Reportage

En bowrider i 5,5-metersklassen är en bra förstabåt med sina båda sittbrunnar, bra vindskydd i den aktre, många sittplatser och fina gångytor. Vi har testat två goda
representanter, nya HR 555 BR mot Bella 550 BR. – Ur Båtliv 3-23

BÅTLIV FORTSÄTTER samarbetet med norska Hamnguiden. Den nya versionen av appen är förbättrad rent tekniskt. – Ur Båtliv 3-23

Två riksdagar har nu behandlat viktiga båtlivsfrågor. Vid Båtriksdagen i Skellefteå diskuterade alla båtförbundsdelegater fyra viktiga sjösäkerhetsfrågor. – Ur Båtliv 3-23

Våren 2019 lanserade jag här i Båtliv mitt båtprisindex för segel- och motorbåtar. Efter att ha analyserat prisutvecklingen för vissa modeller sedan slutet på 70-talet blev den något överraskande slutsatsen att båtpriserna följt bostadspriserna uppåt. Detta trots att begagnade båtar faller i pris. – Ur Båtliv 3-23

Bavaria SR33 är den minsta båten i tillverkarens SR-serie. Det är en modell som lämpar sig lika bra för familjesemester som för en helgtur med goda vänner. – Ur Båtliv 3-23

Svenska Baltic Safety Products är ett av Europas största flytvästföretag. Huvudkontoret ligger i Älgarås i Töreboda kommun, men merparten av produktionen sker i Ukraina. – Ur Båtliv 3-23

Yamarin har uppdaterat sitt flaggskepp Cross 75 BR. Mer plats ombord, nya alternativa däckslösningar och plats för nio personer är några av höjdpunkterna i denna hybrid med aluminiumskrov och glasfiberinredning. – Ur Båtliv 2-23

Windy SR 28 CC är toppmodellen i storleksklassen på 8,5 m. Det är en välbyggd och genomtänkt båt som även ligger i topp prismässigt. – Ur Båtliv 2-23

I mitten av 1960-talet stod den svenska båtbranschen inför ett rekordartat årtionde då allt fler fick möjlighet att skaffa båt. Med i starten var systrarna Albin. Viggen och Vega som många av oss har minnen med och storasyster Singoalla som bara tillverkades i 64 exemplar. – Ur Båtliv 2-23

Större elektriska utbordare kommer på bred front och många är fullt jämförbara med de bensindrivna när det gäller prestanda. Vi har testat nya eldrivna Stream Propulsion mot en bensindriven Honda, båda med en effekt på 50 hk. – Ur Båtliv 2-23

NU KAN VI konstatera att försäsongen dragit i gång på allvar. Det är några veckor kvar till alla har sjösatt men träningsverksamheten runt om i landet har påbörjats. Läger anordnas av olika klassförbund och vårens regattor håller på att detaljplaneras. – Ur Båtliv 2-23

Kolla din båt och utrustningen innan du far ut! Den uppmaningen kommer från Niklas Krantz, som seglade jorden runt i en Bavaria 30. Under de fem år som seglingen tog fick han uppleva hur båt och utrustning gick sönder och krånglade. Han blev till och med av med masten ute på Atlanten. – Ur Båtliv 2-23

NÄR BÅTMÄSSAN Allt för sjön stängde efter åtta dagar hade 56 626 personer besökt mässan. Det är ett facit som mässarrangören är mycket nöjd med. – Ur Båtliv 2-23

Det blåser en frisk bris när Kevin Axell, 13, rundar bojen med sin segelbåt. Han är en av 17 ungdomar som valde en del av sommarlovet förra året till att lära sig segla på Storsjön. – Ur Båtliv 2-23

PÅ BÅTRIKSDAGEN I Skellefteå 25–26 mars fattades beslut om kommande årens verksamheter, avgifter samt att motioner och propositioner behandlades.  Båtriksdagen valde om sittande styrelse med ett undantag, Gary Börjesson, medan Anders Jansson från Saltsjön-Mälarens Båtförbund nyvaldes. – Ur Båtliv 2-23

Med två Stridsbåt 90E är Roslagens Sjövärnskår en stor resurs för Totalförsvaret i Roslagen. Två gånger i veckan under vår och höst övar de mörkernavigering samtidigt som de patrullerar av småbåtshamnar i området. Båtliv följde med under en mörkerövning i augusti. – Ur Båtliv 2-23

OM DU BEFARAR oväder till sjöss då gäller sjöstuvning ombord. Det handlar alltså inte om matlagning utan att placera – stuva – föremål ombord så att de inte
kan falla ner på durken (golvet) om båten kränger (gungar) till. – Ur Båtliv 2-23

NÅGRA DAGAR EFTER den här tidningens utgivning får ett antal läsare ett frågeformulär. Det är vår senaste läsarundersökning, som genomförs tillsammans med Kantar Sifo. – Ur Båtliv 2-23

Glasfiber är ett unikt båtbyggnadsmaterial, men kan vara lite känsligt för vassa föremål i bryggor eller stenar. Men det går att fixa sprickor. Här följer vi ett proffs arbete med att laga en gelcoatskada. – Ur Båtliv 2-23

Sniporna och andra traditionella båtar vinner mark igen. De bränslesnåla och trygga konstruktionerna har flera fördelar som passar för dagens båtliv. – Ur Båtliv 2-23

Båtlivs resa till olika klubbhamnar i Mälaren går vidare västerut. Vi kom till mysiga Strängnäs och träffade familjeseglare hos Båtsällskapet Lögarängens anläggning på Ridön. – Ur Båtliv 2-23

Båtliv har tidigare berättat om både båtförbund och båtklubbar som startat upp och fortfarande  driver viktiga miljöprojekt. Vi har följt Mjörns Motorbåtssällskaps miljöprojekt med att byta ut samtliga stolpar för akterförtöjningar i sin hamn. Runt Mjörn finns sju båtklubbar, varav sex är medlemsklubbar i Svenska Båtunionen. – Ur Båtliv 2-23

ERIK BUSCK FRÅN Saltsjöbaden är ”Båtlivets Unga Hjälte 2023”. Han belönas med ett stipendium på 20 000 kr, som delades ut på båtmässan Allt för sjön i Stockholm 10 mars. – Ur Båtliv 2-23

Höstrengöring av båtar hos Skärsätra Båtklubb på Lidingö.

På hösten kan man förbereda en hel del inför sjösättningen på våren. Många gånger är det varmare och reparationer kan utföras, motorer kan renoveras och utrustningen kontrolleras. Här presenterar vi några tips.

Text & foto: Lars H Lindén

Börja vårarbetet redan när båten ligger i sjön i höst! Ta hem sängkläder, flytvästar, livsmedel, brandfarligt material och löstagbara instrument. Stölder är lika vanliga under vinterhalvåret, även om båten står på ett inhägnat båtklubbsområde.

Det finns flera fördelar med att förbereda sig ordentligt. Till exempel kapell som behöver repareras är alltid en fördel att lämna in på hösten – oftast till bättre priser än på våren.

När båten ligger i sjön är den enklast att rengöra. För detta behövs inga avancerade rengöringsprodukter, vanligt diskmedel eller Klorin duger gott. Öppna alla lådor och skåp när rengöringen är klar.

Kylskåp eller kylboxar ska tömmas och tvättas ur ordentligt med rengöringsmedel så att det inte bildas mögel. Låt dörr eller locket vara öppet under vintern för maximal ventilation.

Flytvästar bör tas hem och torkas så att de är fräscha till nästa säsong. Uppblåsbara flytvästar måste kollas årligen, även om de inte varit uppblåsta.

Spola båtens botten så snabbt som möjligt efter torrsättningen. Då är det lättast att få bort all beväxning jämfört på våren. Enklast är att använda en högtryckstvätt, men var försiktigt så att inte något skadas med för högt tryck. Runt motorns drev finns till exempel gummipackningar och runt utbordarriggarna kan finnas oljeslangar.

I bildtexterna här intill finns en mängd olika tips, och sist, men icke minst, en checklista där man kan pricka av vad som är utfört.

1. Motorn måste konserveras innan vintervilan, och alla oljor och bränslefilter ska bytas. Även vissa remmar och impellrar. Proceduren varierar stort mellan olika motortyper, så här hänvisar vi till respektive instruktionsbok. Under motorernas garantitid kräver de flesta motortillverkare att all service måste genomföras av en auktoriserad verkstad. Om motorn lämnas kvar på båten, måste riggen fällas ner helt så allt vatten kan rinna ut. Kolla även med försäkringsbolaget vad som gäller om motorn lämnas kvar på båten. Vissa bolag kräver att den låses fast i akterspegeln med dubbla lås. Mindre utbordare måste hängas upp på en bock så att allt kyl- eller spolvatten kan rinna ut.
2. De flesta motorer har ett finfilter som sitter på motorn. Det måste kontrolleras och tömmas varje höst. En viss mängd vatten kommer förr eller senare in i alla bränsletankar. Vattnet kan blanda sig med bränslet och resultera i en ojämn motorgång och i värsta fall skada motorn. De flesta motorbåtar har numera även ett vattenseparerande förfilter som sitter mellan bränsletanken och motorns finfilter. Även detta bör bytas varje höst.
3. Det finns olika rekommendationer om man ska ha full eller tom bränsletank under vinteruppehållet. Fyller man tanken bör man veta att bensin förlorar effekt över tiden och diesel innehåller vissa organismer som vid kontakt med vatten kan börja växa och sätta igen bränsleledningar mm. Vår rekommendation är att man bör köra ut så mycket som möjligt innan torrsättningen. Bärbara utbordartankar töms enklast vid kommunens eller båtklubbens miljöstation. Häll inte i K-sprit i bensinen som en ”gardering” mot vatten eftersom Blyfri 95 innehåller redan cirka 5 % etanol. Däremot kan man hälla i en så kallad bränslestabilisator som skyddar bränslet, det finns för både bensin- och dieselmotorer. Stäng till påfyllningsbeslag ordentligt och tejpa igen avluftningsventilen så att luftväxling inte kan förkomma.
4. Ta bort propellern, annars finns risk att någon annan gör det. Gör ren propelleraxeln och smörj in med vattenfast fett. Kolla att det inte finns några skador på propellerbladen efter eventuella grundkänningar. Stora skador kan ge obalans och förstöra framför allt propelleraxel och växelhus. Mindre skador kan i bästa fall repareras. Vissa utbordare har en saxpinne som låser propellermuttern och som kan behövas bytas. Vid sjösättningen är det viktigt att alla brickor hamnar på rätt plats bakom och framför propellern.
5. Korrosion i en båt beror bland annat på att olika typer av metaller i motorer, drev, propelleraxlar med mera har varierande spänningsnivåer. För att motverka korrosion har alla utbordare och drev så kallade skyddsanoder. Dessa tillverkas i zink eller magnesium som har en låg spänning och som därför fräts sönder först. Zink ska användas i saltvatten och magnesium endast i sötvatten. När cirka 50 procent av anoden är borta, måste den bytas ut. När man monterar en ny, måste man även kolla att det blir en god metallisk kontakt mellan anoden och den plats de ska sitta på. Måla inte anoderna med bottenfärg på våren!
6. Batterierna bör tas hem om det är praktiskt möjligt och förvaras på ett torrt och svalt ställe, samt underhållsladdas ett par gånger under vintern. Om man måste lämna batteriet i båten ska det också underhållsladdas ett par gånger under vintern. Använd en elektronisk laddare som känner av spänningen och slår ifrån när batteriet är fulladdat. Efter laddning bör man lossa batteriets pluspol så att ingen ström kan gå ut till båtens utrustning.
7. Färskvattentanken måste ”konserveras” inför vintern. Gammalt vatten ger avlagringar i slangarna som samlar bakterier. Öppna alla kranar ombord och spola ut allt vatten. Blanda till en lösning med tankrengöringsmedel och vatten och häll in i tanken. Fyll den med färskvatten igen och låt denna blandning stå kvar i tanken i minst sex timmar (kan variera mellan olika medel). Töm tanken igen på allt vatten.
8. Efter tömningen av färskvattentanken måste man tömma alla pumpar på vatten. Öppna alla kranar och lossa tryckvattenpumparnas anslutningar så att allt kan rinna ut. Starta pumpen någon sekund och låta det sista vattnet spruta ut. Den får inte ”torrköras” för länge.
9. Vattentoaletten och dess hålltank måste tömmas vid någon pumpstation innan torrsättningen. I toalettens botten och dess tömningspump kan det ligga kvar lite vatten som brukar kunna dräneras ut via en liten öppningsbar plugg i botten. Vissa system kan även ha en spolpump eller en magnetventil på en annan plats i båten som måste tömmas. Vill man få ett fullständigt skydd mot isbildning kan man även hälla in en liter matolja i toaletten och pumpa runt (inte glykol).
10. Även värmarna behöver viss vård inför vintervilan eller kanske en service. Har man lösa tankar bör dessa tömmas på hösten och ersättas med nytt bränsle till våren. Ett tips om man har en fotogendriven Wallas-värmare: Blanda lite fotogen med cirka 10 % K-sprit i en kopp och låta värmaren suga in detta innan den stängs av på hösten. Ett tips om man har en dieseldriven Eberspächer eller Webasto: kör igenom värmaren med Camping-paraffin och starta den ett par gånger per vinter om det är praktiskt möjligt.
11. Sist, men inte minst, öppna dyvikan och släpp ut allt vatten som kan ligga inne i båtens lägsta del och som man inte alltid kan se. Men förutsättningen för att allt vatten ska rinna ut är att båten står uppställd med en viss lutning i aktern. Öppna även kranarna till självlänsarna. En viss mängd vatten finns alltid kvar om de är stängda, och det kan leda till att bottenkranen ”sprängs” när detta vatten fryser till is. Är de öppna under vintern kan även allt regn- eller smältvatten från snö rinna ut om täckningen inte håller tätt.

Checklistor

BÅTEN I SJÖN Utfört
Tvätta av däck och överbyggnad
Töm kylbox/kylskåp
Töm toatanken
Desinficera vattentanken
Töm färskvattentanken
Ta hem:  
Brandfarliga vätskor
Flytvästar – kolla patroner
Gasoltuber
Kapell – kolla om reparation behövs
Livsmedel
Löstagbara navigationsinstrument
Nödraketer
Sjukvårdsmaterial
Sjökort
Sängkläder
BÅTEN PÅ LAND Utfört
Töm allt vatten!  
Lossa slangen vid färskvattenpumpen
Lossa slangen till dusch om sådan finns
Öppna kranar i pentry, toa och dusch
Kör pumpen någon sekund
Lossa slangen vid toalettens spolpump
Kör pumpen någon sekund
Öppna toatankens bordsförskruvning
Töm varmvattenberedaren
Öppna dyvikan i akterspegeln
Öppna självlänsarnas bordsförskruvningar
Övriga arbeten på land:  
Spola botten med högtryck
Tvätta av friborden
Häll bränslestabilisering i den fasta tanken
Töm lösa bränsletankar
Konservera motorn
Ta bort växelhuset från utbordaren
Ladda batterierna och lossa batteripoler
Kolla zinkanoder – byt om 50% är borta
Tejpa igen avluftningen för bränsletanken
Fyll toalettskålen med 1 liter matolja
Torka ur skåp, lådor mm
Töm värmartanken
Tejpa igen värmarens avgasutsläpp
Öppna alla luckor, dörrar mm
Anteckna inköp till nästa säsong
Täck båten