SBU

Pukaviks båtklubb har investerat drygt 2 Mkr i miljöförbättrande åtgärder på klubbens område i Pukaviksbukten. Detta sedan Havs- och vattenmyndighetens har kommit med riktlinjer (2012-08-31) för hur båtbottentvätt av fritidsbåtar skall ske på ett miljövänligare sätt, och klubbens investering klarar redan nu de krav som kommer att gälla från och med verksamhetsåret 2015.

I hamnen har uppförts en spolplatta med uppsamling av spolvatten som anslutits till ett speciellt reningsverk där bortspolade färgrester och annat skiljs av i så hög grad att det renade vattnet kan återföras till naturen. Avsikten med projektet är att båtägarna i framtiden skall slippa bottenmåla och därmed belasta den marina miljön, genom att i stället lyfta upp båtarna någon gång under sommaren, för att spola av havstulpanlarverna innan dessa hunnit sätta sig fast och orsakat skada.

Klubben har även investerat i en tömningsanläggning för toalettavfall från båtar, som gör det möjlig att pumpa över toalettavfall från båtarnas septiktankar till det kommunala ledningsnätet.

Investeringen är den största klubben genomfört sedan man övertog anläggningen och ligger helt i linje med den strävan man har att gynna miljön i den känsliga vik som hamnen är belägen i. I samband med de relativt stora åtgärderna som behövts för ledningsdragning och annat, så har även hamnområdet snyggats upp för att kunna erbjuda en så vacker och öppen miljö som möjligt för klubbmedlemmar och besökande.

Projektet har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt förmedlade av Länsstyrelsen i Blekinge till 50% och resterande 50% har finansierats genom klubbens försorg och genom idoga medlemmars arbete.

Högsta förvaltningsdomstolen finner att ändamålskravet kan uppfyllas genom uthyrning av lokal för allmännyttiga ändamål, enligt ett nyhetsbrev från Ernst & Young AB.

Den ideella föreningen Gnarpsviljan hyr ut lokaler för undervisnings- och idrottsverksamhet och frågan är om den uppfyller ändamålskravet i 7 kap 8 § IL.

Med sådana allmännyttiga ändamål avses bla religiösa, välgörande, sociala, politiska, idrottsliga, konstnärliga eller liknande kulturella ändamål samt att lämna bidrag för undervisning eller utbildning. För att avgöra om uthyrningsverksamheten kan klassas som allmännyttig hänvisas till förarbetena där det framgår att bygdegårdsföreningar, folketshusföreningar eller andra liknande sammanslutningar som har till främsta syfte att anordna eller tillhandahålla allmän samlingslokal har ett allmännyttigt ändamål i lagens mening.

HFD finner därmed att ändamålskravet kan uppfyllas genom uthyrning av lokal för allmännyttiga ändamål.

Gnarpsviljan har i sina stadgar som syfte att tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för allmännyttig och mångsidig verksamhet bland barn, ungdom och vuxna. Exempel på sådan verksamhet anges vara bla idrott och motion, kultur-, nöjes och musikarrangemang och andra typer av arrangemang. Lokalerna kan även upplåtas för mässor, marknader, utställningar, konferenser, kyrkliga och religiösa arrangemang. Lokalerna kan upplåtas till alla, dvs föreningar, företag, privatpersoner, offentliga och andra organisationer.

HFD finner att även fast stadgarna tillåter uthyrning för många ändamål, även kommersiella, visar de på ett huvudsakligt syfte hos föreningen att främja allmännyttiga ändamål. En sådan bedömning vinner även stöd av vad som i övrigt framkommit i målet om föreningens allmänna karaktär och verksamhet samt de ideella former i vilken verksamheten bedrivs.

Kommentar: HFD:s avgörande ger ett stort utrymme till att uppfylla ändamålskravet genom att upplåta sina lokaler för allmännyttiga ändamål. Det kan konstateras att HFD anser att kommersiell uthyrning inte kan klassas som allmännyttig utan att det endast är ideell uthyrning som omfattas av ändamålskravet. Det kan tilläggas att HFD upphäver underinstansernas avgörande och väljer att till skillnad från KR inte ens beröra frågan om det har någon betydelse för uppfyllande av ändamålskravet om det är ägaren eller någon annan som bedriver den allmännyttiga verksamheten i lokalerna.

Det avgörande för HFD är enligt Ernst & Youngs
uppfattning det faktum att den ideella föreningen enligt sina stadgar och i den faktiskt bedrivna verksamheten har som allmännyttigt ändamål att upplåta lokalen till allmännyttiga ändamål.

SEGLARE MINNS onsdagen den 10 oktober 2012 kl 18.00 i Tranebergsstugan, Bromma. Nils Virving kommer att prata med Staffan Carlens och Björn Ribbhagen om deras kappseglingserfarenheter under flera år i många olika båttyper från kanot till storbåt.

Kostnaden 150 kronor, som inkluderar delikat middag, betalas vid ankomsten till Tranebergsstugan.

Förhandsanmälan nödvändig till Maivor Bergau tel 08-393102, bergau@glocalnet.net eller till Sv Seglarförbundets kansli 08-4590993, asa@ssf.se senast fredag 5 oktober.

Hav har nu tagit fram riktlinjer och riktvärden för hur tvätt av båtar bör göras för att minimera miljöpåverkan. Riktlinjerna har varit efterfrågade främst av kommuner och hamnägare och är tänkt att vara ett stöd i deras arbete med borsttvättar, spolplattor och tvätt på land.

– Alla båtbottenfärger innehåller miljöfarliga ämnen, somliga mer än andra. Spolplattor och borsttvättar är ett sätt att se till att gifterna i det spillvatten och skräp som bildas när man tvättar sin båt inte kommer ut i naturen, säger Janna Ekholm, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.

Men för att det ska fungera som tänkt måste anläggningen skötas på rätt sätt. Spillvattnet måste samlas upp och renas enligt vissa metoder, filter måste bytas med viss frekvens beroende på hur anläggningen ser ut och hur mycket den används.

Efterfrågade riktvärden

De nya riktvärdena sätter en gräns för halterna av TBT, koppar, irgarol och zink i det vatten som släpps ut från tvättanläggningarna.

– Det finns mellan 100 och 200 spolplattor och borsttvättar i Sverige idag. Reningen av dem varierar stort; från dem som saknar rening eller enbart har slamavskiljning till dem med filter och fullgod två-stegs rening. Men på många ställen finns bra möjligheter att enkelt förbättra reningen och förhoppningsvis kan våra riktlinjer vara ett stöd i det arbetet, säger Janna Ekholm.

Rapporten med riktlinjer och riktvärden är en redovisning av ett regeringsuppdrag som Havs- och vattenmyndigheten fick i juni 2011 och som har utförts i samråd med Naturvårdsverket och Transportstyrelsen.

Info:
http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/havochvatten/pressrelease/view/hav-ger-ut-riktlinjer-foer-miljoevaenligare-baattvaett-792026

Info:
http://www.havochvatten.se/download/18.b62dc9d13823fbe78c800015210/B%C3%A5tbottentv%C3%A4tt+HaV+rapport+2012_10.pdf

Båtklubbarnas Dag i Stockholm är inne på tredje året och hålls i är lördagen 25 augusti. Det som började som ett litet hugskott har nu vuxit till en fest för hundratals båtåkande och publik. Från cirka 110 båtar i paraden år 2010 ökade det till över 250 båtar förra året.

Programmet på Stockholms vatten omfattar en stor båtparad med musik och galanta båtekipage, en omfattande båtsamling på Riddarfjärden med festligheter och salut samt båtklubbar som öppnar portarna till klubbhus och bryggor för allmänheten och bjuder på båtturer, musik och allehanda aktiviteter.

Det började med några klubbar i det inre av Stockholms vatten, men idén borde passa alla med båtintresse! Det är framför allt fest och parad, men det finns en allvarlig bakgrund.

De ideella båtklubbarna har funnits tätt intill och inne i städerna sedan över hundra år och utgör ett starkt inslag i såväl stadsbild som för innevånarnas rekreation. Idag lever dessa båtklubbar ett alltmer osäkert liv på grund av bygg- och exploateringsplaner. När nya stadsdelar växer fram intill vatten glöms fritidsbåtarna bort, båtklubbar trängs ut och på betongkajerna står det ”förtöjning förbjuden”.

I Stockholm samordnar Föreningen Båtklubbarnas Dag aktiviteterna. Men alla som vill delta över hela landet är välkomna att ansluta sig, få råd och tips för egna evenemang eller ”stjäla idén” och göra något helt eget för att uppmärksamma båtlivet lördagen 25 augusti.

Programmen på de olika båtklubbarna kl 11-15 beror på vad man ha resurser för. Men den stora båtparaden kl 15-ca 16 är gemensam.

Programmet den 25 augusti omfattar:
• Storståtlig båtparad (med segelbåtar, motorbåtar, flottar och andra flytande företeelser)
• Musicerande besättningar
• Öppet hus/brygga, båtturer för allmänhet, musik, café etc. OBS! Varje klubb har eget program.

Båtparaden har i år vuxit och en paradväg har blivit FYRA :
1. Från Ulvsundasjön, runda Lilla Essingen, till Riddarfjärden
2. Från Ålsten till Riddarfjärden
3. Från Eriksdal upp genom Årstaviken till Riddarfjärden
4. Från Stadshuset runt Kungsholmen och Lilla Essingen, till Riddarfjärden

Paradvägarna går utmed kajer, broar, bryggor och stränder och går utmärkt att följa för åskådare på land!

Festligaste båtekipage koras! Årets Bästa Parad Ekipage (en, eller flera båtar i kombination) belönas i flera klasser, med fina priser till både klubben och ekipaget. Prisgivningsceremoni blir det på Allt för Sjön i vår.

Stor avslutning med tuutfanfar klockan 16.00!

När alla båtar samlats på Riddarfjärden avslutas årets Båtklubbarnas Dag med en stor tut och mistlursfanfar, förstärkta av Strömma Kanals ångvisslor!

Mer finns att läsa på www.båtklubbarnasdag.se och på facebook Båtklubbarnas Dag.

Den 28-29 juli arrangeras årets upplaga av Luleå Segelsällskaps kappsegling ”Luleregattan”, med mångåriga anor. -Jag hoppas att det ska bli riktigt stor uppslutning och i år har vi anpassat kappseglingen så att både vana och ovana kappseglare ska kunna vara med och känna sig säkra, säger tävlingsledaren Bengt Johansson.

Centrum för kappseglingen Luleregattan är Luleå Segelsällskaps klubbanläggning på Liggskär. Den ligger mitt emot Klubbviken på andra sidan huvudfarleden in till Luleå. Det är också i farleden mellan två stora ljusfyrar som några av seglingarnas starter under helgen kommer att äga rum. Det blir en minst 200 meter lång startlinje, med gott om plats för många båtar.

– Jag hoppas på minst 20 deltagande båtarmed besättning. Vår tanke är att det ska vara lätt även för ovana kappseglare att också vara med i en stor kappsegling som Luleregattan. Därför kommer några av seglingarna ske med så kallad jaktstart, säger tävlingsledaren Bengt Johansson. Han har varit aktiv medlem och styrelseledamot i segelsällskapet under många år.

Kappsegling bra seglarskola
Att vara med och kappsegla är en effektiv seglarskola för både skeppare och besättning. Man lär sig mycket om sin egen båt och segling just när det är kappsegling. Att trimma seglen för att få båten att segla optimalt.

Vid en traditionell kappsegling startar alla båtar samtidigt över en startlinje efter fem minuters nedräkning. Det kan bli trångt och väldigt spännande när alla ska över samtidigt och det gör att den ovana seglaren drar sig för att vara med.

Varje segelbåtstyp är klassad enligt SRS-regler (tidigare LYS-regler). Det är en sorts handikappsystem, som gör att alla segelbåtar i teorin har samma chans att vinna en kappsegling om de seglas optimalt.

Samtidig målgång väntas
Båttyperna är olika snabba beroende på konstruktion och segelytor och kommer därför i mål olika tider efter gemensam start. Trots det kan en båt långt ner i fältet vinna. Den totala seglade tiden multipliceras nämligen med den aktuella båttypens SRS-faktor och på så sätt räknas tiderna ut i efterhand och de slutgiltiga placeringarna i tävlingen fastställs.

Vid så kallad jaktstart, som nu under Luleregattan, sker seglingen tvärtom. De olika båttyperna startar på olika tider, teoretiskt uträknade efter båtarnas SRS-tal och ska i teorin komma i mål samtidigt allihop. Det gör att jaktstartsseglingar är enklare i starten, eftersom det bara är några båtar av samma typ som startar tillsammans. Det blir också mer spännande för publik, eftersom målgången blir helt avgörande. Först över mållinjen vinner seglingen.

Teorigenomgång redan fredagkväll
Själva kappseglingarna under Luleregattan består av två kortare banor under lördagen och en längre distansbana under söndagen.

– Det är ingen föranmälan till kappseglingarna utan det är bara att dyka upp med båt och besättning och anmäla sig på plats under helgen. Vi kommer att samla besättningarna redan på fredagkvällen den 27 juli och ha genomgång av kappseglingsreglerna och förutsättningarna för tävlingarna, så att alla ska vara välinformerade, berättar Bengt och fortsätter:

– Sedan har vi inledande rorsmanmöte på lördag klockan 09.00 och första banseglingsstarten klockan 11.00. Att vara med och kappsegla leder till personlig utveckling och skicklighet. Det är många seglares erfarenhet, hävdar Luleregattans tävlingsledare Bengt Johansson.

Text & bild: Håkan Sjunnesson

Bildtext:
Tävlingsledaren Bengt Johansson i Luleå Segelsällskap hoppas på minst 20 deltagande båtar i årets kappsegling Luleregattan på samma vatten som de legendariska VM-seglingarna hölls 1988.

Info: www.luleasegelsallskap.se

Cirka 60 000 besökare, över 250 klassiska båtar från 1879 och framåt, cirka 30 stycken byggda 1912 eller innan, flera av ”originaldeltagarna” från 1912. Liksom vid ”originalet” 1912, är omdömet om den nyligen genomförda Classic Boat Meet, en del av Jubileumsregattan till minne av de Olympiska seglingarna för 100 år sedan, samstämmiga: succé!

Det var en svårslagen samling med fantastiska klassiska båtar från inte mindre än elva nationer som fyllde den väl tilltagna hamnen till bredden. Här låg alltifrån den mäktiga R12:an Heti (1912) från Tyskland, den svenska olympiaguldmedaljören 1912 i 10mR-klassen Kitty (Finland) och den norska guldmedaljören i 8mR klassen år 1912, Taifun (Schweiz), och många andra yachter på dryga 20 meter ner till båtar på bara några meter.

Över 250 båtar, byggda från 1879 fram till mitten av 1960-talet, hade anmälts att delta i Classic Boat Meet och festligheterna omkring. Dessutom tillkom ett stort antal klassiska båtar spontant. Ett hundratal av båtarna deltog i de olika delkappseglingar.

1912 var det 24 anmälda båtar varav 20 deltog i den Olympiska regattan, och ytterligare ca 120 deltog i den Internationella regattan som hölls samtidigt.

Enligt polisens beräkningar kom 45 000 besökare under lördagen och söndagen för att njuta av de vackra båtarna och seglingarna. Till detta kommer cirka 15 000 som beskådade båtarna vid bryggorna redan på fredagen.

Arrangören, Föreningen Sveriges Klassiska Fritidsbåtar med ordförande Lars Strömberg i spetsen, kunde alltså glädjas åt inalles cirka 60 000 åskådare under Classic Boat Meet.

Text & foto: Stefan Iwanowski.

Den 28-29 juli arrangeras årets upplaga av Luleå Segelsällskaps kappsegling ”Luleregattan”, med mångåriga anor. -Jag hoppas att det ska bli riktigt stor uppslutning och i år har vi anpassat kappseglingen så att både vana och ovana kappseglare ska kunna vara med och känna sig säkra, säger tävlingsledaren Bengt Johansson.

Centrum för kappseglingen Luleregattan nästa helg är Luleå Segelsällskaps klubbanläggning på Liggskär. Den ligger mitt emot Klubbviken på andra sidan huvudfarleden in till Luleå. Det är också i farleden mellan två stora ljusfyrar som några av seglingarnas starter under helgen kommer att äga rum. Det blir en minst 200 meter lång startlinje, med gott om plats för många båtar.

– Jag hoppas på minst 20 deltagande båtarmed besättning. Vår tanke är att det ska vara lätt även för ovana kappseglare att också vara med i en stor kappsegling som Luleregattan. Därför kommer några av seglingarna ske med så kallad jaktstart, säger tävlingsledaren Bengt Johansson. Han har varit aktiv medlem och styrelseledamot i segelsällskapet under många år.

Kappsegling bra seglarskola
Att vara med och kappsegla är en effektiv seglarskola för både skeppare och besättning. Man lär sig mycket om sin egen båt och segling just när det är kappsegling. Att trimma seglen för att få båten att segla optimalt.

Vid en traditionell kappsegling startar alla båtar samtidigt över en startlinje efter fem minuters nedräkning. Det kan bli trångt och väldigt spännande när alla ska över samtidigt och det gör att den ovana seglaren drar sig för att vara med.

Varje segelbåtstyp är klassad enligt SRS-regler (tidigare LYS-regler). Det är en sorts handikappsystem, som gör att alla segelbåtar i teorin har samma chans att vinna en kappsegling om de seglas optimalt.

Samtidig målgång väntas
Båttyperna är olika snabba beroende på konstruktion och segelytor och kommer därför i mål olika tider efter gemensam start. Trots det kan en båt långt ner i fältet vinna. Den totala seglade tiden multipliceras nämligen med den aktuella båttypens SRS-faktor och på så sätt räknas tiderna ut i efterhand och de slutgiltiga placeringarna i tävlingen fastställs.

Vid så kallad jaktstart, som nu under Luleregattan, sker seglingen tvärtom. De olika båttyperna startar på olika tider, teoretiskt uträknade efter båtarnas SRS-tal och ska i teorin komma i mål samtidigt allihop. Det gör att jaktstartsseglingar är enklare i starten, eftersom det bara är några båtar av samma typ som startar tillsammans. Det blir också mer spännande för publik, eftersom målgången blir helt avgörande. Först över mållinjen vinner seglingen.

Teorigenomgång redan fredagkväll
Själva kappseglingarna under Luleregattan består av två kortare banor under lördagen och en längre distansbana under söndagen.

– Det är ingen föranmälan till kappseglingarna utan det är bara att dyka upp med båt och besättning och anmäla sig på plats under helgen. Vi kommer att samla besättningarna redan på fredagkvällen den 27 juli och ha genomgång av kappseglingsreglerna och förutsättningarna för tävlingarna, så att alla ska vara välinformerade, berättar Bengt och fortsätter:

– Sedan har vi inledande rorsmanmöte på lördag klockan 09.00 och första banseglingsstarten klockan 11.00. Att vara med och kappsegla leder till personlig utveckling och skicklighet. Det är många seglares erfarenhet, hävdar Luleregattans tävlingsledare Bengt Johansson.

Text & bild: Håkan Sjunnesson

Bildtext start luleregattan tidigare:
Tävlingsledaren Bengt Johansson i Luleå Segelsällskap hoppas på minst 20 deltagande båtar i årets kappsegling Luleregattan på samma vatten som de legendariska VM-seglingarna hölls 1988 . Foto: Håkan Sjunnesson

Info: www.luleasegelsallskap.se

Text och Foto: Håkan Sjunnesson.

Den 20 juli drar 100-årsjubileét som firas till minne av OS-seglingarna 1912 i Nynäshamn igång. Den 17 dagar långa Jubileumsregattan – där allt utom restaurangbesök är gratis – har ett digert program: rekordstort Classic Boat Meet med båtar som deltog 1912, världsseglare med Hugo Stenbeck och Klabbe Nylöf i spetsen, musikfestivalen 100-årsfesten med bland andra Amanda Jenssen, seglingstävlingar – däribland Europamästerskap för 6mR, Europacup för SK30 och Svenska mästerskap i Drake. Dessutom invigs Nordens största pir.

– Jubileumsregattan blir det största evenemanget som någonsin har arrangerats i Nynäshamn. Vi hoppas på en bred skara besökare med allt från seglare och deras anhöriga till festivalbesökare och barnfamiljer, säger Nynäshamns kommuns projektledare Nina Munters.

Seglingstävlingar under 17 dagar
I stort sett varje dag under Jubileumsregattans 17 dagar är det seglingstävlingar. Tävlingsprogrammet består av öppet Europamästerskap i 6mR, Europacup för SK30 samt Skärgårdskryssarpokalen för A22 – klasser som lockar många internationella tävlande. Det blir även Svenska mästerskap i Starbåt, Finnjolle och Drake samt tävlingen Neptunkryssarpokalen.
– Vi hoppas att det blir en härlig revy av olika tävlingsklasser och riktigt kontinental atmosfär, säger Jan Klingeborn, projektledare Nynäshamns Segelsällskap, NSS.

Välkända seglare
Tävlingarna i Nynäshamn lockar många namnkunniga seglare från totalt 13 länder, däribland Kina, Nya Zeeland, Canada och USA. Bland seglarna märks Hugo Stenbeck som ska försvara EM-titeln i ”sexor”.
En av deltagarna i de internationella Svenska mästerskapen i Drake är världsseglaren Klabbe Nylöf som har tävlat i bland annat Whitbread Round the World Race och Volvo Ocean Race.
– Det är fantastiskt roligt och bra att segla i Nynäshamn. Det är en av Sveriges bästa platser att kappsegla på, som både är lätt att ta sig till och som har otroligt bra kappseglingsvatten. Extra kul blir det att segla under ett maffigt hundraårsjubileum som Jubileumsregattan, säger Klabbe Nylöf som även är med och arrangerar Audi Dragon Cup där en av deltävlingarna är de Svenska mästerskapen i Drake under Jubileumsregattan.

Största Classic Boat Meet någonsin
På programmet står även Classic Boat Meet 20-23 juli. Närmare 260 båtar har anmält sig till det fyra dagar långa evenemanget vilket gör Classic Boat Meet i Nynäshamn till den största samling klassiska båtar som har skådats i Sverige. Cirka 30 av båtarna är byggda 1912 eller tidigare, bland dem märks 1912 års svenska guldmedaljör Kitty samt Norges guldbåt Taifun. Besökarna kan både titta på de vackra båtarna som ligger i Gästhamnen samt se dem kappsegla en skärgårdsbana som syns från land.
– Vi står inför en av de största veteranbåtsfestivalerna i Europa någonsin. Drygt 260 klassiker från elva olika nationer är helt makalöst. Vilken fest det blir, säger Tor Hedvall, Sveriges Klassiska Fritidsbåtar.

100-årsfesten – musikfestival 27-28 juli
Fredag och lördag 27-28 juli hålls 100-årsfesten – en festival under bar himmel i Svandammsparken med plats för 7 500 personer. Amanda Jenssen uppträder liksom Movits!, Albin Gromer, Theresa Andersson, Aleks och Lilla Sällskapet.

Olympic Day 23-27 juli
Under Olympic Day får barn och ungdomar prova på en mängd olika idrotter under ledning av Sveriges olympiska stjärnor. Brottaren Jalmar Sjöberg, hockeyspelaren Danijela Rundqvist och badmintonspelaren Emma Wengberg är hittills klara för Nynäshamn. Barnen kan bland annat prova bågskytte, golf, ridning och segling.

Invigning av Nordens största pir
Nordens största pir invigs när Jubileumsregattan drar igång fredag 20 juli. Piren, som är både vågbrytare och åskådarläkare, är närmare 400 meter lång. På land, i förlängningen av piren, byggs en sittvänlig brygga – en så kallad havstrappa. Totalt blir det alltså en cirka 700 meter lång strandpromenad och sittplats med utsikt mot havet – mitt i händelsernas centrum under Jubileumsregattan.

Spektakuläre Jonas Paulman delar ut stipendium
Jonas Paulman växte upp under otrygga förhållanden med missbrukande föräldrar, fosterhemsplacering och mobbning. Nu kämpar han för barns rättighet till en trygg barndom. Genom spektakulära fysiska prestationer samlar han in pengar som går till barn som har det svårt. 28 och 29 juli simmar han 2,5 km, paddlar Nynäshamn – Trosa – Nynäshamn för att söndag 29 juli klockan 15.00 dela ut stipendium till någon i Nynäshamn som arbetar med ungdomar på ett bra sätt.

SM i berättarslam 25 juli
Tävlingen utser Sveriges bästa berättare. Under maximalt 15 minuter för kval och final berättar de tävlande allt från sagor och skrönor till myter och egna livsberättelser. De tävlande, som alla har vunnit regionala tävlingar tidigare i år, kommer från Skåne i söder till Umeå i norr.

Samhällsbyggnadsdag 26 juli
Hur planerar kommunen för ett hållbart Nynäshamn? Kommer den nya godshamnen på Norvikudden att ha hållbara och miljövänliga transporter? Samhällsbyggnadsdagen – en heldag med föreläsningar och diskussioner på temat ”hållbar tillväxt”- ger svar på bland annat de frågorna.

Övrigt
Det blir även parad med veteranbåtar, uppvisning med veteranflygplan, dansshow, underhållning med trollkarl och ballongprinsessa med mera.
Jubileumsregattan är ett samarbete mellan Nynäshamns kommun, Sveriges Olympiska Kommitté, Nynäshamns Segelsällskap och Sveriges Klassiska Fritidsbåtar.

www.jubileumsregattan.se

Bilder:
Kitty: 1912 års guldmedaljör Kitty kommer till Nynäshamn. Foto: Jan Klingeborn.
Hamnen 1912: Båtar som deltog vid tävlingarna 1912. Foto: Atelier Ekegren.

Wikens Båtselskap är stolta och glada att stå som värd för årets SM i C55. C55 är en båttyp som på kort tid vuxit till en av landets största och populäraste entypsklasser med mellan 40-50 startande båtar på ett svenskt mästerskap. Med sin enkelhet i kombination med goda och fartfyllda egenskaper lockar C55:an seglare i alla åldrar och olika nivåer.

Bland årets deltagare återfinns därför en blandning av alltifrån glada debutanter i mästerskapssammanhang till rutinerade seglare av Sveriges yttersta elit. Vissa med både VM- och OS-meriter. Vi hoppas även på några deltagare från Tyskland.

WBS har som arrangör högt ställda ambitioner för att få till ett lyckat mästerskap. 
Förutom att naturligtvis arrangera förstklassiga seglingar vill WBS även erbjuda deltagare och åskådare en festlig inramning som är lite ut över det vanliga. Mästerskapet har därför lagts i samband med den välbesökta och gemytliga Vikenfresten i hamnen, som erbjuder underhållning och aktiviteter för alla åldrar. Besökarna i hamnen ska kunna följa resultaten via bildskärm och få kontinuerliga rapporter från dramatiken ute på banan.

Banområdets placering styrs av väder och vind, men vid gynnsamma förhållanden kommer banan läggas publikvänligt nära hamnen. För dom som önskar uppleva seglingarna på riktigt nära håll finns möjligheten att hänga med ut på åskådarbåtar.

Program för SM i C55
Torsdag 2/8
13:00–21:00 Registrering
18:00 Träningssegling (ingår inte i SM)

Fredag 3/8
09:00–13:30 Registrering
14:00 Rorsmansmöte
15:00 Första start för dagens seglingar
18:00 Öppningscermoni med After Sail och prisutdelning för dagens seglingar.

Lördag 4/8
10:00 Första start för dagens seglingar.
19:00 Regattamiddag och prisutdelning för dagens seglingar

Söndag 5/8
11:00 Första start för dagens seglingar
15:00 After Sail och prisutdelning

Navigationssällskapet i Stockholm, en av landets mer anrika båtklubbar, fyller 90 år. Det är naturligtvis värt att fira. Stort Grattis säger vi på Båtliv.

Navigationssällskapet finns på Djurgården i Stockholm. Där finns sällskapets egen hamn, som ligger centralt för alla som vill ha båten nära staden men ändå i ett lugnt område.

– För mig står Navis för många viktiga inslag, säger Björn Thelning, ansvarig för hamnverksamheten i sällskapet. Det handlar mycket om att kanalisera intresset för båtar och friluftsliv. Men det handlar också om att sprida kunskap i navigation och gott sjömanskap. En annan fördel är att Navis vänder sig till alla som söker sig till sjölivet – oavsett om de är motorbåtsägare eller seglare.

Om du ska sammanfatta 90 år med Navis?

– Som alla sammanslutningar har också Navis haft glansperioder och mindre framgångsrika perioder. Numera upplever vi att Navis står upp för de urspungliga ambitionerna och utvecklas positivt i linje med dem. Det känns som att de allra flesta medlemmar drar åt samma håll för Sällskapets framtid, säger Björn Thelning.

Eget båtförbund
Navigationssällskapet har en blandad historik. Under ”storhetstiden” hade Sällskapet lokalavdelningar ute i landet och fick status som båtorganisation och ”båtförbund”. Det lever kvar än i dag med motsvarande lilleputtroll i bland annat Svenska Båtunionen, SBU, och som en av sju grundare och ägare till Svenska Sjö, som är båtorganisationernas egen båtförsäkring.

Utöver dessa prestigefyllda uppdrag fungerar Navigationssällskapet idag snarare som en vanlig medelstor båtklubb med drygt 550 medlemmar.

Den främsta tillgången är den vackert belägna hamnen på Djurgården, granne med Waldemarsudde, Skansen och Gröna Lund och på bekvämt spårvägsavstånd till Stockholms centrum.

– Det gör hamnen särskilt attraktiv för alla gästande båtar under sommaren, säger Rasmus Berg, hamnkapten och ansvarig för gästhamnsverksamheten. Vi har glädjen att välkomna massor av båtar från alla tänkbara orter i Sverige men också en hel del långväga sjöfarare från utländska hemmahamnar.

Två klubbholmar
Djurgårdshamnen erbjuder förnämlig service med alla bekvämligheter får såväl klubbmedlemmar som gästande båtar. Här finns klubbhus med samlingslokal, TV, duschar, toaletter och tvättstuga och givetvis trådlöst internet.

Navigationssällskapet äger även två populära klubbholmar i Stockholms skärgård. Dels Lillöörarna (ja, två ön) strax norr om Grinda i mellanskärgården och dels Skepparholmen strax utanför Kryssarklubbens Malma Kvarn vid östra delen av Nämndöfjärden.

Klubbholmarna sjuder av aktiviteter hela sommaren. Den ”partysugne” hittar flest likasinnade på Lillis. På Skeppis samlas de med lugnare sinnen.

– Vi har en härlig vedeldad bastu med helt nya duschar, bra badmöjligheter även för barnfamiljer och eget fiskevatten, säger holmvärden Ingemar Nordahl. Sen brukar det bli mycket trevligt bryggsnack långt in på kvällarna. Även gästande båtar är välkomna.

Ingemar Nordahl är även festgeneral för 90-årsfirandet, som går av stapeln den 8 juni. Han utlovar en händelserik dag, som startar med chartrad båt från Stockholm centrum. Sen bär det av ut i skärgården med besök på båda klubbholmarna, festmåltid ombord och massor av firande på holmarna.

– Det ska bli något att minnas tills vi fyller 100, försäkrar Ingemar Nordahl.
Text: Jan Sterner

Bildtexter:
Alf har just fyllt 90 och är en av Navis äldsta aktiva medlemmar. Han och hustrun Ingabritt deltar givetvis i firandet av 90-åringen Navis. Här seglar de ut i sin Albin från favoritklubbholmen Skepparholmen.

Djurgårdhamnen med Waldemarsudde som granne (bakom båtarna) och Nacka och Stockholms inlopp längre bort.

Fr. v: Ingemar Nordahl, holmvärd Lillöörarna, Lasse Karlsson, sekreterare, Mikael Norrman, v ordf, Bo Berggren, hamnvärd, Anette Tigerholm, kassaförvaltare, Lars Edberg, ordf, Barbro Åkerlind, holmvärd Skepparholmen och Peter Järdemar, klubbmästare. (Saknas Björn Thelning, hamnvärd och Jan Sterner, redaktör Navisbladet, bakom kameran).

Debatten fortsätter om den eventuella sammanslagningen mellan Svenska Båtunionen och Svenska Seglarförbundet. Den här gången är det flera ordförande i båtförbund plus en före detta ordförande för Svenska Båtunionen som tar upp flera angelägna frågor. Lars Afzelius, en av SBU:s representanter i styrgruppen för sammanslagningen, ger också sin kommentar.

Kommentera gärna artikeln!

Någon vecka för krigsutbrottet 1939 invigdes den ur ett gammalt stenbrott anlagda unika småbåtshamnen i Grötvik mellan Halmstad och Tylösand för att omedelbart stängas och mineras vilken den förblev hela kriget.

Grötviks Segelsällskap som idag förvaltar den kommunägda hamnen firar den 7 juli sitt halvsekel och samma dag ordnas också för 50e året den traditionella hamnfesten.

Under hela sommaren från tvåårsjubileet på Nationaldagen har BryggCaféet öppet dagligen och ordnar bryggdans fredagar och argentinsk tango på måndagar. Tre kvällar i veckan kommer spännande gäster med lokal anknytning och viss kändisskap att gästa bryggan och engagera publiken i ett aktuellt ämne.

Varje dag finns möjlighet till optimistjollesegling och lyckat krabbfiske!

Info: www.bryggcafeet.com

Bilden: BryggCafeet Grötvik från masttoppen. Foto: Johan Sölve.

I år seglas Lidingö Runt 12 maj. Alla segelbåtar med en standardsegelyta på minst 10 kvm är välkomna att vara med. Mätregel är endast SRS. 5 startande båtar eller fler av samma typ ger egen klass. Arrangör är Lidingö Segelsällskap.

Shorthanded bildar egen klass (max två personer ombord) med eller utan spinnaker.

Klass Express får tävla utan dynor ombord.
1. Regler
1.1 Tävlingen genomförs i överensstämmelse med reglerna så som de är definierade i
Kappseglingsreglerna (KSR) och med Appendix S.
1.2 Tävlande ska följa SSF:s licensbestämmelser för reklam.
1.3 Alla båtar ska ha nummerlapp som tillhandahålls av arrangören veckan före tävlingen.
Platser och tider meddelas senare på www.lidingorunt.se
2. Villkor för att delta
2.1 Den person ombord som har ansvaret ska vara medlem av en klubb som är ansluten
till sin nationella myndighet.
2.2 Varje deltagande båt ska vara ansvarsförsäkrad.
2.3 Tävlande deltar i regattan helt på egen risk. Se KSR 4, Besluta att kappsegla. Den
arrangerande myndigheten accepterar inget ansvar för sak- eller personskador som
någon råkat ut för i samband med eller före, under eller efter tävlingen.
3. Anmälan
3.1 Anmälan ska göras senast 2012-05-08 kl 24.00 via Lidingö Runts webbplats www.lidingorunt.se
Anmälan ska innehålla uppgifter om:
namn, e-postadress, mobiltelefon, adress, postnummer och ort, klubb, båttyp, segelnummer, båtnamn, SRS kategori/Standardbåt/Klassbrev/Mätbrevsbåt, om man avser segla med eller utan spinnaker, samt eventuell annan information till Lidingö Runt

Svenska Båtunionen, samlad i Stockholm till sin årliga Båtriksdag, kräver att regeringen utvärderar följderna av den till sommaren två år gamla sjöfyllerilagen, den så kallade 0,2 promillelagen.

SBU har idag 170 000 båtägare som medlemmar över hela Sverige. Unionen konstaterar i sitt uttalande att den nya lagen uppfattas som integritetskränkande.
Svenska Båtunionen anser att lagen ska anpassas till gällande lagar för övriga nordiska länder, det vill säga 0,5 promille.

Fotnot: Den 1 juni 2010 infördes ny lag med en maxgräns på 0,2 promille alkohol i blodet för att framföra en båt i Sverige.

Mer info:
Bengt Gärde, ordförande Svenska Båtunionen
Tel. 0708-177 141

Det blev ett tydligt ja till att fortsatta arbetet för en sammanslagning mellan Svenska Båtunionen och Svenska Seglarförbundet vid årets Båtriksdag i Stockholm sista helgen i mars. Röstetalen blev 119 röster för och 62 röster mot fortsatta diskussioner. I framtiden blir det alltså ännu mer naturligt med motor- och segelbåtar sida vid sida.

Diskussionerna har varit intensiva runt om i Båtsverige inför helgen 24–25 mars 2012. För första gången sedan mitten av 80-talet stod frågan om ett samgående mellan landets två största båtorganisationer – SBU och SSF – på agendan.

Båtriksdagen tog ställning till det arbete som den styrgrupp som har utsetts av SBU och SSF har tagit fram. Där finns många detaljer, men den allra viktigaste texten var den här:

”Unionsstyrelsen hemställer härmed att Båtriksdagen fattar beslut om att US tillsammans med Svenska Seglarförbundet ges i uppdrag att fortsätta arbetet med att bilda en gemensam båtlivsorganisation 2014 att tillhöra Riksidrottsförbundet.”

Arbetet klart 2014
Båtriksdagen sa ett tydligt ja till Unionsstyrelsens proposition och därmed kan arbetet mot en ny, stor båtorganisation fortsätta. Enligt tidsplanen ska den nya organisationen – oklart vad den ska heta – sjösättas 2014, men först återstår en hel del arbete och diskussioner.

– Det fanns en klar majoritet för en fortsatt diskussion för en eventuell sammanslagning med Seglarförbundet. Styrgrupperna ska utarbeta ett färdigt förslag för samgående, säger Bengt Gärde, ordförande för SBU med 170 000 medlemmar.

– Förslaget ska ligga färdigt till den extra Båtriksdag som hålls i november 2012.

Det var med god majoritet som besluten togs på Båtriksdagen. 119 röster – däribland Saltsjön-Mälarens Båtförbund och Västkustens Båtförbund – gick till ja-alternativet medan 62 gick till nejsidan.

Kritiska åsikter
Debattörerna på Båtriksdagen gick stundtals på djupet i detaljer inför en kommande sammanslagning. Detta innebar att diskussionerna ofta kom att röra detaljer som ännu inte är färdigutredda. Det var dock inte ett helt färdigt ja- eller nejförslag som förelåg utan ett beslut om fortsatt utredning av samgående.

Det mesta av detaljkritiken framfördes av Östergötlands Båtförbund med sin ordförande, Harald Mårtensson, och Blekinge Båtförbund med sin ordförande, Tommy Engvall. Dessa pekade på möjligheterna för organisationen att bli toppstyrd och att även den regionala indelningen kan bli fel.

Möjligheter att tycka till
Bengt Gärde betonar att det finns stora möjligheter för medlemmar i SBU att påverka det kommande utredningsarbetet.

– Vanliga båtmänniskor kan agera genom båtklubbar, båtförbund och upp till SBU:s styrelse fram till Båtriksdagen 2013. Det kommer även att gå ut en skrivelse för att få in viktiga synpunkter.

– Jag tror att det här beslutet blev bra. Vi var inte mogna för att ta ett definitivt beslut än eftersom alla frågor inte har besvarats, säger Bengt Gärde.

Positivt hos SSF
På SSF:s Seglardag, motsvarande SBU:s Båtriksdag, var tongångarna mer positiva.

Thomas Wrande, ordförande i Stockholms Seglarförbund, var med om att formulera det förslag som röstades fram:

– Vi fick ett tydligt mandat från våra medlemmar att SBU-frågan måste utredas ytterligare. Frågan är särskilt viktig eftersom det kan bli svårt att reversera om ett par år, det vill säga gå ur organisationen igen om det inte blir som man hade tänkt sig, säger han.

SSF:s förbundsdirektör och sportchef, Stefan Rahm, var nöjd med distriktens och klassförbundens tydliga viljeinriktning i samgåendefrågan:

– Nu har vi en intensiv sommar framför oss, där vi ska ta fram mer detaljerade dokument och verksamhetsplaner på hur den nya organisationen kan komma att byggas upp, säger han.

I höst kallar Svenska Båtunionen och Svenska Seglarförbundet till var sin extra Båtriksdag respektive Seglardag där frågan om en sammanslagning slutligen ska avgöras. I SBU:s fall inträffar detta i november.
Text: Lars-Åke Redéen och Lasse Bengtsson

Läs mer om SSF:s Seglardag här:

http://www.svensksegling.se/Forbundet/Nyheter/2012/1akvartal/JatillvidareSBU-utredning/

Bildtext:
SBU:s styrelse som valdes på Båtriksdagen 2012. Fr. v. Rein Lillesaar, Smålands BF, Sten Olsson, Bottenvikens BF, Lennart Wendt, SMBF, Lasse Carlsson, Västkustens BF, Bengt Gärde (ordförande), Lidingö BF, Inge Bramer, SMBF, Carina Nylander, Västerbottens BF, Lars Afzelius, Västkustens BF, och Christer Friedh, Blekinge BF. Saknas på bilden gör Gitte Nählinder och Kjell Holst, båda från Skånes BF.

Den jolletävling som började i Göteborg fortsatte med en ny omgång på Allt för sjön i Stockholm. Glad vinnare i huvudstaden blev Jesper Engvall, 9 år, från Hässelby.

Av 347 inlämnade svar hade Jesper skrivit den bidrag som juryn tyckte allra bäst om.

Jespers motivering till frågan vad som är det bästa med båtlivet:

“Att bada och sitta i fören när det kommer vågor.”

Info: www.batunionen.com

Ryds Future Line F528 har valts till MiljöBästaBåt 2012. Bakom den prestigefyllda utmärkelsen står Svenska Båtunionens Miljökommitté. Småländska Ryds, som är en Skandinaviens största båtproducenter, har lagt stor vikt vid miljön när de har tagit fram sin nya modellserie, Future Line. Båtserien är byggd till 100 procent med vakuuminjicering, vilket minskar miljöfarliga utsläpp högst väsentligt. Även miljön i fabriken blir mycket bättre med vakuumteknik.

Ryds, som ägs av Nimbus Boats, är först i Skandinavien med att utnyttja vakuumtekniken till samtliga delar i båten, vilket gör skillnad med den omfattande produktion som företaget har. Även luckor och smådetaljer är tillverkade med vakuum.

– SBU:s miljöutmärkelse brukar gå till en större familjebåt där inte minst komfort och utrustning är av betydelse. Man får då även tillfälle att utvärdera alla de extrautrustningar som antingen är nödvändiga eller av andra skäl följer i dess spår, säger Thore Hansson, ordförande i Miljökommittén.

– I år har vi gått en annan väg. Vi menar att detta val i ett miljöpåverkansperspektiv får stora konsekvenser för miljön. SBU:s utmärkelse för MiljöBästaBåt år 2012 har just därför tillfallit en av de större tillverkarna i denna kategori, nämligen Ryds, med sin dagtursbåt F528 Sport.

Utmärkelsen delades ut på Båttinget på båtmässan Allt för sjön i Stockholm 5 mars.

Svenska Båtunionen är riksorganisation för landets båtklubbar med över 160 000 båtägare som medlemmar.

Miljökommitténs motivering till MiljöBästaBåt 2012:
Svenska Båtunionens utmärkelse ”MiljöbästaBåt” tilldelas i år ”Ryds Future Line, F528” för ett miljömässigt helhetsgrepp såväl vad gäller båtdesign, funktionalitet som tillverkningsprocess.

Mer info:
Thore Hansson
Tel. 070-654 7474
thore.ha@telia.com

Bildtext: Fr. v. Thore Hansson, SBU, Jonas Lundegård, marknadschef Ryds, Bengt Gärde, ordförande SBU. Foto: Roland Brinkberg.

Under Båttinget 7 mars på Stockholmsmässan kommer trendanalytiker Göran Adlén ta en titt på framtidens båtliv. Båttinget firar 10 år och temat är ”Det glada båtlivet”. Båtlivets alla positiva aspekter kommer att lyftas fram. Hälsa och rekreation, att båtlivet bidrar till en levande skärgård och skapar arbetstillfällen för varv och marinor för att nämna några områden.

Förutom Göran Adlén kommer riksdagsledamot Edward Riedl att berätta om det nybildade fritidsbåtnätverket. Björn Risinger från den nybildade Havs- och vattenmyndigheten informerar om vad deras uppgift innebär.

Ann-Catrine Zetterdahl från Sjöfartsverket och Judith Melin från Kustbevakningen berättar om vad deras verk gör för att göra båtlivet trivsammare och tryggare liksom Lars-Göran Nyström, nyanställd på Transportstyrelsen och ansvarig för Sjösäkerhetsrådet.

Lena Nyberg från Skärgårdsstiftelsen och Bisse Alm från Visit Skärgården visar upp hur båtfolket tas om hand i våra skärgårdar. Dessutom delas årets pris ut för MiljöbästaBåt.

Båttinget, som arrangeras av Svenska Båtunionen och SweBoat i samarbete med båtmässan Allt för sjön återkommer varje år och kan beskrivas som en båtlivets riksdag. Inbjudna är företrädare för regering, riksdag, kommuner, myndigheter och representanter för båtlivets egna organisationer och branscher.

För vidare upplysningar kontakta generalsekreterare Hans W Berglund, Svenska Båtunionen, hans.w@batunionen.com eller vd Mats Eriksson,
Sweboat, me@sweboat.se

Info: www.sweboat.se

Det nya året har knappt kommit ur startgroparna förrän bataljerna om det svenska båtlivets villkor tätnar. Snacka om ett krig med många fronter: 0,2-promillelagen – den så kallade pilsnerfyllan Gamla vrakbåtar – krav på båtregister och skrotavgifter Tömningsförbud till havet för båttoaletter Kommuner som kastar ut båtägare från kommunalt ägda hamnar Förbud mot zink i bottenfärger Oro i det organiserade båtlivet – sammanslagning eller inte?

OK, det här räcker en stund, det finns flera områden men som ni ser finns anledningar till en rad motsättningar och bataljer.
Det finns dock små, små ljusa kanter på de mörka molnen. Några av rebellerna mot myndigheterna har gett sig attan på att slåss mot de märkliga och tokiga påfunden för svenskt båtliv.
SBU:s miljökommitté är en av dem. I sitt remissvar sätter SBU efter miljökommitténs utredning ordentligt ned foten om toatömningen och dömer ut Transportstyrelsens utredning efter noter…
Sedan fortsätter SBU av bara farten och ger 0,2-lagen en hård känga; den borde aldrig ha införts.

En kommun lyser klart i det politiska mörkret. Det är Helsingborg som via sitt hamnbolag helt sonika skänker båthamnen till den båtklubb som håller till där.
En annan ljuspunkt i den marina tillvaron står faktiskt Kemikalieinspektionen för som plötsligt förklarat att nu är det OK med kopparbaserade färger även i Östersjön – kanske var detta för att motverka den chock som zinkförbudet åstadkom.
För att inte mungiporna skall hamna i något permanent nedåtriktat läge kan jag inte undanhålla er min kära läsare följande:

Lars Hässler, känd seglare och författare, vill starta en kampanj. Den skall handla om att göra Sveriges flagga tvåtungad – att användas på fritidsbåtar.
Förlåt, men räcker det inte med att tala med en tunga?

Som sagt, krutröken lägrar sig över en miljon människors fritidsliv. Låt oss hoppas att det till slut ändå handlar om lösa skott och inte projektiler.
PS. Om ni vill läsa den ”vitbok” som tagits fram mot 0,2-lagen finns den på www.båtfolket.se

På Båtmässan i Göteborg arrangerade Svenska Båtunionen en tävling där vinnaren fick en segeljolle. En liknande tävling hålls även på Allt för sjön i Stockholm. Tävlingen gick ut på att svara på några enkla frågor och komma med en vinnande motivering till vad som är det roligaste med båtlivet. Vinnare i Göteborg blev Sture Magnusson.

Den slogan som vann i Göteborg var en variant på ”Det är inte målet som är det viktiga utan vägen dit” – ” Så fort man kommer ut på sjön så är man framme” .

Vinnaren själv säger så här om sitt båtliv:

– Att vinna segeljollen var en glad överraskning. Jag är en 63-årig Göteborgare och vi har vårt andra hem i Lysekil. Jag var helt båttokig redan som litet barn och började segla eka vid tolv års ålder. Efter ekan följde en rad andra båtar med en del kappsegling. Sedan jag träffat min hustru förstod jag med tiden att jag skulle bli ganska ensam i segelbåt.

– Nu för tiden har vi en Crescent 42 för fiske och en Nimbus 340 Commander, som vi är väldigt nöjda med. Jag gillar att åka motorbåt också, men det har allt värkt lite i seglingstarmen emellanåt, så nu ser jag fram emot att komma ut på Gullmarn i den nya båten.

– När ungdomarna kommer på besök från USA kommer den säkerligen att bli till glädje även för dem. Min anknytning till SBU har jag genom medlemskap i Kolholmens Båtägarförening i Lysekil. Den stora båten ligger vid Kolholmarna.

På bilden syns Ola Kvarnström från Svenska Båtunionen och Nfb (t. v.) och Sture Magnusson.

En undersökning från Lunds universitet visar att kostnaden för fysisk inaktivitet uppgår till ca 6 miljarder kronor varje år, det är ungefär lika mycket som rökningen kostar samhället. Hur var det med dina barn under julen? Blev det nya skridskor eller skidor i julklapp? Eller ett nytt datorspel eller telefon med pekskärm?

Sveriges friluftslivsorganisationer har i decennier gjort stora insatser för folkhälsan med knappa resurser. Tyvärr är resursbristen stor och hindrar organisationerna i sin utveckling.

Regeringen presenterade 2010 ”Framtidens friluftsliv”, Sveriges första friluftslivsproposition. Detta är ett vällovligt initiativ – men det saknas resurser.

Miljoner barn har lärt sig vara ute med Skogsmulle. Tusentals har deltagit Scouternas hajker och många miljoner vuxna ägnar sig åt friluftsliv varje år. Friluftsrörelsen bjuder ut barn och vuxna att berika sina liv med upplevelser i naturen som bjuder fysisk aktivitet på en nivå där alla kan delta. Friluftslivsorganisationernas stora engagemang och viktiga bidrag till samhällsbygget tas för givet. Men faktum är att det saknas en tillräcklig grundfinansiering och att friluftslivets infrastruktur är på väg att falla sönder.

Den svenska friluftsrörelsen genomför årligen cirka 60 miljoner aktivitetstimmar för medlemmar och allmänhet. Ett stort bidrag till samhället, som utförs med mycket knappa resurser. Nu är det hög tid att uppmärksamma friluftsrörelsens roll som ett av de främsta verktygen för att nå folkhälsomålen.

Friluftslivet innebär kontakt med naturen på ett sätt som inte bara förbättrar folkhälsan utan dessutom bidrar till förståelse för och ödmjukhet inför naturens villkor och miljön. Ett ökat anslag till friluftslivets organisationer skulle göra det möjligt för fler – inte minst barn och ungdomar – att utöva friluftsliv och därmed förbättra sin hälsa.

Friluftsrörelsens stora engagemang innebär ett guldläge för den svenska regeringen att nyttja kostnadseffektiva förebyggande strategier för att förbättra folkhälsan och minska kostnaden och lidandet för ohälsa i Sverige. Regeringen bör därför skyndsamt tredubbla stödet i ett ”friluftslyft”, från dagens 28 Mkr, till 100 Mkr årligen. Det kommunala aktivitetsstödet till ungdomsverk¬samhet bör kunna ges till alla friluftsorganisationer och friluftslivets organisationer bör likställas med idrotts¬organisationer när det gäller all form av beskattning.

Sverige behöver ett friluftslyft. Och vi behöver det nu.

Stefan Nyström
Ordförande Svenskt Friluftsliv

Svenska Båtunionen (SBU) får 300 000 kr i statsbidrag. Detta står klart när fördelningen av statsbidrag till landets friluftsorganisationer för år 2012 klar. Den totala summan om 27,8 Mkr fördelades med 19,4 Mkr i organisationsbidrag och 8,4 Mkr i projektbidrag till 25 organisationer. Barn och ungdomar, skogen, naturen, miljön och folkhälsan står i fokus.

– Bidragen är livsnödvändiga för den långsiktiga överlevnaden av friluftsorganisationerna. Det är med mycket knappa resurser som friluftsrörelsen lämnar ett starkt bidrag till folkhälsan och ökad miljömedvetenhet. I år ser vi att engagemanget för att öka barn och ungdomars intresse för natur och friluftsliv samt fysisk aktivitet är mycket stor, säger Ulf Silvander (bilden), generalsekreterare Svenskt Friluftsliv.

Totalt inkom 48 ansökningar med ett önskemål om finansiering på ca 48 Mkr.

Riksdagen beslutade i december 2010 att Svenskt Friluftsliv fördelar statsbidragen till friluftsorganisationerna. Uppgiften togs över från Naturvårdsverket i samband med regeringens proposition Framtidens friluftsliv, vilket för övrigt var Sveriges första friluftspolitiska proposition. Beslutet var en mycket viktig milstolpe för friluftslivet i Sverige då friluftsrörelsen på detta sätt får en starkare och tydligare position.

Här redovisas i sammandrag beslutet om fördelning av 2012 års anslagsmedel fattat av Svenskt Friluftslivs fördelningskommitté. Protokollet i sin helhet finns att tillgå på www.svensktfriluftsliv.se under ”Ansök om bidrag”.

Fördelning av organisationsbidrag, kr
Svenska Ornitologiska föreningen, 266 000
Naturskoleföreningen, 260 000
Botaniska föreningen, 160 000
Svenskt Friluftsliv, 2 000 000
Cykelfrämjandet, 570 000
Friluftsfrämjandet, 9 980 000
Riksförbundet Hälsofrämjandet, 335 000
Sportfiskarna, 3 000 000
Båtunionen, 300 000
Svenska Folksportförbundet, 33 000
Svenska Livräddningssällskapet, 1 950 000
Svenska Turistföreningen, 500 000
Cykelsällskapet, 12 000
Kryssarklubben, 60 000
Fjällklubben, 12 000
Summa organisationsbidrag, 19 438 000
Fördelning av verksamhetsbidrag, kr
(medel avsedda för speciella projekt under verksamhetsåret):
Sportfiskarna, 855 000
Svenskt Friluftsliv, 300 000
Svenska Turistföreningen, 256 000
Fältbiologerna, 400 000
Svenska Scoutrådet, 355 000
Svenska Gång- och vandrarförbundet, 130 000
Svenska Orienteringsförbundet, 500 000
Riksförbundet Sveriges 4H, 480 000
Svenska Livräddningssällskapet, 550 000
Svenska Naturskyddsföreningen, 2 140 000
Friluftsfrämjandet, 600 000
Svenska Klätterförbundet, 549 000

Föreningen Sandö Hamn har utsetts till Årets Båtklubb 2011 av tidningen Båtliv. Klubben belönas med en skattkista med båtprylar värde över 100 000 kr. På bilden syns årets vinnare och berget av vinster tillsammans med den eleganta sjömanskista som har skänkts av Nord West Najad. Prisutdelningen ägde rum på Båtmässan i Göteborg fredagen 3 februari.

Tävlingen för att utse Årets Båtklubb 2011 fick ett rekordstort intresse. Ett hundratal båtklubbar runt hela landet har nominerats och beskrivits ingående. Efter ett intensivt arbete valdes Föreningen Sandö Hamn till vinnande båtklubb av en enhällig jury.

Prisutdelningen hålls på Båtmässan i Göteborg 3 februari. Prisutdelare är Bengt Gärde, ordförande i Svenska Båtunionen med 170 000 medlemmar.

Juryns motivering till att välja Föreningen Sandö Hamn till Årets Båtklubb 2011 lyder så här:

”Föreningen Sandö Hamn i norra Halland har valts till Årets Båtklubb 2011 av en enhällig jury. Denna nordhalländska båtklubb visar upp en verksamhet vars omfång av gott kamratskap, trivsam samvaro, gott sjömanskap, sjösäkerhetsarbete och förståelse för en god miljö med råge uppfyller de kriterier som stadgarna för Årets Båtklubbutmärkelsen ställer.

Klubben överträffar med god marginal normal klubbverksamhet även i sociala och ideella frågor. Bland annat genom att driva en välskött, allmän badplats, ordna friluftsgudstjänster under sommaren samt renovera och vårda K-märkta byggnader inom klubbens områden.

Genom sin verksamhet har Föreningen Sandö Hamn kommit att bli en förebild både för båtklubbar och kommuner på Västkusten.”

Foto: Jorma Valkonen/Svenska Mässan.

I år firar Båttinget tio år med temat ” Det glada båtlivet är temat. Under de tidigare åren har tinget belyst fritidsbåtlivet från de flesta vinklar. Det har handlat om miljö, sjösäkerhet, framtid och båtlivets roll i samhället.

Många ministrar, riksdagsledamöter, generaldirektörer, kommun- och landstingsfolk liksom företrädare för båtlivets organisationer och branscher har deltagit och debatterat. Båttingets roll som den givna kontakten mellan båtfolket och myndigheterna har blivit alltmer framträdande och viktig.

På årets Båtting ska alla positiva aspekter av båtlivet lyftas fram. Hälsa och rekreation, att båtlivet bidrar till en levande skärgård och skapar arbetstillfällen för varv och marinor för att nämna några områden.

Statsminister Fredrik Reinfeldt och generaldirektörerna för Sjöfartsverket, Kustbevakningen och det nya verket Havs- och vattenmyndigheten med flera är inbjudna att delta i Båttinget.

Båttinget äger rum på Stockholmsmässan onsdagen 7 mars 2012.

Båttinget, som arrangeras av Sweboat och SBU, återkommer varje år och kan beskrivas som en båtlivets riksdag. Inbjudna är företrädare för regering, riksdag, kommuner, myndigheter och naturligtvis representanter för båtlivets egna organisationer och branscher.

Bengt Anderhagen

Bildtext:
Det glada båtlivet är temat för Båttinget, som hålls 7 mars.