisationer som ryms inom Svenskt Friluftsliv, säger John Strand, ordförande i Svenska Fjällklubben.

Svenska Fjällklubben är en ideell förening som verkar för en vidgad kännedom om fjällvärlden och en ökad respekt för dess kvaliteter och naturvärden. Föreningen bildades 1927. Idag är det en rikstäckande organisation med ca 1500 medlemmar. Klubbens medlemmar är vandrare, klättrare och skidåkare som alla delar ett intresse och engagemang för fjällvärlden.

– Vi välkomnar Svenska Fjällklubben som medlem i Svenskt Friluftsliv. Att allt fler organisationer söker medlemskap ser vi som ett bevis för att vårt arbete uppskattas, säger Ulf Silvander, generalsekreterare för Svenskt Friluftsliv.

Svenskt Friluftsliv bildades 2000 med uppgift att bevara och utveckla friluftslivet i Sverige – genom att värna allemansrätten, stärka den långsiktiga finansieringen för friluftsorganisationerna och höja friluftslivets status i samhället. Tre viktiga uppgifter som drivs med stort engagemang. En av de dagsaktuella frågorna är till exempel att arbeta för att den ideella sektorn inte ska drabbas om momsreglerna måste förändras. Detta med anledning av EU-Kommissionens beslut att avslå regeringens ansökan om en momsredovisningsgräns för ideella föreningar.

Vid årsstämman valdes följande till Svenskt Friluftslivs styrelse:
Caroline Dewoon Torén, Svenska Kanotförbundet
Karin Brand, Svenska Livräddningssällskapet
Håkan Weberyd, Jägareförbundet

Fakta om Svenskt Friluftsliv
Svenskt Friluftsliv är en paraplyorganisation för 23 ideella friluftsorganisationer i Sverige som tillsammans har över 1,7 miljoner medlemmar, varav 300 000 är barn och ungdomar. Tillsammans består organisationerna av närmare 10 000 lokala och regionala föreningar.

Svenskt Friluftsliv företräder de ideella friluftsorganisationerna i Sverige och är talesman gentemot regering, riksdag och myndigheter. Uppgiften är att bevara och utveckla förutsättningarna för det svenska friluftslivet genom att värna allemansrätten, stärka den långsiktiga finansieringen för friluftsorganisationerna samt höja friluftslivets status i samhället. Målet är att människor i Sverige ska ha möjlighet att utöva ett aktivt friluftsliv, idag och i framtiden.

Svenskt Friluftsliv har 23 medlemsorganisationer: Cykelfrämjandet, Friluftsfrämjandet, Korpen, Riksförbundet Hälsofrämjandet, Riksförbundet Sveriges 4H, Sportfiskarna, Svenska Brukshundsklubben, Svenska Båtunionen, Svenska Cykelsällskapet, Svenska Folksportförbundet, Svenska Frisksportförbundet, Svenska Gång- och Vandrarförbundet, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Kryssarklubben, Svenska Livräddningssällskapet, Svenska Orienteringsförbundet, Svenska Scoutrådet och Svenska Turistföreningen, Svenska Klätterförbundet, Svenska Kanotförbundet, Svenska Skridskoförbundet, Svenska Fjällklubben.

Info: www.svensktfriluftsliv.se

Svenska Båtunionen fick en ny styrelse vid årets Båtriksdag, som hölls 1–3 april. Styrelsen förstärktes bland annat med två kvinnor: Carina Nylander från Umeå och Gitte Borglin från Ystad.

Ett eventuellt samgående med Svenska Seglarförbundet var det stora diskussionsämnet vid Båtriksdagen, som hölls på Tallink Silja Lines M/S Romantica. Styrelsen fick mandat att gå vidare med förutsättningslösa diskussioner med Seglarförbundet för att se hur en stark och gemensam organisation kan komma att se ut.

Andra förändringar gäller bland annat Miljökommittén, som jobbar med SBU:s kärnområden. Unionsstyrelsen bestämde att lägga det allt viktigare arbetet med MiljöBästa Båt i ett eget projekt.

Bildtexter:
Svenska Båtunionens nyvalda styrelse på Båtriksdagen 2011. Främre raden fr. v. Carl R Hellström, Östra Vänerns BF, Carina Nylander, Västerbottens Båtförbund, Bengt Gärde, ordförande SBU, Gitte Borglin, Skånes Båtförbund. Bakre raden fr. v. Ingemar Wahlman, Gästriklands BF, Lasse Carlsson, Västkustens BF, Lars Afzelius, Västkustens BF, Lennart Wendt, Saltsjön-Mälarens BF, Erik Duvner, Skånes BF, Sten Olsson, Bottenvikens BF, Inge Bramer, Saltsjön-Mälarens BF.

Ordföranden och två nya tjejer i SBU:s styrelse. Fr. v. Carina Nylander, Västerbottens Båtförbund, Bengt Gärde, ordförande SBU, Gitte Borglin, Skånes Båtförbund.

I dag, den 31 mars, träffade finansminister Anders Borg representanter från den ideella sektorn för att informera dem om EU-Kommissionens beslut att avslå regeringens ansökan om en momsredovisningsgräns för ideella föreningar.

– Regeringen kommer att fortsätta arbeta för att den ideella sektorn inte ska drabbas om momsreglerna måste förändras, säger Anders Borg.

– Beslutet från Kommissionen att avslå regeringens ansökan är förvånande och jag är besviken. Den ideella sektorn är en viktig och betydelsefull del av det svenska samhället som engagerar medborgare i olika idrottsföreningar, kulturföreningar och socialt arbete, säger Anders Borg.

Kommissionen inledde 2008 ett fördragsbrottsförfarande mot Sverige eftersom Kommissionen anser att den svenska momslagen ger för generösa undantag åt ideell sektor. För att undvika att Kommissionen skulle dra Sverige inför EU-domstolen, ansökte den regeringen den 20 januari 2011 om tillåtelse om att få införa en momsredovisningsgräns om 1 Mkr för ideell sektor.

Regeringens avsikt med en redovisningsgräns var att värna de ekonomiska villkoren för den ideella sektorn. Finland, Danmark, Nederländerna och Österrike har också fått klagomål från kommissionen och Sverige söker samarbete med dessa länder för att bestrida Kommissionens beslut.

Om Kommissionen tar detta till EU-domstolen och utslaget skulle gå emot Sveriges intressen kommer regeringen att pröva olika kompensationsåtgärder. Det kan vara en generell momsgräns som inte enbart riktar sig till ideell verksamhet utan också till företag, förenklingar i hanteringen av momsen eller mer direkta kompensationer.

En generell momsgräns är enligt Kommissionen acceptabel men samtidigt dyrt.

Samgående med Svenska Seglarförbundet (SSF)och sjösäkerhet är två av de ämnen som tas upp i motionerna till årets Båtriksdag, som hålls 1–3 april. Båtriksdagen är Svenska Båtunionens (SBU) årsmöte som samlar delegater från hela Båtsverige.

Det stora diskussionsämnet på Båtriksdagen blir ett eventuellt samgående mellan SBU och SSF. Frågan har varit ute som en enkätundersökning hos förbund och klubbar inom de båda organisationerna och nu väntar en intressant debatt.

En vidareutveckling av dataprogrammet BAS ska också tas upp på årsmötet, liksom budget och verksamhetsplan.

Här är en sammanställning av årets motioner:

Östergötlands Båtförbund motionerar om att Unionen bör tillsätta en vice ordförande. Förbundet motionerar också om bättre framförhållning inför Båtriksdag och Unionsråd.

Västerbottens Båtförbund motionerar om att SBU verkar för att promillegränsen på sjön ändras från 0,2 till 0,5 promille och att Unionen upprättar en Utbildningskommitté.

Blekinge Båtförbund motionerar om en årlig båtsäkerhetsträff inom SBU och en rullande framförhållning av återkommande arrangemang.

Alla handlingar för Båtriksdagen finns att ladda ner på:
www.batunionen.com

Den stora bilden är tagen på förra årets Båtriksdag. Den mindre bilden föreställer SBU:s styrelse som valdes på Båtriksdagen 2010.

Förra årets mycket uppmärksammade och lyckade evenemang med öppet hus på båtklubbarna och en båtparad under Stockholms broar kommer att hållas även i år. Redan nu har 15 klubbar anmält sitt intresse för att hjälpa till och att delta. Alla båtklubbar är välkomna. En arbetsgrupp är bildad för att arbeta med samordning, utformning av paraden, information och marknadsföring, politiker och presskontakter, dokumentation m m.

Förra året deltog 150 båtar i paraden som avslutades med en samfälld konsert på signalhorn!

Initiativtagare är Rörstrands BK, Heleneborgs BK, Västermalms BK, Ligna BK och Västermalms BK. Syftet med Båtklubbarnas Dag är att på ett lustfyllt sätt värna om de ideella båtklubbarnas verksamhet.

Info: www.båtklubbarnasdag.se

Den nya dagseglaren Daytripper och motorbåten Jens 28 har utsetts till MiljöBästa Båt 2011 av Svenska Båtunionens Miljökommitté. Priset överlämnas på Båttinget på Allt för Sjön 9 mars. MiljöBästa Båt i klasserna segelbåt respektive motorbåt utses av SBU:s Miljökommitté. Det är tredje året i rad som priset delas ut.

Miljökommitténs val grundas på hur båttillverkarna uppfyller de miljökrav som SvenskaBåtunionen (SBU) ställer för MiljöBästa Båt.

Så här motiverar kommittén årets utnämningar:

Daytripper:
”Daytripper är en miljövänlig segelbåt som symboliserar ett nytänkande. Båten är anpassad till de nya trenderna för hur båtar användsoch är intressant även för teknikexport till Kina. Daytripper är tilltalande för mer befarna, såväl som föryngre.Segel eller elmotor medför tyst drift med fokus på låg miljöpåverkan.En ny generation båt för en ny generation båtåkare.”

Jens 28:
”Jens 28 är en intressant uppstickare med rötterna i traditionell båtindustri på västkusten. Den har ett brett och väl genomtänkt miljökoncept som tillvaratar både ny och mer traditionell svensk båtteknik. Elmotor med batteribank för åtskilliga timmars färd tillsammans med sedvanlig drift vidbehov av högre fart. Jens 28 är en båt med miljötänk från för till akter, utan avkall på komfort.”

Prisutdelningen sker på Båttinget på Allt för Sjön 9 mars. Prisutdelare är Bengt Gärde, ordförande i Svenska Båtunionen.

Info om båtarna:
Daytripper är konstruerad av Mannerfelt Design Team. Båten visas i monter A05:16.

Jens 28 är konstruerad av Jens Östmann och Peter Norlin. Info www.jens28.se

Båtlivet och Makten – Vem ska bestämma över båtlivet? Det är temat för årets Båtting som äger rum onsdagen den 9 mars på Stockholmsmässan i samband med båtutställningen Allt för sjön. Deltagare är infrastrukturminister Catharina Elmsäter – Svärd, representanter för Transportstyrelsen, Sjöpolisen, Kustbevakningen, Sjöfartsverket, Nynäshamns Kommun, Sweboat och Svenska Båtunionen. Moderator är Malcolm Dixelius.

Båtlivet växer. Allt fler människor söker sig ut i våra skärgårdar och sjöar. Närmare 2,5 miljoner vuxna svenskar vistades i fritidsbåt under 2010. Ytterligare 2,6 miljoner personer, vanligtvis unga familjer i storstäderna vill ut på sjön. Kvinnorna dominerar och drömmen om ett liv på sjön är stark. Drivkrafterna bakom det ökande intresset är närheten till naturen, känslan av frihet och att få umgås med nära och kära i en värld bortom vardagen.

Men hotfulla moln tornar upp sig som kan stoppa utvecklingen. Affärsdrivande myndigheter sätter prislappar på både pålagor och tjänster. Fyrar släcks och många farleder märks inte längre ut. Ansvarsfulla båtägare får klä skott för att ett fåtal kör alkoholpåverkade på sjön. Stationerna för toatömning får bestämma rutten i färdplaneringen. Kommuner och byggföretag gör om hamnar och uppläggningsplatser till områden med sjönära bostäder.

Är båtlivet hotat? Vem ska bestämma över båtlivet? Vilken väg ska vi gå? Det är några av frågorna på Båttinget 2011.

Under Båttinget delas också priset Miljöbästa Båt ut. Utmärkelsen är ett sätt att uppmuntra båttillverkare att ständigt förbättra fritidsbåtarnas miljöegenskaper.

Bengt Anderhagen,
projektledare Båtting 2011, bengt@anderhagen.se

För vidare upplysningar kontakta generalsekreterare Hans W. Berglund, Svenska Båtunionen, hans.w@batunionen.com eller VD Mats Eriksson, SwebBoat, me@sweboat.se.

Båttinget återkommer varje år och kan beskrivas som en båtlivets riksdag. Inbjudna är företrädare för riksdag och regering, myndigheter och kommuner samt båtlivets organisationer och båtbranschen.

Båtriksdagen 2011 hålls den 1, 2 och 3 april 2011 på Tallink Silja Lines fartyg M/S Romantica från Stockholm till Riga och åter. Motioner, förslag och framställningar till Båtriksdagen skall vara Unionsstyrelsen tillhanda senast 15 januari 2011.

Kallelse, verksamhetsberättelse och övriga handlingar sänds till Båtförbunden fyra veckor före Båtriksdagen i enlighet med direktiv för Båtriksdagens genomförande.

Samtidigt publiceras handlingarna på Svenska Båtunionens hemsida www.batunionen.com

Unionsstyrelsen

I sommar blir det femårsjubileum i Vättern när seglingen Holmgrens Vättern Kors och Tvärs avgörs. För första gången går starten från Jönköping med samling 1 augusti med festligheter hos huvudsponsorn och start 2 augusti. Avslutningen hålls på kvällen 5 augusti efter totalt fyra etapper.

– Vi vill gärna se ett nytt deltagarrekord i år, säger Rein Lillesaar, ordförande i den arrangerande klubben Jönköpings Segelsällskap.

– Gå gärna in på seglingens egen hemsida och läs mer om hur det har sett ut under de tidigare åren och hur vi gör i år. På sidan finns även en inbjudan och information om sponsorerna. Förra året hade vi Rolf Magnusson från Contrastbåtar med, vilket vi hoppas på även i år. Pelle Petterson/Hundai och några fler är undersponsorer.

Totalarrangemanget administreras av Vätterns Seglarförbund. Som mest har seglingen haft 80 båtar med 300–400 besättningsmedlemmar.

Mer info på tävlingens egen hemsida: http://hvkt.se/

Tiden för tävlingen där din båtklubb kan vinna en toasug är nu förlängd. Din båtklubb kan vinna en sugtömningsanläggning värd 100 000 kr i denna enkla tävling.

Tävlingen är enkel. Bara sms:a: WWF, klubbens namn, kommunens namn till 717 47.

Exempel: WWF, Vinnarklubben, Vinnerby

Du kan sms:a en gång per dag och det kostar som ett vanligt sms.

Röstningen stänger 1 maj. Priset kommer att delas ut i Visby under Almedalsveckan i juli.

Info:
Hans Berglund
Svenska Båtunionen
Email: hans.w@batunionen.com
Tel: 08-545 859 68

Mattias Rust
Världsnaturfonden WWF
Email: mattias.rust@wwf.se
Tel: 08-546 575 33

Frederik Sahlin
Renthav
Email: frederik@renthav.nu
Tel: 08-559 22 682

Svenska Båtunionen (SBU) och Svenska Seglarförbundet (SSF) har under 2010 träffats för att diskutera eventuella samarbetsmöjligheter. Syftet är att skapa en effektivare och mer ändamålsenlig organisation.

Alla klubbar som tillhör Svenska Båtunionen och Svenska Seglarförbundet har fått en enkät där organisationerna ha åsikter om ett eventuellt samarbete.

Enkäten ska besvaras senast 30 januari 2011.

Enkäten som pdf-fil

Sv Seglarförbundets Historiska Utskott inbjuder till Seglare Minns onsdagen 16 mars 2011 kl. 18.00 i Tranebergsstugan i Bromma. Efter den gemensamma middagen får deltagarna höra Håkan Södergren berätta för Börje Larsson om sina cirka 250 båtkonstruktioner, bland andra Lady, Lord, Carrera och Queen Helmsman samt flera one-off-båtar m m.

Förhandsanmälan är nödvändig och görs senast måndag 14 mars till Maivor Bergau tel 08-393102, E-post bergau@glocalnet.net eller till Sv Seglarförbundets kansli 08-4590993, E-post asa@ssf.se.

Kostnaden är 150 kr, vilket även inkluderar delikat middag. Detta betalas kontant vid ankomsten till T-stugan.

För att undvika en situation där EU sätter stopp för en fortsatt förmånlig momsredovisning för ideell sektor har regeringen beslutat att ansöka om tillstånd att införa en momsredovisningsgräns för den ideella sektorn.

Regeringens avsikt är att i den uppkomna situationen värna de ekonomiska villkoren för den ideella sektorn i Sverige eftersom de svenska momsreglerna för ideella verksamheter inte överensstämmer med EU:s momsdirektiv, enligt EU-kommissionen.

– Jag hoppas och tror att Kommissionen kommer att se positivt på vår ansökan. Mitt intryck är att de har stor förståelse för frågans vikt för Sverige, säger finansminister Anders Borg.

Idag är i stort sett hela den ideella sektorn i Sverige undantagen från momsplikt. EU-kommissionens uppfattning är att utformningen av de nuvarande svenska momsreglerna inte överensstämmer med EU:s gemensamma momsregler, det s.k. momsdirektivet. Under de senaste veckorna har EU-kommissionen varit på väg att ta avgörande steg inför en stämning vid EU-domstolen.

För att undvika en snar stämning har regeringen idag beslutat att överlämna en ansökan om omsättningsgräns för momsredovisningen till Kommissionen.

En omsättningsgräns skulle värna stora delar av den ideella sektorn genom att den undantar verksamheterna från moms om den skattepliktiga omsättningen av varor och tjänster understiger en viss nivå. Sveriges ansökan innebär att verksamheter som har en momspliktig omsättning på maximalt 1 miljon kronor undantas. Beloppsnivån, som har satts efter att hänsyn tagits till synpunkter från företrädare för den ideella sektorn, skulle betyda att över 90 procent av föreningarna skulle undantas från momsplikt.

– Den ideella sektorn har en stark förankring och en stor betydelse här i Sverige. Ett levande och demokratiskt samhälle behöver medborgare som är engagerade i idrottsföreningar, kulturföreningar och socialt arbete, säger kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth och Nyamko Sabuni, ansvarig minister för politiken för det civila samhället i en kommentar.

Ändrade momsregler skulle leda till administrativa bördor och ökade kostnader för den ideella sektorn. Regeringens utgångspunkt är dock att värna ideell verksamhet samt att den ideella sektorn i sin helhet inte ska förlora ekonomiskt på grund av eventuella förändringskrav från EU.

Momsdirektivets regler för verksamheter som bedrivs av ideell sektor är nästan 40 år gamla och i stort behov av översyn. Regeringen kommer särskilt att framhålla vikten av detta i processen kring den s.k. Grönboken, vilken behandlar ändring av EU:s momsregler. Regeringen kommer att arbeta för att ett nytt direktiv medger momsundantag för den ideella sektorn.

Säkerhetsbesiktningskommitténs uppdrag 2010 var att inventera och gå igenom säkerhetsbesiktningen som produkt. Den skulle också utreda om det finns någon marknad för säkerhetsbesiktningar idag och i sådant fall vad som bör ändras för att återigen få fart på dessa.

– Det finns en hel del säkerhetsbesiktningsmän och förbundsansvariga som undrar vad Säkerhetsbesiktningskommittén har arbetat fram under året. Jag vill först be om ursäkt för att jag inte har hållit dem löpande informerade, säger Philippe Tamwelius, ansvarig för säkerhetsbesiktningen.

– Antalet utförda säkerhetsbesiktningar har gått ned dramatiskt de senaste åren och den negativa trenden fortsätter. Vi kan också konstatera inom de lokala förbunden att antalet förfrågningar har gått ned i antal. Detta är ett trist faktum, men mycket svårt att göra någonting åt.

– Jag trodde att notisen som publicerades på tidningen Båtlivs hemsida i början av sommaren och därefter i tidningen skulle resultera i ett stort antal spontana kommentarer och idéer från säkerhetsbesiktningsmännen, men tyvärr kunde jag konstatera att den endast resulterade i ett mycket litet antal kontakter.

– Flertalet av de få antalet kontakter som jag tog emot tyckte att det var dags att lägga ned säkerhetsbesiktningen helt.

Säkerhetsbesiktningskommittén har under året diskuterat ett antal varianter på en ändrad säkerhetsbesiktning, men kommittén tror inte att det finns någon större framtid för produkten idag.

– Vi ser inte heller att en ändrad säkerhetsbesiktning kommer innebära ett ökat antal förfrågningar. Vi vill givetvis inte lägga ned säkerhetsbesiktningen, men vi ser heller inte någon anledning att lägga ner mer pengar eller resurser på den i och med att marknaden helt enkelt inte verkar ha något behov av den.

– Jag är också lite bekymrad över att det inte verkar finnas någon större entusiasm kvar hos dagens säkerhetsbesiktningsmän. Det var, som sagts ovan, min förhoppning att besiktningsmännen skulle ta spontana kontakter med oss inom kommittén för att bidra med idéer om en ändrad besiktning, men sådana kontakter har tyvärr helt uteblivit.

– Det vi däremot tror på är en omarbetad och mer detaljerad version av den produkt som idag benämns som ”Egen Säkerhetskontroll av fritidsbåt” som togs fram av den tidigare Säkerhetsbesiktningskommittén. För att kunna lyckas med denna omarbetning så kommer vi att behöva all hjälp vi kan få från dels säkerhetsbesiktningsmännen, dels från andra personer som kanske sitter en specifik sakkunskap inom området båtar och säkerhet.

Intresserade kan ta kontakt med Philippe:
philippe.tamwelius@gmail.com
Tel. 073-347 9514

Den som vill ta del av den föreslagna verksamhetsplanen för 2011 hittar denna i programmet för Unionsrådet 2010

Info: www.batunionen.se

Bilden:
Philippe Tamwelius, ansvarig för säkerhetsbesiktningen inom SBU.

Det börjar bli dags att utse Tummen Upp 2011. Utdelningen sker som vanligt under högtidliga former på båtmässan Allt för sjön i Stockholm i mars. Göran Luthander (bilden) från Årjäng är en riktigt värdig vinnare av Tummen Upp 2010. Han fick sitt stipendium på 15 000 kr på Allt för sjön 5 mars 2010.

Den här gången är Tummen Upp mer prestigefylld än någonsin. Förutom i Sverige utses Tummen Upp stipendiater även i Norge och Finland. Båttidningarna Båtmagasinet (Norge) och Vene (Finland) står för de arrangemangen tillsammans med International Färg AB.

I Sverige är det Båtlivs läsare som väljer och nominerar kandidaterna till Tummen Upp, båtlivets mest ansedda pris till den bästa kompisen i båtklubben.

Skicka oss ett E-mail eller ett brev med en text som beskriver din/er kandidat och helst även bilder på personen.

Den vi söker och belönar är en person – man eller kvinna – som har uträttat något särskilt bra för sin båtklubb och sina båtkompisar. Kort sagt, en riktigt go´ kompis i båtklubben.

Stipendiaten belönas med en summa på 15 000 kr.

Tummen Upp är Båtlivs riksomfattande kampanj för att uppmuntra och inspirera båtfolket i Sverige. Detta sker i samarbete med International Färg AB.

Vi behöver anmälningarna senast 14 januari 2011. Skicka dem till:
TummenUpp@batliv.se

eller till: Tummen Upp, Båtliv, Ö. Vittusgatan 36, 371 33 Karlskrona.
Båtlivs redaktion

Tummen Upp är ett samarbete mellan tidningen Båtliv och International Färg AB

Bilden:
Göran Luthander, vinnare av Tummen Upp 2010.

Båtägarna i Askersunds Segel- och Motorbåtsklubb har i höst kunnat tvätta sina båtar på en helt ny spolplatta. Den har blivit verklighet med ideellt arbete och bidrag. – Det fungerade bra när vi tog upp båtarna i höst. Vi hanterade totalt cirka 350 båtar, säger Arne Karlsson som har varit med från projektets början till slut.

Spolplattan betjänar i första hand dem som har båtplats i båtklubben, cirka 250 stycken. Dessutom är cirka 100 andra båtägare till anslutna till båtklubben.

– Tanken är att man ska kunna tvätta båten vid upptagningen och även under båtsäsongen. Plattan ligger i anslutning till båtrampen, som en förlängning till denna, säger Arne Karlsson.

Grunden för spolplattan var en skiss från SBU på ungefär hur det skulle kunna se ut. I princip har klubben följt det förslaget och lagt till en slambrunn.

Klubben tittade även en del på andra klubbar som har löst sina tvättfrågor med spolplattor, bland annat Sandö Hamn i Kungsbacka.

För båtklubbens medlemmar är spolningarna gratis, det är en kostnad som ingår i medlemsavgiften. De får inte använda några kemikalier vid spolningen av båtarna.

– Kostnaden för klubben med att bygga spolplattan är främst våra egna arbetsinsatser. Vi har jobbat ganska mycket med frivilliga, säger Arne Karlsson.

Den nya spolplattan är rejält tilltagen, 23×8 m. Utrymmet räcker därmed till för att spola och tvätta av två båtar samtidigt. Det slam som sköljs av båtarna går till en slamavskiljare på 3 m3. Därifrån går restmaterialet och vattnet till ett sandfilter för att slutligen rinna ut i en separat brunn. Det renade vattnet pumpas därefter ut i sjön igen.

För att spola båtarna har klubben två Kärcher högtrycks kallvattentvättar till anläggningen. Dessa fanns i klubben sedan tidigare.

Båtklubbens ekonomiska utlägg är cirka 260 000 kr. för att betala detta sökte styrelsen ett så kallat LOVA-bidrag på 500 000 kr. Klubben fick 50 procent – 250 000 kr – eftersom medlemmarna kunde räkna sitt eget arbete som en insats värd 250 000 kr. Detta helt enligt förutsättningarna för LOVA (Lokala Vattenvårdsprojekt).

– Vi hade inte fått bidraget om vi hade fått ett föreläggande från kommunen. Den som har gjort det mesta jobbet med all pappershantering och ansökningar till myndigheterna är Jeanette Johansson. Vi hade aldrig dragit det här om inte hon hade skött kontakten med myndigheten, säger Arne.

Klubbens budget var på 500 000 kr om arbetet hade lagts ut på entreprenörer och det var den summan som klubben sökte LOVA-bidrag för. Under arbetets gång har klubben tagit hjälp av entreprenörer med bland annat grävning och asfaltering av spolplattan.

Askersunds Segel- och Motorbåtsklubb har även installerat en toatömningsstation i sommar. Det är en Zickert membranpump Buddy Modell 120 E som har fungerat bra.

– Många båtägare har sugtömt sina hålltankar med den. Den är enkel att använda och avfallet går till vårt gemensamma kommunala avlopp, berättar Arne som har byggt om sin båt så att den kan tömmas med pumpen.

Klubben sökte 150 000 kr i LOVA-bidrag till toatömningsstationen och fick 75 000 kr. även denna kan användas gratis av båtägarna. Klubben har även fått råd och hjälp av Vätterns Vattenvårds förbund, Askersunds miljöinspektör och Östergötlands båtförbund.
Lars-Åke Redéen

Genom att samordna många kunder till en köpstark beställargruppering ska fler och bättre giftfria tekniker för att hålla båtskrov rena nå marknaden. Naturvårdsverket och Svenska Båtunionen är två av aktörerna bakom initiativet och nu inleds en kartläggning av vilka idéer och lösningar som finns idag och vilka krav kunderna har på en färdig produkt.

– Från Naturvårdsverkets sida vill vi pröva alla möjliga vägar att stimulera utvecklingen av olika giftfria lösningar för att hålla båtskrov rena från påväxt. Teknikupphandling kan vara en bra väg, säger Petra Wallberg på Havsmiljöenheten.

I decennier har problemet varit känt att båtbottenfärger, innehållande t.ex. tenn och koppar, kan ha mycket negativa sidoeffekter på havsmiljön. Skärpt lagstiftning har gjort att flera färger har blivit förbjudna och fler miljöanpassade alternativ har introducerats på marknaden.

Utbudet av helt giftfria lösningar är dock fortfarande begränsat och fler alternativ behövs för att passa olika typer av fartyg och fritidsbåtar som används i skilda havsmiljöer. Dessutom finns det oklarheter kring hur bra miljöprestandan hos de nya alternativen verkligen är.

– Teknikupphandling, dvs. att samla många mindre kunder i en beställargruppering vars köpkraft är så stor att den kan attrahera leverantörer att ta tekniksprång, användes framgångsrikt av Energimyndigheten på 1990-talet. Då för att snabba på marknadsintroduktion av energieffektivare teknik t.ex. värmepumpar och vitvaror. Nu ska vi använda metoden för att snabba på utvecklingen av giftfria lösningar för att hålla båtbottnar rena, säger Erik Noaksson, projektledare för initiativet Ren botten utan gift och verksamhetschef på Jegreliusinstitutet för tillämpad Grön kemi.

Ett led i den kartläggning som nu inleds är en utställning på båtmässan Allt för Sjön, 5-13 mars 2011 i Stockholm. Där kommer tio av de mest lovande giftfria lösningarna att visas upp. En jury, som representerar betydelsefulla svenska kundgrupperingar, kommer att bedöma koncepten.

Initiativet Ren botten utan gift finansieras av Naturvårdsverket och leds av en styrgrupp där Svenska Båtunionen, Sveriges Redareförening, Kustbevakningen, Sjöfartsverket, Kemikalieinspektionen, Transportstyrelsen samt Vinnova också ingår.

För mer information
Erik Noaksson, projektledare (erik.noaksson@jll.se) 070-278 22 44
Petra Wallberg, Naturvårdsverket (petra.wallberg@naturvardsverket.se) 08-698 11 16.

Bilden föreställer Boatwashers tvätt i Saltsjöbaden.

Jönköping blev 10-11 september en skådespelsplats med sjöfartsförtecken. Hamnen, Munksjön och kanalområdet däremellan blev denna helg centrum för sjöliv – så som det ter sig idag och så som det kunde vara för sådär 100 år sedan. Föreningen Wetterns SjöfartsHistoria lyckades locka och samla ett stort antal gästande båtar, från allmogebåtar och små ångslupar till större ång- respektive segelfartyg.

Denna lyckade satsning tillsammans med den traditionella och populära Allmogemarknaden, då man förflyttas tillbaka i tiden och båtklubbarnas ”Segelbåtens Dag för juniorer, gav en helg utöver det vanliga i Residensstaden.

I Munksjön lyste otaliga små vita segel, ömsom mot gråmulna skyar, ömsom i skön septembersol. Jollar i olika storlekar och klasser, riggade för race och ”prova-på-segling”. Vem som helst kunde bli sugen att styra ut på den lilla sjön mitt i stan. En lätt vind som alls inte förskräckte, men som förstås satte segelkunskaperna på prov, fläktade Jönköping och tusende flanörer, åskådare och, inte minst segelfolk – unga såväl som mognare.

Jönköpings segelsällskap och medarrangerande båtklubbar runt södra Vättern kommer med all säkerhet att göra tradition av ”Segelbåtens Dag”. JSS har en uttalad policy och inspirerad verksamhet för ungdomarna. Klubben lägger stor vikt vid att engagera barn och ungdom och seglarskolan fostrar i både sjövett och sjömanskap. Vad är sen roligare än att mäta färdigheterna i ett race vid ett sånt här evenemang?

Lördagen var en perfekt dag att uppleva feststämning i Jönköping. Vare sig man är båt- eller sjöintresserad eller inte, gick det nog inte att undvika att påverkas av allt som flöt på Jönköpings vatten. Segelbåtarna i mängd, de små ångsluparna med de gälla piporna, både i hamnen och ute i Munksjön, de större ångbåtarna och segelskutorna.

Hamnen i Jönköping hade längs östra piren och den långa yttre pirarmen en rad go’a gamla fartyg. Med omsorgsfullt ”avlastat” styckegods längs kajkanten, gavs en mycket illusorisk atmosfär av forna tiders sjöfartsmiljö. Endast en möjligen ”felparkerad” modern plastbåt bröt den annars så perfekta linjen av antika stämningsskapande skönheter. Antika förresten – några skutor var faktiskt nya, men byggda på gammalt vis efter gamla ritningar.

Det var trångt, det var ett myller av människor på kajen. Antagligen som förr i tiden då fartyg anlöpte Jönköpings hamn. Tänk bort bilarna och motorvägarna – Vättern var en trafikled av största betydelse. Tänk också bort centraliseringen i det nutida Sverige så får du en bild av en bra mycket mer levande byggd runt vår stora sjö, längs kanalerna och de andra vattenvägarna.

Än i dag är det faktiskt så att den som kommer till stranden och har en båt – han kan fortsätta.

Eric Nordevall II kom inte. Omständigheter hindrade henne tyvärr att bli färdig i tid. Istället representerades Nordevall och Forsviks Varv av Joy och Lasse Sundström, som invid kanalen låtit ställa upp ångslupen Forsvik med vilken de båda brukar köra passagerarturer uppe i Forsvik. Lasse har också till uppgift att få igång Nordevalls ångmaskin så småningom.

I ett rymligt tält fanns ett antal utställare av sjömansslöjd, båtmodeller och även ritningar till allehanda gamla båttyper. En par läckra små ångmaskiner, veritabla konstverk, prydde Sveriges Ångbåtsförenings avdelning. Leif Gunnerud från Gävle samt Sven och Maggan Jönsson, från Åkersberga stod till tjänst med alla önskvärda upplysningar. Här fanns mycket intressant att inhämta för oss som gillar när det kokar, pyser och väser.

Hamnbassängen hade också livlig trafik. Ångslupar kom och avgick med passagerare, mindre roddbåtar med söndagsklätt folk gled värdigt fram längs borden på de större fartygen. De många deltagarna, alla i tidstypiska kläder, autentiskt skådespel på gatan, bleckblås med cylinderventiler, repslagning och marknad som på ”Den gamla goda tiden” – allt bidrog till att skapa en mycket historisk anda över denna septemberhelg. De seglande ungdomarna i Munksjön gav samtidigt en hoppfull vision av kontinuitet för Jönköpings och Vättern sjöfart.

Text & foto: Ronny Lingstam, JSS

Båtklubbarnas dag som i våras var ett hugskott hos två båtklubbar och som fem klubbar började jobba för, har nu vuxit till ett evenemang med ett 20-tal klubbar där över 100 båtar förväntas delta. Huvudnumret är den båtparad som i sakta fart och under festliga former kommer att färdas med start vid Eriksdals Båtklubb, längst ner i Årstaviken och sedan går ut på riddarfjärden och rundar Kungsholmen för att återförenas på Riddarfjärden. En avslutande tuutfanfar avslutar årets Båtklubbarnas Dag.

På flera klubbar ordnas också med öppet hus och öppna bryggor där man visar upp sina båtar och klubbhus för nyfikna besökare. Vilka det till slut blir är inte riktigt klart, men det är ju ännu några dagar kvar.

Det ska, enligt arrangörerna, bli en festlig dag och början på en lång tradition, men det finns en allvarlig bakgrund. De ideella båtklubbarna har funnits tätt intill och inne i städerna sedan över 100 år och utgör ett starkt kulturellt inslag såväl för stadsbild som för invånarnas rekreation. Idag lever dessa båtklubbar ett alltmer osäkert liv på grund av bygg- och exploateringsplaner. När nya stadsdelar växer fram intill vatten glöms fritidsbåtarna bort och på betongkajerna står det ”förtöjning förbjuden”.

Info: Stefan Iwanowski 070-770 85 42
stiwa@spray.se

Ing-Marie Freijd 0708-572 261
art@freijd.se

www.heleneborgs.se

Båtklubbarnas dag i Stockholm 29 augustiblir en riktigt festlig och anslående syn då Stockholms Mälarvatten fylls av båtar! Initiativet kommer från fem innerstadsklubbar men antalet deltagande klubbar blir betydligt större! Med stränder och kajer som publikläktare ska båtarna köra i ett långt pärlband nerifrån Årstaviken och upp mot Riddarfjärden, rundar Kungsholmen och tillbaka till Riddarfjärden där de samlas till ett stort ”båthav”.

– Att Stockholm vore fattigare utan sina småbåtar tycker de flesta. Fritidsbåtar på väg över glittrande vatten en sommardag är ”Stockholm i mitt hjärta” för både besökare och bofasta. Sightseeingbåtarna gör numera till och med en extrasväng på vissa ställen där det ligger tätt med fi na båtar, säger Stefan Iwanowski i Heleneborgs Båtklubb.

– Det vill vi uppmärksamma med denna Båtparad den sista söndagen i augusti!

www.heleneborgs.se

Mob: 070-770 85 42
E-post: stiwa@spray.se

Foto: Stefan Iwanowski.

Hela 27 segelbåtar deltar i en tredagars kappsegling mellan Piteå och Kalix den 7-9 juli. En ny intressant tävlingsform för både familje- och semesterseglare och rena kappseglare. – Det här är en enkel tävlingsform och vi hoppas att vi får igång fler kappseglande människor i Norrbotten. När man deltar i kappseglingar, tränar man sig verkligen i sitt segelkunnande och det är bra för den framtida säkerheten ombord, säger Hans Forsgren, licensierade tävlingsledare för det här första Rubus Arcticus.

Det är båtklubbarna längs Norrbottenskusten som gemensamt ordnar kappseglingen. Premiäråret går den från söder till norr, från Piteå till Kalix. Idén kommer från en kappseglingsmodell som bland annat provats i Vättern med gott resultat.

-Jag var med på den förra året och hela 81 båtar deltog i den långdistansseglingen, säger Hans Forsgren och fortsätter:

-Det här är ett försök att få fler att våga kappsegla och vi räknar med att köra Rubus Arcticus Race vartannat år och variera seglingsriktningen. Om två år blir alltså starten uppe på Trutskär i Kalix och målet blir Svinöra i Piteå.

Kappseglingen den 7-9 juli går dag 1 från Svinöra i Piteå till Liggskär i Luleå. Dag 2 startar båtarna från Liggskär och seglar till Kohamn utanför Töre och dag 3 går tävlingen vidare till Trutskär i Kalix. Tomas Nilsson, Hans Kempén, Kenneth Björkfot, Leif Persson och Hans Forsgren finns i kommittén för Rubus Arcticus Race och middagarna på kvällarna sköts lokalt av respektive båtklubb.

Seglingen delas in i två klasser, en kappseglingsinriktad med mer vana i att kappsegla och en klass för nya kappseglare och mindre vana. Varje båttyp har sedan sitt så kallade LYS/SRS-tal, ett handikappsystem likt det i golf, vilket gör att alla båtar oavsett båttyp har samma chans att vinna. En båt som kommer i mål betydligt senare än den först båten som passerar mållinjen, kan alltså vinna, eftersom den seglade tiden ska multipliceras med den enskilda båttypens LYS/SRS-tal. En snabb båttyp kan ha 1,26 i LYS/SRS, medan en långsam segelbåtstyp kan ha 0,96.

Svenska seglarförbundet har relativt nyligen kommit ut med ett nytt regelverk som ersätter LYS systemet. Det nya systemet heter Svenskt Respitsystem, SRS. Begreppet ”LYS-tal” ersätts med ”SRS-tal”, men är samma sak för de allra flesta båttyperna. Normalt startar alla båtar samtidigt i en kappsegling och det kan bli väldigt trångt på startlinjen, vilket kan avskräcka nya kappseglare.

I Rubus Arcticus Race startar varje båttyp vid en förutbestämd tid efter en teoretisk uträkning, som ska göra att alla båtar kommer i mål ungefär samtidigt. Båt med lågt LYS/SRS tal startar före den med högre, eftersom den behöver längre tid att segla samma sträcka.

(Rubus Arcticus är det latinska namnet på Norrbottens landskapsblomma åkerbär)

Läs mer på Norrbottens Seglarförbunds hemsida: www.svensksegling.se/norrbotten

Bildtext:
Varje sommar hålls över tio kappseglingar vid ljusa Norrbottenskusten. Foto: Håkan Sjunnesson.

Domstens båtklubb på Skånes västkust fyller 40 år, vilket firas med kalas i höst. Först väntar en härlig båtsäsong i denna klubb som har en hel del regelbundna aktiviteter. – Alla båtfolk är välkomna att hälsa på i vår hamn. Vi har både badbrygga och fin sandstrand samt fredade områden runt hela byn. Det finns fina promenader längs kusten och en i bokskogen en bit från hamnen, berättar Göran Artman, ordförande för Domstens båtklubb.

Klubben har drygt 300 medlemmar och äger själv hamnen med sina 150 båtplatser. Hamnen har nya duschar och toaletter samt Portapottitömning. Någon pump för fasta hålltankar finns inte än.

I hamnen med sina väl skyddande pirarmar finns sex ordinarie gästplatser. Dessutom använder klubben systemet med röda och gröna skyltar som ger mer plats för besökare.

I Domsten seglar medlemmarna varje tisdag. Klubbseglingarna lockar 10–12 båtar, som seglar en runda runt fasta sjömärken i en dryg timme.

– Därefter tar vi en pilsner tillsammans i klubbstugan och sitter och ljuger. Årets seglare blir den som har deltagit flest gånger. Därmed blir det aldrig några protester eller liknande.

För två år sedan investerade klubben i ett modernt övervakningssystem med kameror. Det spelar in på nätterna så att vi kan se om det händer något på nätterna. – Framför allt är det avskräckande för tjuvar. Vi har kompletterat detta med vaktgång under sommarhalvåret. Det har fungerat bra så här långt, säger Göran Artman.

www.domstensbatklubb.se

Bildtexter:
Styrelsemedlemmar och seglare i Domstens båtklubb samlade inför en tisdagssegling. Ordförande Göran Artman tvåa från höger i främre raden. Foto: Susanne Artman.