Ruttna raden är ett begrepp många är bekanta med. Idag är det inte lika vanligt, bland annat beroende på allt striktare direktiv från kommunerna och från klubbarna själva. Det ska se städat och snyggt ut. Numera är det mest plastbåtar som står övergivna, men ibland även båtar av stort kulturhistoriskt värde. Som kuttern Edda. – Ur Båtliv 6-23
Till badet vid Morgonbryggan i Torekov går man i badrock. Helst ska den vara gammal, sliten och färgen urtvättad för länge sedan. Gärna ett par kippande badtofflor på fötterna. I Torekov är det ingen som förhäver sig och här imponerar man inte med titlar eller vräkiga bilar. En enkel Skånesnipa på 18 fot kan kanske få någon att lyfta på ögonbrynen. – Ur Båtliv 4-23
Mälaren har sina egna klassiska båtar. En skara smäckra segelbåtar i storlekarna 15, 22, 25 och 30, graderade efter kvadratmeterytan på krysstället. De skapades med en strävan att göra seglingen tillgänglig även för dem utan svällande plånbok och efter nära 100 år skänker de fortfarande ägarna njutning. – Ur Båtliv 4-23
VISST ÄR DET härligt att återigen se aktivitet på vattnet. Full fart på hamnplanerna och på fjärdarna/fjordarna runt om i landet. Det är också trevligt att titta in i Sailarena och se hur många kappseglingar som arrangeras i Sverige, fler än 250 kan man idag återfinna i systemet 2023. Vad är det som lockar med segling? – Ur Båtliv 4-23
DU SOM BÅTÄGARE är lycklig lottad – forskning visar att båtlivet med sina blåa zoner (blue zones) gör att du lever både lyckligare, hälsosammare och längre. Dock gäller det att inte ’falla av’ och bli en passiv soffpotatis. Då kan båtlivet istället få en dödlig, rakt motsatt effekt. – Ur Båtliv 4-23
Båtklubbarnas möjlighet att arrendera sina fritidsbåtshamnar är det vanligaste sättet att få tillgång till en hamn och utgör fundamentet för båtlivet i landet. Enligt en enkät som Svenska Båtunionen genomförde 2017 svarade 70 procent av båtklubbarna att de arrenderar sina hamnar och att huvuddelen av dessa då var kommunalägda hamnar. – Ur Båtliv 4-23