SBU

På Båtmässan i Göteborg arrangerade Svenska Båtunionen en tävling där vinnaren fick en segeljolle. En liknande tävling hålls även på Allt för sjön i Stockholm. Tävlingen gick ut på att svara på några enkla frågor och komma med en vinnande motivering till vad som är det roligaste med båtlivet. Vinnare i Göteborg blev Sture Magnusson.

Den slogan som vann i Göteborg var en variant på ”Det är inte målet som är det viktiga utan vägen dit” – ” Så fort man kommer ut på sjön så är man framme” .

Vinnaren själv säger så här om sitt båtliv:

– Att vinna segeljollen var en glad överraskning. Jag är en 63-årig Göteborgare och vi har vårt andra hem i Lysekil. Jag var helt båttokig redan som litet barn och började segla eka vid tolv års ålder. Efter ekan följde en rad andra båtar med en del kappsegling. Sedan jag träffat min hustru förstod jag med tiden att jag skulle bli ganska ensam i segelbåt.

– Nu för tiden har vi en Crescent 42 för fiske och en Nimbus 340 Commander, som vi är väldigt nöjda med. Jag gillar att åka motorbåt också, men det har allt värkt lite i seglingstarmen emellanåt, så nu ser jag fram emot att komma ut på Gullmarn i den nya båten.

– När ungdomarna kommer på besök från USA kommer den säkerligen att bli till glädje även för dem. Min anknytning till SBU har jag genom medlemskap i Kolholmens Båtägarförening i Lysekil. Den stora båten ligger vid Kolholmarna.

På bilden syns Ola Kvarnström från Svenska Båtunionen och Nfb (t. v.) och Sture Magnusson.

En undersökning från Lunds universitet visar att kostnaden för fysisk inaktivitet uppgår till ca 6 miljarder kronor varje år, det är ungefär lika mycket som rökningen kostar samhället. Hur var det med dina barn under julen? Blev det nya skridskor eller skidor i julklapp? Eller ett nytt datorspel eller telefon med pekskärm?

Sveriges friluftslivsorganisationer har i decennier gjort stora insatser för folkhälsan med knappa resurser. Tyvärr är resursbristen stor och hindrar organisationerna i sin utveckling.

Regeringen presenterade 2010 ”Framtidens friluftsliv”, Sveriges första friluftslivsproposition. Detta är ett vällovligt initiativ – men det saknas resurser.

Miljoner barn har lärt sig vara ute med Skogsmulle. Tusentals har deltagit Scouternas hajker och många miljoner vuxna ägnar sig åt friluftsliv varje år. Friluftsrörelsen bjuder ut barn och vuxna att berika sina liv med upplevelser i naturen som bjuder fysisk aktivitet på en nivå där alla kan delta. Friluftslivsorganisationernas stora engagemang och viktiga bidrag till samhällsbygget tas för givet. Men faktum är att det saknas en tillräcklig grundfinansiering och att friluftslivets infrastruktur är på väg att falla sönder.

Den svenska friluftsrörelsen genomför årligen cirka 60 miljoner aktivitetstimmar för medlemmar och allmänhet. Ett stort bidrag till samhället, som utförs med mycket knappa resurser. Nu är det hög tid att uppmärksamma friluftsrörelsens roll som ett av de främsta verktygen för att nå folkhälsomålen.

Friluftslivet innebär kontakt med naturen på ett sätt som inte bara förbättrar folkhälsan utan dessutom bidrar till förståelse för och ödmjukhet inför naturens villkor och miljön. Ett ökat anslag till friluftslivets organisationer skulle göra det möjligt för fler – inte minst barn och ungdomar – att utöva friluftsliv och därmed förbättra sin hälsa.

Friluftsrörelsens stora engagemang innebär ett guldläge för den svenska regeringen att nyttja kostnadseffektiva förebyggande strategier för att förbättra folkhälsan och minska kostnaden och lidandet för ohälsa i Sverige. Regeringen bör därför skyndsamt tredubbla stödet i ett ”friluftslyft”, från dagens 28 Mkr, till 100 Mkr årligen. Det kommunala aktivitetsstödet till ungdomsverk¬samhet bör kunna ges till alla friluftsorganisationer och friluftslivets organisationer bör likställas med idrotts¬organisationer när det gäller all form av beskattning.

Sverige behöver ett friluftslyft. Och vi behöver det nu.

Stefan Nyström
Ordförande Svenskt Friluftsliv

Svenska Båtunionen (SBU) får 300 000 kr i statsbidrag. Detta står klart när fördelningen av statsbidrag till landets friluftsorganisationer för år 2012 klar. Den totala summan om 27,8 Mkr fördelades med 19,4 Mkr i organisationsbidrag och 8,4 Mkr i projektbidrag till 25 organisationer. Barn och ungdomar, skogen, naturen, miljön och folkhälsan står i fokus.

– Bidragen är livsnödvändiga för den långsiktiga överlevnaden av friluftsorganisationerna. Det är med mycket knappa resurser som friluftsrörelsen lämnar ett starkt bidrag till folkhälsan och ökad miljömedvetenhet. I år ser vi att engagemanget för att öka barn och ungdomars intresse för natur och friluftsliv samt fysisk aktivitet är mycket stor, säger Ulf Silvander (bilden), generalsekreterare Svenskt Friluftsliv.

Totalt inkom 48 ansökningar med ett önskemål om finansiering på ca 48 Mkr.

Riksdagen beslutade i december 2010 att Svenskt Friluftsliv fördelar statsbidragen till friluftsorganisationerna. Uppgiften togs över från Naturvårdsverket i samband med regeringens proposition Framtidens friluftsliv, vilket för övrigt var Sveriges första friluftspolitiska proposition. Beslutet var en mycket viktig milstolpe för friluftslivet i Sverige då friluftsrörelsen på detta sätt får en starkare och tydligare position.

Här redovisas i sammandrag beslutet om fördelning av 2012 års anslagsmedel fattat av Svenskt Friluftslivs fördelningskommitté. Protokollet i sin helhet finns att tillgå på www.svensktfriluftsliv.se under ”Ansök om bidrag”.

Fördelning av organisationsbidrag, kr
Svenska Ornitologiska föreningen, 266 000
Naturskoleföreningen, 260 000
Botaniska föreningen, 160 000
Svenskt Friluftsliv, 2 000 000
Cykelfrämjandet, 570 000
Friluftsfrämjandet, 9 980 000
Riksförbundet Hälsofrämjandet, 335 000
Sportfiskarna, 3 000 000
Båtunionen, 300 000
Svenska Folksportförbundet, 33 000
Svenska Livräddningssällskapet, 1 950 000
Svenska Turistföreningen, 500 000
Cykelsällskapet, 12 000
Kryssarklubben, 60 000
Fjällklubben, 12 000
Summa organisationsbidrag, 19 438 000
Fördelning av verksamhetsbidrag, kr
(medel avsedda för speciella projekt under verksamhetsåret):
Sportfiskarna, 855 000
Svenskt Friluftsliv, 300 000
Svenska Turistföreningen, 256 000
Fältbiologerna, 400 000
Svenska Scoutrådet, 355 000
Svenska Gång- och vandrarförbundet, 130 000
Svenska Orienteringsförbundet, 500 000
Riksförbundet Sveriges 4H, 480 000
Svenska Livräddningssällskapet, 550 000
Svenska Naturskyddsföreningen, 2 140 000
Friluftsfrämjandet, 600 000
Svenska Klätterförbundet, 549 000

Föreningen Sandö Hamn har utsetts till Årets Båtklubb 2011 av tidningen Båtliv. Klubben belönas med en skattkista med båtprylar värde över 100 000 kr. På bilden syns årets vinnare och berget av vinster tillsammans med den eleganta sjömanskista som har skänkts av Nord West Najad. Prisutdelningen ägde rum på Båtmässan i Göteborg fredagen 3 februari.

Tävlingen för att utse Årets Båtklubb 2011 fick ett rekordstort intresse. Ett hundratal båtklubbar runt hela landet har nominerats och beskrivits ingående. Efter ett intensivt arbete valdes Föreningen Sandö Hamn till vinnande båtklubb av en enhällig jury.

Prisutdelningen hålls på Båtmässan i Göteborg 3 februari. Prisutdelare är Bengt Gärde, ordförande i Svenska Båtunionen med 170 000 medlemmar.

Juryns motivering till att välja Föreningen Sandö Hamn till Årets Båtklubb 2011 lyder så här:

”Föreningen Sandö Hamn i norra Halland har valts till Årets Båtklubb 2011 av en enhällig jury. Denna nordhalländska båtklubb visar upp en verksamhet vars omfång av gott kamratskap, trivsam samvaro, gott sjömanskap, sjösäkerhetsarbete och förståelse för en god miljö med råge uppfyller de kriterier som stadgarna för Årets Båtklubbutmärkelsen ställer.

Klubben överträffar med god marginal normal klubbverksamhet även i sociala och ideella frågor. Bland annat genom att driva en välskött, allmän badplats, ordna friluftsgudstjänster under sommaren samt renovera och vårda K-märkta byggnader inom klubbens områden.

Genom sin verksamhet har Föreningen Sandö Hamn kommit att bli en förebild både för båtklubbar och kommuner på Västkusten.”

Foto: Jorma Valkonen/Svenska Mässan.

I år firar Båttinget tio år med temat ” Det glada båtlivet är temat. Under de tidigare åren har tinget belyst fritidsbåtlivet från de flesta vinklar. Det har handlat om miljö, sjösäkerhet, framtid och båtlivets roll i samhället.

Många ministrar, riksdagsledamöter, generaldirektörer, kommun- och landstingsfolk liksom företrädare för båtlivets organisationer och branscher har deltagit och debatterat. Båttingets roll som den givna kontakten mellan båtfolket och myndigheterna har blivit alltmer framträdande och viktig.

På årets Båtting ska alla positiva aspekter av båtlivet lyftas fram. Hälsa och rekreation, att båtlivet bidrar till en levande skärgård och skapar arbetstillfällen för varv och marinor för att nämna några områden.

Statsminister Fredrik Reinfeldt och generaldirektörerna för Sjöfartsverket, Kustbevakningen och det nya verket Havs- och vattenmyndigheten med flera är inbjudna att delta i Båttinget.

Båttinget äger rum på Stockholmsmässan onsdagen 7 mars 2012.

Båttinget, som arrangeras av Sweboat och SBU, återkommer varje år och kan beskrivas som en båtlivets riksdag. Inbjudna är företrädare för regering, riksdag, kommuner, myndigheter och naturligtvis representanter för båtlivets egna organisationer och branscher.

Bengt Anderhagen

Bildtext:
Det glada båtlivet är temat för Båttinget, som hålls 7 mars.

Det är snart dags att utse Tummen Upp 2011. Utdelningen sker som vanligt under högtidliga former på båtmässan Allt för sjön i Stockholm i mars. Förra årets vinnare av Tummen Upp – Herbert Nilsson från Skanörs Båtklubb och Skanörs Hamnförening – var en mycket populär segrare. Han hade sällskap av flera personer från sin båtklubb till prisutdelningen på Allt för sjön i Stockholm.

Nu söker vi årets vinnare av Tummen Upp. Det är Båtlivs läsare som väljer och nominerar kandidaterna till Tummen Upp, båtlivets mest ansedda pris till den bästa kompisen i båtklubben där stipendiaten belönas med 15 000 kr.

Förutom i Sverige utses Tummen Upp stipendiater även i Norge och Finland. Båttidningarna Båtmagasinet (Norge) och Vene (Finland) står för de arrangemangen tillsammans med International Färg AB.

Skicka oss ett E-mail eller ett brev med en text som beskriver din/er kandidat och helst även bilder på personen. Ju bättre nominering, desto större chans för din kandidat.

Den vi söker och belönar är en person – man eller kvinna – som har uträttat något särskilt bra för sin båtklubb och sina båtkompisar. Kort sagt, en riktigt go´ kompis i båtklubben.

Tummen Upp görs i samarbete med International Färg AB. Vi behöver anmälningarna senast 14 januari 2012. Skicka dem till:

TummenUpp@batliv.se

eller till: Tummen Upp, Båtliv, Ö. Vittusgatan 36, 371 33 Karlskrona.
Båtlivs redaktion

Ett samarbete mellan tidningen Båtliv och International Färg AB

Bildtext:
Herbert Nilsson från Skanör var en populär vinnare av Tummen Upp 2011.

Svenska Båtunionen och Svenska Seglarförbundet inbjuder sina båtklubbar, föreningar och sällskap till informationskväll om eventuell sammanslagning av de båda huvudorganisationerna.

Informationen genomförs på sju platser i landet enligt nedan.

Anmälan om deltagande kan ske till nedan angivna kontaktpersoner för respektive plats senast 1 vecka före aktuell tidpunkt, om förtäring önskas.

Program i stort respektive dag
1830 – 1900 Samling, kaffe med tilltugg för de som så önskar
1900 Information om
– framtida verksamhet
– föreningsstöd och support
– organisation och geografisk indelning
– medinflytande
– ekonomi och medlemsavgifter
– riskfaktorer vid ett samgående
2015 Frågor och diskussion
2130 Avslutning

Platser och tider, kontaktpersoner
1. Västerås 18. jan, Quality Hotel, Uno Karlsson, SBU, sekr@malarensbf.se
Vallbyinstitutet/Västerås. Claes-Håkan Jonseus, SSF, claes-hakan.jonseus@telia.com

2. Stockholm 19. jan, Ersta Konferens, SBU kansli, info@batunionen.com 08-545 859 60
Erstagatan 1 K, Stockholm. SSF kansli, ssf@ssf.se 08-459 09 90

3. Sundsvall 18. jan, Hotel Scandic N, Bert-Åke Wass, SBU, bawass@telia.com
Värdshusbacken 6, Sundsvall. Håkan Enerud, SSF, hakan.enerud@bredband.net

4. Skellefteå 19. jan, Hotel Scandic, Anders Eriksson, SBU, kbk@telia.com 0727-20 69 52
Kanalgatan 6, Skellefteå. Stefan Nordström, SSF, sn@nittio5noll9.se

5. Göteborg 23. jan Lars Afzelius, SBU, lars.afzelius@bredband.net
Sjöräddningssällskapet, Talattagatan 24, Pia Salén, SSF, pia@vksf.org 031-719 07 50
Göteborg (Långedrag).

6. Växjö 24. jan Rein Lillesaar, SBU, lillesaar@telia.com
Quality Hotel, Sandviksvägen 1, Stig Langner, SSF, stig.langner@saabgroup.com
Växjö (vid Kalmarinfarten).

7. Borstahusen 26. jan Kjell Holst, SBU, info@skanebat.se 0734-17 07 67
(N Landskrona), klubbstugan i hamnen. Ola Lilja, SSF, ola63@live.se 0768-91 17 33

Vid eventuella frågor tag kontakt med SBU resp SSF kansli

Info:
www.batunionen.com

Välkomna!

Bengt Gärde Lena Engström
Ordf SBU Ordf SSF

I Sverige har vi länge varit medvetna om att våra regler för ideell sektor inte är förenliga med momslagstiftningen inom EU (EU:s momsdirektiv). Genom att koppla momsbedömningen till hur ideell sektor bedöms i inkomstskattehänseende så har en stor del av Sveriges föreningsliv kunnat bortse från momshantering i sin verksamhet.

Våren 2008 inledde Kommissionen slutligen ett överträdelseförfarande mot Sverige. Det ledde till ett utredningsbetänkande från Finansdepartementet hösten 2009. Utredningsbetänkandet innehåller regler som gör att vissa tjänster och varor förblir momsbefriade samtidigt som andra blir momspliktiga. Där återfinns även ett förslag på en regel om generell momsfrihet för mindre verksamheter med en årlig omsättning om högst 250.000 kronor.

Sammanfattningsvis resulterade utredningsbetänkandet i att så snart den årliga omsättningen går över 250.000 kronor så är en verksamhet inte generellt momsbefriad. Istället tvingas man vid all försäljning ta ställning till om det finns ett undantag för moms för den specifika försäljningen. Kort sagt, det krävs skattekompetens och administration för att utan risker ta hand om den ideella verksamheten på rätt sätt.

Från hösten 2009 och framåt har debatten varit het och våra politiker har blivit uppmärksammade på vilket dilemma ideell sektor skulle hamna i om Sverige tvingas slopa de regler som vi alltid haft. Sverige har uppvaktat EU, på egen hand men även tillsammans med några andra medlemsländer med liknande problematik, för att skapa förståelse för vårt regelverk för ideell sektor.

Kommissionen bjöd 2010 in allmänheten att ge sin syn på ett framtida momssystem, den så kallade Grönboken om mervärdesskattens framtid. Bortsett från Sveriges generella svar lämnade även många representanter för ideella sektorn i Sverige sina synpunkter till Kommissionen under våren 2011.

Det som har hänt denna vecka är att Kommissionen har presenterat sina första slutsatser om hur ett gemensamt momssystem för EU borde utvecklas de närmsta åren. I samband med detta tas frågan om momsundantag för ideell sektor upp (non-profit-making organisations). Kommissionen uttalar att det inte behövs några specifika regler för den ideella sektorn utan att organisationernas verksamhet i mångt och mycket kan undantas från moms inom ramen för gällande momsregler inom EU. Det här innebär att Sverige i så fall är tillbaka där allt började 2009 med Finansdepartementets utredningsbetänkande och att man mer får inrikta sig på en momsfrihet för verksamheter där årsomsättningen ligger på en viss nivå. Dilemmat är då att en sådan omsättningsgräns måste, enligt gällande EU-regler, omfatta alla, dvs. inte endast ideell sektor. Det medför rejält minskade skatteintäkter ju högre den omsättningsgränsen blir. Kommissionen påpekar även i sina slutsatser att medlemsstaterna som ett annat alternativ kan införa kompensationsåtgärder till den ideella sektorn. Även detta kommer att medföra administration på olika sätt och det medför framför allt att Sverige inte kan behålla den ideella sektorn utanför momssystemet.

Sammanfattningsvis leder de tankar om det framtida momssystemet inom EU som Kommissionens gett uttryck för under veckan inte till lättnader för den ideella sektorn i Sverige.

Snart är det dags för Båtriksdag igen. Detta är Svenska Båtunionens årsmöte, som hålls varje år. Båtriksdagen 2012 kommer att hållas 24-25 mars på Clarion Hotel Sign (bilden) i Stockholm. Redan nu har ett par motioner kommit in. För löpande information besök SBU:s hemsida: www.batunionen.com

Foto hotellet: Åke E:son Lindman.

Bildtext gruppbild:
Svenska Båtunionens nyvalda styrelse på Båtriksdagen 2011. Främre raden fr. v. Carl R Hellström, Östra Vänerns BF, Carina Nylander, Västerbottens Båtförbund, Bengt Gärde, ordförande SBU, Gitte Borglin, Skånes Båtförbund. Bakre raden fr. v. Ingemar Wahlman, Gästriklands BF, Lasse Carlsson, Västkustens BF, Lars Afzelius, Västkustens BF, Lennart Wendt, Saltsjön-Mälarens BF, Erik Duvner, Skånes BF, Sten Olsson, Bottenvikens BF, Inge Bramer, Saltsjön-Mälarens BF.

Det är snart dags att utse Tummen Upp 2011. Utdelningen sker som vanligt under högtidliga former på båtmässan Allt för sjön i Stockholm i mars. Förra årets vinnare av Tummen Upp – Herbert Nilsson från Skanörs Båtklubb och Skanörs Hamnförening – var en mycket populär segrare. Han hade sällskap av flera personer från sin båtklubb till prisutdelningen på Allt för sjön i Stockholm.

Nu söker vi årets vinnare av Tummen Upp. Det är Båtlivs läsare som väljer och nominerar kandidaterna till Tummen Upp, båtlivets mest ansedda pris till den bästa kompisen i båtklubben där stipendiaten belönas med 15 000 kr.

Förutom i Sverige utses Tummen Upp stipendiater även i Norge och Finland. Båttidningarna Båtmagasinet (Norge) och Vene (Finland) står för de arrangemangen tillsammans med International Färg AB.

Skicka oss ett E-mail eller ett brev med en text som beskriver din/er kandidat och helst även bilder på personen. Ju bättre nominering, desto större chans för din kandidat.

Den vi söker och belönar är en person – man eller kvinna – som har uträttat något särskilt bra för sin båtklubb och sina båtkompisar. Kort sagt, en riktigt go´ kompis i båtklubben.

Tummen Upp görs i samarbete med International Färg AB. Vi behöver anmälningarna senast 14 januari 2012. Skicka dem till:

TummenUpp@batliv.se

eller till: Tummen Upp, Båtliv, Ö. Vittusgatan 36, 371 33 Karlskrona.
Båtlivs redaktion

Bildtext:
Herbert Nilsson (t. v.) från Skanör var en populär vinnare av Tummen Upp 2011. Här tillsammans med Joakim Sandgren, marknadschef på International Färg AB.

Det blev en rejäl debatt på Unionsrådet i Stockholm 24 november när planerna inför ett samgående mellan Svenska Båtunionen och Svenska Seglarförbundet presenterades. Projektgruppen som leder arbetet inför det eventuella samgåendet har kommit långt i sina förberedelser. De kan peka på en rad fördelar för svenska båtägare med en ny organisation, men samtidigt finns det flera frågor som behöver diskuteras mer.

Tidsplanen inför ett samgående är en sådan fråga. Enligt Lars Afzelius i projektgruppen kan ett samgående bli verklighet först 2014. Först ska både SBU och SSF hålla två extra respektive ordinarie årsmöten och avveckla sina nuvarande organisationer och därefter kan en ny organisation formas.

Den totala budgeten för den nya organisationen, som skulle få cirka 225 000 medlemmar, hamnar på 36 Mkr. Av detta kan hela 4,6 Mkr gå tillbaka till förbundens verksamhet, vilket är en avsevärd förstärkning jämfört med idag.

Idag betalar en medlem i en dubbelansluten båtklubb (medlem i både SBU och SSF) 51 kr per år. Förslaget till den nya organisationen är att den avgiften höjs till 90 kr per år.

Det medlemmen betalar till den nya huvudorganisationen kan bli 90 kr, varav 20 kr går tillbaka till de nya distrikten.

Budgeten med de nya avgifterna bestäms först under 2013 på ett årsmöte, säger Lars Afzelius.

Vid diskussionerna framkom det att avgifterna bestäms på kommande årsmöten. Ingenting är beslutat ännu. Medlemsavgifterna lär – om det blir en sammanslagning – justeras nedåt.

Flera delegater ifrågasatte hela samgåendet eftersom de antingen har väldigt få kappseglare i sina klubbar eller för att de representerar rena motorbåtsklubbar i till exempel Dalsland och Vänern.

En av de stora fördelarna med ett samgående är att båtklubbarna kan söka mer bidrag i den nya organisationen.

– En sammanslagen båtorganisation blir den fjärde största idrottsorganisationen i landet. Då kan vi erbjuda en större palett med stöd och hjälp till föreningar och klubbar för att söka bidrag, sa Stefan Rahm, SSF:s förbundsdirektör.
Lars-Åke Redéen

Bildtext:
Stefan Rahm (t. v.) och Lars Afzelius.

Nu kan båtägare själva kontrollera skicket på sin båt. En egenhändigt utförd kontroll av den egna båten är ett bra alternativ till säkerhetsbesiktningen.

Text & foto: Lars-Åke Redéen

Den klassiska säkerhetsbesiktningen av fritidsbåtar har gått i stå. Trots att detta borde vara ett högprioriterat område inom svenskt båtliv är det väldigt svårt att få båtägare att besiktiga sin båt.

Svenska Båtunionen har gjort flera försök att få igång besiktningen igen, dock utan några större resultat. Belöningar som sänkt självrisk och rabatt på premien hos försäkringsbolaget Svenska Sjö räcker tyvärr inte längre till för att båtägare ska se över säkerheten i sina båtar och därmed få ett säkrare båtliv.

Svenska Båtunionens Tekniska kommitté gör nu ett nytt försök med friska idéer för att få igång besiktningen.

– Vi har försökt hitta fungerande lösningar. En kompromiss som vi vill prova är egenkontroll av båten, säger Sven Andersson, medlem i Tekniska kommittén.

– Det här innebär inte att säkerhetsbesiktningen läggs ner. I stället utvecklar vi konceptet samtidigt som vi behåller besiktningen. Men vi lägger inga resurser på besiktningen i nuläget, de båtklubbar som har en fungerande besiktningsverksamhet bör absolut fortsätta med detta. Några klubbar inom SMBF har till exempel en bra besiktningsverksamhet.

Egenkontrollen utförs med hjälp av ett protokoll, som finns att ladda ner från SBU:s och Båtlivs hemsidor. Med det i handen kan vem som helst i lugn och ro kontrollera sin egen båt och justera eventuella brister. Text och bilder visar på ett tydligt sätt hur det ska se ut.

– Vi har använt många delar från besiktningspärmen som grund för egenkontrollen. Det gäller bland annat slangklämmor, genomföringar och andra vanliga påpekanden.

– Kan vi få båtägarna att ladda hem broschyren och sedan kolla sina egna båtar så har vi kommit en lång bit på vägen, säger Sven.

Tekniska kommittén ser inga problem med att det här är en egenkontroll, det vill säga att båtägaren själv kontrollerar sin egen båt.
– Inte alls. Man måste kunna lita på människor och egenkontroll är vanligt i många andra sammanhang, säger Sven Andersson.

De moment som tas upp i protokollet är bland annat:
X Skrov och däck.
X Motor.
X Bränslesystem.
X Elsystem.
X Styr- och reglagesystem.

Ladda hem egenkontrollen här

I SBU:s Tekniska kommitté ingår:
Sven Andersson
Carl Hellström
Eric Duvner
Kennet Svensson

Du når dem på mailadress: info@batunionen.com

Fotnot: Det är alltid båtägarens/befälhavarens ansvar att båten är i sjövärdigt skick vid losskastningen enligt Sjölagen.

Lägerhandboken är ett nytt stöd för alla som planerar läger för barn och ungdomar, i båtklubbar eller andra föreningar. När man planerar ett läger är det en hel del att tänka på innan man åker iväg. Den här boken tar upp det ur olika aspekter och visar på hur man kan få mer inspiration.

Lägerhandboken är gjord för alla som anordnar, planerar, jobbar på någon form av lägerverksamhet. Det kan vara inom skola eller förening, scouterna eller annan gruppverksamhet.

Boken är indelad i fyra inspiration och tips kapitel: Planering & Förvaring, Recept & Baka (bl.a. anpassade lägerrecept för en hel vecka), Aktivitet & Fysik och Avslappning & Massage.

Bland det som avhandlas märks:

Vad ska vi äta? Finns det någon som har allergi?

Är någon vegetarian? Hur handlar man miljövänligt?

Vad ska vi göra? Och vad får allt kosta?

Boken är skriven av Martina Svensson på Hushållningssällskapet Väst med Allmänna Arvsfonden som huvudfinansiär.

Info: www.lagerliv.nu

Nu finns det en bra sajt med mer information inför den eventuella sammanslagningen mellan Svenska Båtunionen och Svenska Seglarförbundet. Flera arbetsgrupper har jobbat fram ett dokument, som nu ska behandlas i de respektive organisationerna.

För SBU:s del är det närmaste tillfället att diskutera samgåendet Unionsrådet, som hålls i Stockholm 20 november med delegater från båtförbunden runt hela landet.

För dig som vill ta del av informationen rekommenderar vi SBU:s hemsida.

Info: http://www.batunionen.com/Default.aspx?ID=114&ParentID=1

En helt ny rapport visar att det idag finns en mängd alternativa, miljöanpassade tekniklösningar för att hålla båtars skrov fria från påväxt, utan giftig bottenfärg. Det finns dessutom stor utvecklingspotential för att göra dessa ännu mer funktionsanpassade och

– Det här har ett stort kundintresse, framförallt på fritidsbåtssidan. De verkar ha ledsnat på dagens bottenfärger och de kvalitetsbrister de har, säger Erik Noaksson, ansvarig projektledare vid Jegreliusinstitutet för tillämpad Grön kemi inom Regionförbundet i Jämtlands län.

Rapporten visar även att investeringsstöd från staten kan ha en mycket viktig funktion för att åstadkomma ett teknikskifte bort från färgerna och att det är av yttersta vikt att stödsystemen är teknikneutrala.

Erik Noaksson kan konstatera att så som reglerna uttolkas idag, utifrån statens så kallade LOVA-bidrag, har ett teknikområde, borsttvättar och spolplattor, med väldigt få leverantörer särbehandlats vilket inte kan anses gynna ett teknikskifte i stort.

– Borsttvättarna är, om de utformas på rätt sätt, ett bra alternativ till att måla men vi efterlyser ett tydligare regelverk för hur de ska användas. Gamla färgrester anser vi bör saneras bort på ett miljöriktigt sätt innan man borstar båten så att inte gamla miljögifter, exempelvis tenn och koppar, sprids på ett okontrollerat sätt. Idag finns det inga regler för detta och tillsynen på området är starkt bristfällig och oklar.

Efter det att Kemikalieinspektionen 27 juni i år godkände användandet av två nya kopparinnehållande båtbottenfärger för bruk i Östersjön kommer den här frågan i en helt ny dager. Förutom aspekter som riskbedömning och hur detta är i linje med Sveriges miljömål Giftfri Miljö, vilket inte rapporten diskuterar, är en av rapportens slutsatser att ett certifieringssystem för fritidsbåtar bör utredas som säkerställer att bara omålade båtar tillåts använda båtborsttvättarna.

– Vi vet redan idag att det är vanligt att man borstar sin båt innan man tar upp båten för vintern för att slippa rengöringen på land avslutar Erik Noaksson.

Info: www.jegrelius.se

Info: www.renbotten.nu

2014 blir det förbjudet för fritidsbåtar att släppa ut sitt toalettavfall i vattnet. Nuvarande förslag till lagtext grundar sig till stor del på att båtar med fast toalettinstallation ska förses med ett vattenspolande system. Vilka i sin tur kräver uppsamlingstankar som töms vid mottagningsanordningar på land.

I en färsk rapport visar Jegreliusinstitutet att det redan idag finns många alternativ till vattenspolande system men att dessa alternativ inte kommer att uppfylla lagen.

– Rapporten visar att till exempel förbränningstekniker är en möjlig väg att gå. De ökar chanserna att lagen efterlevs eftersom fekalierna bränns upp och därmed inte kan dumpas i sjön illegalt. Dessutom innebär de kostnadsbesparingar då det inte behövs några mottagningsanordningar i land. Fritidsbåtsbranschen själva ser stor utvecklingspotential i ny miljöteknik men är samtidigt bekymrade eftersom den kommande lagen, på grund av kravet på en uppsamlingstank, verkar hindrande för andra alternativ, säger Erik Noaksson, projektledare för studien vid Jegreliusinstitutet för tillämpad Grön kemi.

Rapporten visar tydligt på vikten av att staten agerar teknikneutralt, både vid beviljande av investeringsstöd och hur kommande lagar utformas. Nu är det möjligt att få ett så kallat LOVA-bidrag för mottagningsanordningar för svartvatten men inte för andra alternativa tekniklösningar.

En annan viktig slutsats från rapporten är att användningen av kemiska campingtoaletter starkt bör ifrågasättas ur en miljöaspekt då dessa ofta kräver saneringsvätskor som innehåller bekämpningsmedel för att motverka lukt. Felaktigt tömda kan dessa slå ut känsliga komposterande toalettavfallssystem.

– Vi kan konstatera att det idag inte finns någon godkänd saneringsvätska för bruk i båttoaletter. Trots detta används kemiska campingtoaletter flitigt i Sverige av fritidsbåtsägare. Det finns dessutom idag betydligt fler saneringsvätskor på marknaden än vad som är tillåtna av Kemikalieinspektionen. Och flera av de vätskor som vi har kunnat hitta i Sverige råder det en oklarhet kring huruvida de är biocidprodukter, eller något annat, avslutar Erik Noaksson.

Rapporten ”Möjligheten till en hållbar lösning av toalettavfallshanteringsfrågan i fritidsbåtar och på land genom teknikupphandling” finns att ladda ned i sin helhet från Jegreliusinstitutets hemsida www.jegrelius.se

Info: www.renbotten.nu

Bilden är från Bullandö marina 2011.

Svenska Seglarförbundets Historiska Utskott i samarbete med Sjöhistoriska Museet inbjuder till Historiska Dagen på Sjöhistoriska Museet lördagen 19 november 2011 kl. 10 – ca 15.

KSSS, Kungl. Svenska Segelsällskapet, bildades 1830 och är Sveriges äldsta segelsällskap. På Historiska Dagen kommer vi att berätta om dess historia från början till våra dagar.

Författarna Erling Matz och Magnus Ullman har båda skrivit böcker om KSSS med anledning av 150 årsjubileet 1980 respektive 175 år 2005 och Robert Ekstrand på Sjöhistoriska Museet har fina videofilmer. De kommer alla tre att berätta och visa upp händelser och situationer från KSSS rika tillvaro.

Deltagaravgiften 160 kronor inkluderande lunch på museet erläggs kontant till HUs representant vid ankomsten till museet.

Förhandsanmälan nödvändig till Maivor Bergau tel 08-39 31 02, e-post bergau@glocalnet.net eller till Åsa Blomqvist-Jonsson på Sv Seglarförbundets kansli 08-459 09 93, e-post asa@ssf.se senast måndag 14 november 2011.

Arrangörer: Seglarförbundets Historiska Utskott och Sjöhistoriska Museet

Miljösatsningarna i de halländska fritidsbåtsanläggningarna tas i bruk på bred front. Först ut med att kunna använda sin med LOVA-bidrag finansierade spolplatta blev Finnasandens Båtförening i Onsala. Och fler står på tur runt Kungsbackafjorden; Kungsbacka Båtsällskap och Gårda Brygga räknar också med att bli färdiga till höstupptaget. Även i söder sker förbättringar – Halmstads Segelsällskap kan nu som enda hamn vid Nissan erbjuda kontrollerad skrovtvätt.

Att statliga LOVA-bidrag (Lokala Vattenvårdsåtgärder) gör skillnad är det inga tvivel om. Sedan hamnföreningarna i länet fått kännedom om möjligheten att söka LOVA har ett intensivt planeringsarbete tagit vid utmed den långa kuststräckan.

Ett tydligt ekonomiskt incitament i kombination med kunskap om miljösituationen i Västerhavet och regelverken har gjort att elva anläggningar sökt LOVA-bidrag 2010, och nu är fler på väg att fylla i årets ansökan. Men fortfarande saknar många båtägare möjlighet att tvätta sina skrov på ett ur miljösynpunkt acceptabelt sätt. Av länets fler än 12 000 båtplatser, har endast 2 400 tillgång till en godkänd spolplatta med efterföljande rening i sin hemmahamn. Hjälp finns dock att få även 2012, nya pengar är aviserade och möjligheten att söka är öppen fram till 30 november.

Finnasandens Båtförening, Kungsbacka
Klas Oskarsson, som är ordförande i föreningen och den som arbetat med projektet, är mycket nöjd med den gjorda investeringen.

– Du ser själv att allt fungerar väl och att den fem meter breda spolplattan effektivt samlar upp spolresterna, säger Oskarsson. För de åttio medlemmarna och andra som använder hamnen för upptag blir det nu obligatoriskt med skrovtvätt före borttransport av båtarna.

Båtfjordens Hamn i Varberg långt framme
Hamnen som fick mest i LOVA-bidrag har också kommit längst i sina satsningar på miljöförbättringar och service till kunderna.

– Vi har haft en fantastiskt bra säsong, säger Båtfjordens ordförande Kenneth Berntsson. En minst tjugoprocentig ökning och många väldigt nöjda gäster har blivit årets resultat av gjorda investeringar. Två tydliga målgrupper, gästbåtar och husbilar, vänder sig hamnen till. Båtfjorden hade som en av få anläggningar i länet redan tidigare godkänd spolplatta med rening.

– I sommar har vi utökat med en ny servicebyggnad, toaletter och duschar, brunn i marken för husbilarnas avlopp, utslagsvask för Porta Potti och inom kort har vi våra sugtömningsstationer i drift. Även sjömacken, där vi som enda mack i länet kan erbjuda Alkylatbensin via slang, har tagits emot bra, fortsätter Berndtsson.

Sugtömning i Kungsbackafjorden
Gottskärs hamn och Enens båtägares förening har som första anläggningar i Kungsbacka satsat på sugtömningsstationer.

Dessa är redan i drift och betjänar fritidsbåtar med fjorden som hemmahamn samt gästande båtar. En stor och tydlig skylt signaler budskapet från Gottskärs hamn till sjöfararna på väg in. En viktig detalj för att anläggningen skall komma till så stor användning som möjligt.

Region Halland informerar
Även den här hösten satsar Region Halland på att informera om och hjälpa fritidsbåtsföreningarna med LOVA-ansökningar.

Region Halland hjälper bland annat till på plats med råd och goda exempel från andra hamnar, informerar på styrelsemöten och bidrar med kontakter.

Kontakt: Lennart Benson, Utvecklare, Region Halland, 070-654 67 07 lennart.benson@telia.com

Gert Erlandsson, Samordnare miljö- och klimatfrågor, Region Halland, 035-17 98 22 gert.erlandsson@regionhalland.se

Foto: Region Halland.

Svenska Seglarförbundets Historiska Utskott inbjuder till Seglare Minns onsdagen den 12 oktober kl. 18.00 i Tranebergsstugan, Bromma. Efter den gemensamma middagen får vi höra Börje Larsson prata med några av de seglare som var med på America´s Cup 1977 och 1980 med Pelle Pettersons båt Sverige.

Förhandsanmälan är nödvändig senast måndag 10 oktober till Maivor Bergau tel 08-393102, e-post bergau@glocalnet.net eller till Sv Seglarförbundets kansli 08-4590993, e-post asa@ssf.se.

Kostnaden är 150 kronor. Detta inkluderar även en delikat middag. Avgiften betalas kontant vid ankomsten till T-stugan.

Europeiska kommissionen meddelade 26 juli att kreosot tas upp på bilaga 1 till det europeiska biociddirektivet (direktiv 98/8/EG). Det betyder att ämnet får användas i EU i ytterligare fem år från och med den 1 maj 2013. Beslutet har betydelse bland för de båtklubbar som har kreosotimpregnerade stolpar vid sina brygganläggningar.

De senaste åren har kreosot utvärderats av Sverige och Kemikalieinspektionen (KemI) inom ramen för granskningsprogrammet i EU. Den svenska utvärderingen ligger till grund för förslaget att ta upp kreosot på bilaga 1 vilket betyder att ämnet får ingå i godkända produkter i EU.

I juli 2011 lämnade Europeiska kommissionen beskedet att kreosot kommer att tas upp på bilaga 1 och därmed bli möjligt att använda i ytterligare fem år från och med den 1 maj 2013.

Kreosot används idag främst för impregnering av järnvägssliprar, el- och telefonstolpar. Det är klassificerat som cancerframkallande och innehåller flera substanser med hälsofarliga egenskaper. Kreosot får bara användas av yrkesmän med utbildning och trä impregnerat med kreosot får inte användas på lekplatser, i leksaker, i odlingsbehållare eller i konstruktioner där virket ofta kommer i kontakt med huden. Bekämpningsmedel som innehåller kreosot måste godkännas av KemI för att få användas i Sverige.

KemI:s bedömning är att viss användning av kreosot kan anses vara acceptabel under förutsättning att de särskilda bestämmelser som anges i beslutet tillämpas. Förslaget innehåller särskilda bestämmelser, till exempel om hur trä som är behandlat med kreosot får lagras och användas.

Efter förra årets succé är det åter dags för Båtklubbarnas Dag i Stockholm. Årets manifestation hålls 27 augusti. Det blir bland annat en stor båtparad med musik och galanta båtekipage, en båtsamling på Riddarfjärden med festligheter och salut samt båtklubbar som öppnar portarna till klubbhus och bryggor för allmänheten och bjuder på båtturer, musik och olika aktiviteter.

Förra året var det Heleneborgs Båtklubb på Långholmen som var centrum för Båtklubbarnas Dag. I år är evenemanget uppdelat på flera klubbar. De här klubbarna är öppna för allmänheten:

Rörstrands Båtklubb
Utställning om klubbens historia. Prommenera runt på våra bryggor. Vi bjuder på kaffe och fikabröd. Gående entre via gångvägen över klarastrandsvägen. Karta till klubben hittar du här.

Västermalms Båtklubb
Knop workshop. Titta på våra bryggor. Karta till klubben finns här.

Heleneborgs Båtklubb
Info kommer senare Heleneborgs Båtklubb ligger på Långholmen.

Gröndals Båtklubb
Lusuddsvägen 10 öppet mellan 12-18.00
Loppis, Café, Grillmat, Tipsrunda, Utställning, Lotteri, Hoppborg,

Träbåtssällskapet Skeppsmyran
Visar upp sitt vackra varv och en fin utställning. Granne med Gröndals Båtklubb.

Så här skriver arrangörerna om hur allmänheten bäst kan titta på paraden:

Vill du titta på paraden. Några av smultronställena hittar du här.

Längs med Hornstullsstrand kommer du att se Årstavikens parad väldigt bra.

Längs med Gröndals Båtklubbs bryggor kommer paraden passera ganska nära. där har du även chansen att njuta av deras hamnfest. läs mer här.

Med en promenad från Mariedal längs med Kungsholmsstrand kommer du möta en parad. om du går så att du är framme vid Stadshuset till 16-tiden så kommer du även kunna se alla båtar samlas på riddarfjärden.

Längs med Södershöjder ut mot Riddarfjärden så kommer du se fantastskt bra. Ta med en kikare om du vill kolla namnen på båtarna. Kanske en picknik i det grön.

Norrmälarstrand erbjuder både utsikt och möjligheten att köpa en glass under eftermiddagen.

Om du befinner dig på södra delen av Lilla Essingen kommer du kunna se alla parader passera.

Paraden kommer att avslutas i en stor cirkel rakt utanför Riddarholmen.

Info: http://båtklubbarnasdag.se/

Foto: Roland Brinkberg.

BBF (Blekinge Båtförbund) har haft sin sedvanliga ”vartannatårs” familjeeskader i Blekinge skärgård, i år med start i Hörvik på Listerlandet och avslutning i Karlskrona gästhamn.Trevlig gemenskap och mysiga strandhugg genomfördes under resans gång.

Studiebesök genomfördes på Kungsholms fort i Karlskrona kommun, vilket var nog det mest uppskattade hamnbesöket.

Guidning av Fortadjutanten Lennart Larsson, genom tiderna o utvecklingen av Sveriges försvar med inriktning på det marina, genomfördes på ett förnämligt och lärorikt sätt. Likaså berördes det nya systemet för anställning inom försvaret av sjömän och soldater.

Eskadern avslutades med ”Blekinge Båtförbunds Song Contest”, nytt för denna gång, fortsättning följer säkert. Inget av bidragen kommer att officiellt publiceras men säkert är, att kommer TV:s ”Körslaget” till Blekinge då får övriga Sverige se upp för konkurrens.

Eskaderledningen tackas för väl genomförd eskader.

Lars Erik Blomqvist

Bilden: Deltagarna i familjeeskadern i Blekinge på Kungsholms fort. Foto: Lars Erik Blomqvist.

Ska vi skita i Östersjön? Det tycker inte Världsnaturfonden WWF, Svenska Båtunionen och Renthav som arrangerat en tävling bland landets båtklubbar. Första pris är en sugtömningsstation värd 100 000 kronor som den 7 juli delas ut till vinnaren Norrtälje Segelsällskap. Snart kan klubben erbjuda båtar att tömma sitt avlopp på land och bidra till att minska övergödningen i Östersjön.

Under våren har WWF, Svenska Båtunionen och Renthav lanserat en tävling för att få landets båtentusiaster att ta hand om sitt toalettavfall och inte tömma det i havet. Avfallsvatten bidrar till övergödningen som är det enskilt största hotet mot Östersjön. Orenat avfallsvatten är för algerna som socker är för människan. Det är näring i en väldigt ren form som tas upp snabbt av tillväxande alger. Skärgårdarnas kobbar, skär och grunda vatten, där båtlivet är som störst, är extra känsliga för föroreningar.

– Problemet med avfallsvatten från fritidsbåtar är att de sker under en kort del av året och på en begränsad yta, säger Mattias Rust, sjöfartsansvarig på WWF.

I kust- och skärgårdsområdena med sina unika ekosystem är vattenutbytet långsammare och det tar längre tid att byta ut dåligt vatten än i öppna havet. Utsläppen sammanfaller dessutom i tiden med algblomningarna. Fritidsbåtarna står för en mycket liten andel av övergödningen men betydelsen och ansvaret får inte underskattas.

– Här finns verkligen möjligheter för den enskilde att göra en skillnad för Östersjöns miljö. Genom att tömma sina toaletter i tömningsstationer eller använda toaletter i land kan båtentusiasten minska sin miljöpåverkan, säger Hans W Berglund, generalsekreterare på Svenska Båtunionen.

Transportstyrelsen arbetar med att ta fram ett förbud för utsläpp av avfallsvatten från fritidsbåtar. Det kommer troligen att träda i kraft i södra Sverige 2014 och i norra Sverige två år senare. I Finland har det däremot länge varit förbjudet för fritidsbåtar att släppa ut toalettavfall i havet. Där använder man sig i stor utsträckning av sugtömningsstationer.

Tekniken bygger på en användarvänlig, energisnål och driftsäker vakuumpump.

– Den är byggd för att klara både salt och sött vatten i ett nordiskt klimat, säger Frederik Sahlin från organisationen Renthav som skänkt anläggningen.

Foto: Foto: Germund Sellgren/WWF och WWF/Renthav.

Det är dags att lämna in ansökan till GYS – Gaff Yacht Society- för dem som vill ta del av stipendiet GYS Stiftelses stipendium för bevarande av äldre båt- & riggtyper.

GYSS stipendium om för närvarande 10 000 kr har delats ut under de senaste 20 åren till en segelbåt som uppfyller kriterierna:

 Äldre, kulturhistoriskt intressant segelbåt av trä eller annat byggnadsmaterial

 Äldre segel- & riggtyper

Detta innebär att den som innehar en segelbåt som ägaren anser uppfyller ovanstående två enkla kriterier har möjlighet att söka detta stipendium till sin klenod.

GYSS stipendium delas ut varje år under Gaff Yacht Society’s gåsmiddag, som naturligtvis infaller så nära Mårten som möjligt. Det innebär att Stipendiet delas ut vid Gåsmiddagen den 12 november i år.

För att ansökningarna ska kunna behandlas på bästa sätt, med besiktning, intervju med ägaren, och genomgång av utfört eller planerat arbete måste ansökan vara inlämnad till GYSS ordförande:
Sven Matton, Lostigen 68, 139 40 Värmdö,
senast den 1 oktober 2011.

Ansökan måste innehålla en beskrivning av segelbåten (gärna med foto), ägarlängd (såvitt som möjligt), samt gjorda och planerade restaurationer.

Bilden: 2010 års Stipendiat R8 S40 Skum.

Redan 1911 bildades Söderhamns Motorsällskap (SMS) som därmed blev Sveriges första båtklubb som inte var renodlad segelklubb. De första åren engagerade klubben både bil- och båtägare. I det första protokollet kan man bland annat läsa att SMS planerade att göra gemensamma inköp av bensin, fotogen, oljor och trassel.

SMS kommer att hålla sin jubileumsdag lördagen 2 juli på sin klubbholme Enskärsorn.

Söderhamns Motorsällskap är en båtklubb som startades 1911 och är därmed även Sveriges äldsta motorbåtsklubb. Det kommer vi att fira på Enskärsorn (Orn) med en hel del aktiviteter uppvisningar osv.

Passa på att se denna fantastiska anläggning. Turistbåten M/S Moa kommer att ligga där hela dagen och fungera som servering ända fram till midnatt. På kvällen kommer det att bli skärgårdsdans till Topix. På dagen underhåller bl.a. trubaduren Krister Frid.

Mer info och program kommer senare.

Se länk till klubbens hemsida:
http://www.sms-soderhamn.se

Se länk om firandet på facebook:
http://www.facebook.com/event.php?eid=164923846887653

Lite ur programmet:
SMS 100 års jubileum på Orn, lördag 2 juli kl. 11.00 – 23.00

Turistbåten M/S Moa kommer att ligga där hela dagen och fungera som servering
Medverkande under dagen:
• Sjöräddningssällskapet
• Kustbevakningen
• Livräddningssällskapet
• Moheds Vattenskidklubb
• Trubadur Krister Frid
• Ansiktsmålning, tipsrunda, fiskdamm mm för barnen
• Dansuppvisning av Bumpy Feet
• Skärgårdsdans mellan 19.00 – 23.00 till Topix dansorkester

Foto: Sven Andersson.