Reportage

Våra baltiska grannländer är väl värda ett besök även av svenska seglare. Litauen bjuder på fina hamnar och många trevliga upplevelser i historisk svenskbygd. – Ur Båtliv 1-16

I detta ekolodstest har vi inte använt proffs vid bedömningen, utan två personer som har sportfiske som sitt stora fritidsintresse. Vi har provat fyra prisvärda 5-tummare som var helt nya för de båda testpersonerna. Ett av ekoloden fick det allra högsta betyget. – Ur Båtliv 1-16

Sedan Näsbyvikens båtsällskap i Täby började med DNA-märkning har stölderna i klubben upphört. – Ur Båtliv 1-16

Båtmässan i Göteborg bjöd på ovanligt många premiärer i år. Trenden var tydlig med fler nya aluminiumbåtar, men här fanns också många kul tillbehör. – Ur Båtliv 1-16

Bella 700 Raid är den finska båtbyggarens bästa båt hittills. Många smarta detaljer och ett stort akterdäck ger båten ett mycket stort användningsområde. – Ur Båtliv 1-16

Stockholm är en levande sjöfartsstad och sjöfarten är viktig för regionens varuförsörjning och den starkt växande turistnäringen. Stockholms Hamnar har länge arbetat för en hållbar utveckling bland annat genom miljödifferentierade hamnavgifter och en rad andra konkreta åtgärder. (read more…)

Finska Yamarin har gjort det igen – och lyckats ta fram en liten V-bottenbåt
med perfekt balans trots all tyngd akteröver. – Ur Båtliv – 6-15

En tjuvkvartett har härjat i Mellansverige. Värdet på det stulna skrevs ner
kraftigt i rätten och tjuvarna fick sex månaders fängelse. – Ur Båtliv – 6-15

Hos Näsbyvikens Båtsällskap är det fullt fart både på arbetsdagar och vardagar. Här är det inga problem att få funktionärer till olika uppdrag och klubbens kappseglingar är välbesökta. De samarbetar med sjöscouterna för att hålla ungdomarna igång. – Ur Båtliv – 6-15

BLAND BÅTFOLK ÄR det nog ganska vanligt att drömma om en riktig långsegling. Gärna söderut mot varmare breddgrader, kanske rentav Karibien. Men så finns också de vars drömmar drar norrut, mot den mer dramatiska naturen i Arktis. – Ur Båtliv – 6-15

RIKSDAGENS CIVILUTSKOTT HAR i dagarna behandlat ett antal motionsyrkanden om utvärdering av sjöfyllerilagen från 2010 men föreslår tyvärr att riksdagen ska avslå samtliga yrkanden. Man förutsätter att regeringen
noga följer upp de nya reglerna för sjöfylleri och därmed finns inget skäl av ett tillkännagivande till regeringen, allt enligt civilutskottet yttrande.

Båtlivets agerande för en utvärdering måste därför riktas till regeringen kommande år. Våra folkvalda ombud når inte fram i denna fråga. Ur Båtliv 06-15

Segelsällskapet Vega bildades 1915 och låg från början i Brunnsviken i Stockholm, mittemot Hagaparken. Lagom till sitt jubileum tvingas klubben flytta. – Ur Båtliv 06-15

Den allra första Vegan – ”Pluggen” – är i mycket tryggt förvar hos
Tommy Ivarsson i Pukaviks Båtklubb. – Ur Båtliv 06-15

När Martin Timell bytte båt valde han en stöddig inombordare i stället för två
utombordare. Hans nya Anytec 860 har en rejäl järnspis. – Ur Båtliv nr 5, 2015

Den sista lördagen i augusti varje år är vikt för båtklubbarna i vårt land. Båtklubbarnas Dag 2015 i Stockholm blev en solig och riktigt fin dag. – Ur Båtliv nr 5, 2015

Bavaria 300 Sport är både kompakt och rymlig. Det är en helt öppen båt som har plats för hela familjen. Utrustad för Skandinavien kan den bli en fullträff. – Ur Båtliv nr 5, 2015

Nu är Båtretur redo att ta emot gamla uttjänta båtar. Minst 2 000 båtar per år räknar de med att återvinna.

Fr. v. Mats Eriksson (Sweboat), Josefin Arrhénborg och Maria Rindstam (Båtskroten Sverige), Anders Sverkman (Stena).

Text: Lars-Åke Redéen

Efter långa förberedelser är Båtretur redo att ta emot båtar. I ett samarbete mellan Sweboat, Båtskroten Sverige och Stena Recycling ska båtar landet runt kunna återvinnas i större skala under det gemensamma namnet Båtretur.

– Vi drar igång i höst. Tanken är att båtägare ska kunna lämna sin båt var de än befinner sig i Sverige, säger Maria Rindstam på Båtskroten AB.

– Båtägarna ringer ett särskilt telefonnummer eller mailar oss så har vi kontakterna för att ta hand om båtarna. Allt information finns på vår hemsida.
Exakt vad skrotningen kommer att kosta båtägarna är inte klart än. Enligt Maria Rindstam och Josefin Arrhénborg på Båtskroten Sverige handlar det om cirka 2 800 kr per ton plus transportkostnad.

– Själva skrotningskostnaden är den minsta i sammanhanget, det är transporterna som är dyrast. I vårt nätverk ingår Stenas filialer, åkerier, varv, dykare och andra som kan lösa problemet med att få bort en båt oavsett var den ligger, säger Josefin Arrhénborg.

Även Sweboat, Båtbranschens Riksförbund, är med i skrotningsarbetet. Det var Sweboat som från början utredde hur arbetet skulle gå till efter att de hade fått ekonomiskt stöd från bland annat Tillväxtverket.

– Vi måste ta hand om de båtar som ingen vill ha längre. De blir stående på båtklubbar och ligger i strandkanten hos båtklubbar och marinor, vilket skapar negativa vibbar hos myndigheter. Det här är branschens sätt att ta ett ansvar för de båtar som vi har sålt under årens lopp, säger Mats Eriksson, vd på Sweboat.
Även Stena Recycling, som återvinner allt från bilar till kylskåp, är redo att ta hand om de första båtarna.

– Vi har tagit emot båtar tidigare, men nu blir det förhoppningsvis i större skala. Det kan dock inte jämföras med bilbranschen som återvinner cirka 200 000 bilar per år, säger Anders Sverkman på Stena Recycling.

– Vi hoppas att det ska kännas värt att lämna in båtarna. Vi tar emot båtarna, delar upp och sorterar upp materialet.

I princip kan allt i båtarna återvinnas. Men ju mer som kan materialåtervinnas i stället för att gå till energiåtervinning, desto bättre är det.

AMT 230 DC är en av marknadens bäst standardutrustade daycruisers. Båten är dessutom godkänd för 300 hk utombordare och upplevs mycket rymlig ombord. – Ur Båtliv nr 4, 2015

Finnmaster PILOT 8.0 är en ovanligt lyckad kombinationsbåt. Kabinbåt
för fiske och solälskare på samma gång. – Ur Båtliv nr 4, 2015

Småländska Linder har uppdaterat sin toppmodell. En båtfavorit har blivit mycket modernare och fått en rejäl kartplotter som standard i utförandet. – Ur Båtliv nr 4, 2015

Här är en kompletterande version av Båtlivs reportage i nr 3-15 om båtförsäkringar. I tabellen här (Källa: Konsumenternas Försäkringsbyrå) finns de flesta bolagen samlade.

Tyvärr saknas dessa bolag i Konsumenternas Försäkringsbyrås sammanställning:

Pantaenius – www.pantaenius.se
Försäkringsproduktion – www.forsakringsproduktion.se
Alandia – www.alandia.se – Ur Båtliv nr 3, 2015

Beneteau Oceanis 35 har ett akterparti som få och en salong som sträcker sig ända från fören till akterhytterna – om man så vill. – Ur Båtliv nr 2, 2015

Känslan är helt rätt när vi provkör nya Nimbus 305 Coupé utanför Långedrag en lugn februaridag. Vi känner igen oss i det mesta – det här är Nimbus. – Ur Båtliv nr 2, 2015

AIS och Internet

Frågan varför jag inte ser min båt på olika internetsidor har kommit upp ett antal gånger.

Nedan följer en förklaring varför just Din båt inte dyker upp på t.ex. marinetraffic.com.

För att informationen (position, SOG, COG etc.) från olika fartyg (vi kallar alla flytetyg med AIS transponder för fartyg i denna text) skall komma upp på en hemsida så behöver informationen komma från någonstans.

Runtomkring i landet (och även utomlands) så finns privatpersoner (i de flesta fall) som har tillgång till en AIS mottagaranläggning bestående av en mottagare eller transponder kopplad till en antenn som kan ta emot de AIS signaler som sänds ut från fartyg med AIS ombord som befinner sig inom räckvidd. Räckvidden varierar beroende på antennhöjd och hur fritt antennen är monterad.

Den informationen som tas emot i mottagaren kopplas till en dator eller modem där dataflödet görs om till ett internetprotokoll (TCP/IP) som gör det möjligt att dela med sig av data över nätet. Genom att ansluta sin mottagare till en server kan man sedan dela med sig till andra via en web-applikation på en hemsida som placerar de mottagna fartygspositionerna på en karta eller liknande som exempelvis sker hos marinetraffic.com där servern finns i Grekland.

Den information som visas på hemsidan kan AIS tillverkarna inte påverka. Design som färger, symboler, status, bilder på Din båt och liknande är skapade i web-gränssnittet och är sådant som helt hanteras av ägaren till hemsidan där det publiceras.

Det kan nämnas att den information som Din båt skickar ut, d.v.s. den information som AIS transpondern skickar ut är rådata som endast innehåller den AIS specifika information som består av position, hastighet, kurs och det individdata som programmerats i AIS transpondrarna. Data- innehållet skickas sedan via ett presentationsinterface till t.ex. en plotter, PC med sjökortsprogram, radar eller en hemsida.

Det är alltså helt upp till den som visar informationen att bestämma hur informationen skall se ut, vad som skall visas och hur man kan ställa ev. filtreringar.

Anledningen till att Din båt kanske inte syns just en specifik tidpunkt, dag, eller på en viss plats kan då bero på faktorer som:

• Vart Du ligger i relation till den mottagande enheten.
• Ligger Du bakom ett berg eller skyms av fartyg som är högre än var Din VHF antenn sitter så når signalerna kanske inte fram till någon mottagare som är kopplad till ett system som skall skicka informationen vidare till ”hemsideservern”.
• Är mottagaren som kunde tagit emot signaler från Dig påslagen?
• Kanske har vår ”vän” med mottagaren slagit av den för en kort, eller längre, stund?
• Kanske är mottagaren som vår ”vän” har trasig?
• Fungerar utrustningen som skall göra om AIS data till TCP/IP hos vår ”vän”?
• Hur är de atmosfäriska förhållandena när Du letar Din båt på internet?
• Räckvidden på VHF frekvenser är beroende på antennhöjden hos den sändande och mottagande parten. Under normala förhållanden är den begränsad till strax bortom den optiska horisonten (radiohorisonten).
• En klar solig dag bör det inte vara några ”konstigheter” eller ”problem” när vi har ”normala” atmosfäriska förhållanden för VHF signalens utbredning. MEN, man skall vara medveten om att när det är varmt så stiger fukt från havet och förändra utbredningen för signaler nära vattenytan. D.v.s. har Du en VHF antenn som sitter på taket på en motorbåt eller på en push-pit på en segelbåt så kan räckvidden försämras. Är VHF antennen också skymd så försämras möjligheten för att ta emot information från Dig avsevärt.
• Vid dimma eller regn så försämras vågutbredningen avsevärt.
• Hur är ”administreringen” av hemsidan?
• Är vi säkra på att informationen som kommer till hemsidan (till servern) på ett snabbt och ”säkert” sätt läggs ut som det är tänkt?
  Kommer informationen verkligen fram till Servern?

Som man nu säkert förstår så är det många faktorer som spelar in för att det skall fungera på ett bra sätt med att presentera information från båtar som färdas över haven på internet. Den mest troliga orsaken att Du inte syns (om allt annat fungerar) är med all säkerhet att den mottagare som är ”närmast” och som det är troligast att Du kan skicka information till är placerad för lågt i relation till Dig eller om man så vill, Din antenn sitter för lågt i relation till mottagarenheterna?.

För att kontrollera att Din transponder skickar ut information så finns egentligen bara två säkra sätt att kontrollera detta på:

• Ringa Stockholm Radio och höra ifall de ser Dig.
• Fråga någon som ligger i närheten och som Du VET har en riktig mottagare om han ser Dig*.

* = Här skall man ha i åtanke i vilken typ av enhet man tittar efter informationen, ifall ens båt inte dyker upp på skärmen.
Transas t.ex. har ett filter, eller time out om man så vill, som gör att man i programmet tar bort mål från skärmen som inte rapporterat sin position/SOG/COG inom en viss tidsenhet (detta filter, eller time out, går givetvis att ställa i programmet). Om man då letar efter sin båt i ett Transas program och ens båt ligger stilla eller går under 2 knop så kommer man kanske inte dyka upp på skärmen pga. att rapporteringstakten från Klass B AIS:er minskar vid farter under 2 knop. Slutligen, hur mycket påverkar de atmosfäriska förhållandena vår förmåga att se andra fartyg och skicka vår information till andra fartyg?
Inte i lika stor utsträckning som för mottagarförhållandena för de mottagare som ingår i systemet som skall skicka data till hemsidan. Anledningen till det är för att de flesta mottagare som är anslutna till webbaserade system oftast sitter långt uppe på land hos någon intresserad privatperson som i bästa fall har sin antenn högt på ett hustak.

Har Du en liten kort VHF antenn på pushpit eller motorbåtstak ser Du ”vanliga” fritidsbåtar med all säkerhet på ca 2-3 Nm. Större fartyg typ finlandsfärjor ser Du troligen på mycket längre avstånd tack vare att deras VHF antenner sitter högt ovanför vattenytan. Med det sagt så skall man fortfarande ha i åtanke att, är Du skymd så kan det begränsa räckvidden för din AIS.