Reportage

En 7-tums kartplotter är idag ett mycket avancerat navigationsinstrument. Fullt i klass med de största och vassaste modellerna på marknaden. Båtliv har testat sex olika modeller för ”vanliga” båtägare. – Ur Båtliv 2-16

Årets första provkörning genomfördes i början av januari med en båt som verkligen passar för alla årstider – aluminiumbåten AluCraft 16. Endast 4,6 m lång, men byggd som en ”pansarvagn” med kraftiga bottenplåtar som står emot det mesta. – Ur Båtliv 2-16

Signaler från Allt för sjön i Stockholm. – Ur Båtliv 2-16

ASKERSUNDS SEGEL & Motorbåtsklubb (ASMK) är Årets Båtklubb 2015. Bakom utmärkelsen står tidninge Båtliv som tillsammans med en rad sponsorer ger den vinnande båtklubben en sjömanskista fylld med båtprylar. – Ur Båtliv 1-16

1989 sa fem personer upp sig från Buster i finska Ähtäri och startade egen tillverkning av aluminiumbåtar. Resultat blev Silver Boats, som tillverkade endast skrovet i aluminium, resten i glasfiber. En byggnadsteknik som numera fått många efterföljare som Yamarin Cross, Finnmaster Husky – och även Buster! – Ur Båtliv 1-16

Strax söder om Sandviken ligger Sandvikens Segelsällskap. Det är en båtklubb med omfattande verksamhet trots att den inte har tillgång till en traditionell kustremsa. Istället har medlemmarna Storsjön, 75 km2 stor och med 180 öar att kryssa fram emellan. Vid en närmare titt visar sig en ganska okänd, naturskön och svårnavigerad skärgård ligga här. – Ur Båtliv 1-16

Oxelöklubben firade sitt 20-årsjubileum i augusti 2015 på Nässlingen i Stockholms skärgård. – Ur Båtliv 1-16

Den digitala revolutionen fortsätter i våra båtar. Simrad, Lowrance och B&G når nya höjder med sina senaste ekolod och kartplottrar. – Ur Båtliv 1-16

Våra baltiska grannländer är väl värda ett besök även av svenska seglare. Litauen bjuder på fina hamnar och många trevliga upplevelser i historisk svenskbygd. – Ur Båtliv 1-16

I detta ekolodstest har vi inte använt proffs vid bedömningen, utan två personer som har sportfiske som sitt stora fritidsintresse. Vi har provat fyra prisvärda 5-tummare som var helt nya för de båda testpersonerna. Ett av ekoloden fick det allra högsta betyget. – Ur Båtliv 1-16

Sedan Näsbyvikens båtsällskap i Täby började med DNA-märkning har stölderna i klubben upphört. – Ur Båtliv 1-16

Båtmässan i Göteborg bjöd på ovanligt många premiärer i år. Trenden var tydlig med fler nya aluminiumbåtar, men här fanns också många kul tillbehör. – Ur Båtliv 1-16

Bella 700 Raid är den finska båtbyggarens bästa båt hittills. Många smarta detaljer och ett stort akterdäck ger båten ett mycket stort användningsområde. – Ur Båtliv 1-16

Stockholm är en levande sjöfartsstad och sjöfarten är viktig för regionens varuförsörjning och den starkt växande turistnäringen. Stockholms Hamnar har länge arbetat för en hållbar utveckling bland annat genom miljödifferentierade hamnavgifter och en rad andra konkreta åtgärder. (read more…)

Finska Yamarin har gjort det igen – och lyckats ta fram en liten V-bottenbåt
med perfekt balans trots all tyngd akteröver. – Ur Båtliv – 6-15

En tjuvkvartett har härjat i Mellansverige. Värdet på det stulna skrevs ner
kraftigt i rätten och tjuvarna fick sex månaders fängelse. – Ur Båtliv – 6-15

Hos Näsbyvikens Båtsällskap är det fullt fart både på arbetsdagar och vardagar. Här är det inga problem att få funktionärer till olika uppdrag och klubbens kappseglingar är välbesökta. De samarbetar med sjöscouterna för att hålla ungdomarna igång. – Ur Båtliv – 6-15

BLAND BÅTFOLK ÄR det nog ganska vanligt att drömma om en riktig långsegling. Gärna söderut mot varmare breddgrader, kanske rentav Karibien. Men så finns också de vars drömmar drar norrut, mot den mer dramatiska naturen i Arktis. – Ur Båtliv – 6-15

RIKSDAGENS CIVILUTSKOTT HAR i dagarna behandlat ett antal motionsyrkanden om utvärdering av sjöfyllerilagen från 2010 men föreslår tyvärr att riksdagen ska avslå samtliga yrkanden. Man förutsätter att regeringen
noga följer upp de nya reglerna för sjöfylleri och därmed finns inget skäl av ett tillkännagivande till regeringen, allt enligt civilutskottet yttrande.

Båtlivets agerande för en utvärdering måste därför riktas till regeringen kommande år. Våra folkvalda ombud når inte fram i denna fråga. Ur Båtliv 06-15

Segelsällskapet Vega bildades 1915 och låg från början i Brunnsviken i Stockholm, mittemot Hagaparken. Lagom till sitt jubileum tvingas klubben flytta. – Ur Båtliv 06-15

Den allra första Vegan – ”Pluggen” – är i mycket tryggt förvar hos
Tommy Ivarsson i Pukaviks Båtklubb. – Ur Båtliv 06-15

När Martin Timell bytte båt valde han en stöddig inombordare i stället för två
utombordare. Hans nya Anytec 860 har en rejäl järnspis. – Ur Båtliv nr 5, 2015

Den sista lördagen i augusti varje år är vikt för båtklubbarna i vårt land. Båtklubbarnas Dag 2015 i Stockholm blev en solig och riktigt fin dag. – Ur Båtliv nr 5, 2015

Bavaria 300 Sport är både kompakt och rymlig. Det är en helt öppen båt som har plats för hela familjen. Utrustad för Skandinavien kan den bli en fullträff. – Ur Båtliv nr 5, 2015

Nu är Båtretur redo att ta emot gamla uttjänta båtar. Minst 2 000 båtar per år räknar de med att återvinna.

Fr. v. Mats Eriksson (Sweboat), Josefin Arrhénborg och Maria Rindstam (Båtskroten Sverige), Anders Sverkman (Stena).

Text: Lars-Åke Redéen

Efter långa förberedelser är Båtretur redo att ta emot båtar. I ett samarbete mellan Sweboat, Båtskroten Sverige och Stena Recycling ska båtar landet runt kunna återvinnas i större skala under det gemensamma namnet Båtretur.

– Vi drar igång i höst. Tanken är att båtägare ska kunna lämna sin båt var de än befinner sig i Sverige, säger Maria Rindstam på Båtskroten AB.

– Båtägarna ringer ett särskilt telefonnummer eller mailar oss så har vi kontakterna för att ta hand om båtarna. Allt information finns på vår hemsida.
Exakt vad skrotningen kommer att kosta båtägarna är inte klart än. Enligt Maria Rindstam och Josefin Arrhénborg på Båtskroten Sverige handlar det om cirka 2 800 kr per ton plus transportkostnad.

– Själva skrotningskostnaden är den minsta i sammanhanget, det är transporterna som är dyrast. I vårt nätverk ingår Stenas filialer, åkerier, varv, dykare och andra som kan lösa problemet med att få bort en båt oavsett var den ligger, säger Josefin Arrhénborg.

Även Sweboat, Båtbranschens Riksförbund, är med i skrotningsarbetet. Det var Sweboat som från början utredde hur arbetet skulle gå till efter att de hade fått ekonomiskt stöd från bland annat Tillväxtverket.

– Vi måste ta hand om de båtar som ingen vill ha längre. De blir stående på båtklubbar och ligger i strandkanten hos båtklubbar och marinor, vilket skapar negativa vibbar hos myndigheter. Det här är branschens sätt att ta ett ansvar för de båtar som vi har sålt under årens lopp, säger Mats Eriksson, vd på Sweboat.
Även Stena Recycling, som återvinner allt från bilar till kylskåp, är redo att ta hand om de första båtarna.

– Vi har tagit emot båtar tidigare, men nu blir det förhoppningsvis i större skala. Det kan dock inte jämföras med bilbranschen som återvinner cirka 200 000 bilar per år, säger Anders Sverkman på Stena Recycling.

– Vi hoppas att det ska kännas värt att lämna in båtarna. Vi tar emot båtarna, delar upp och sorterar upp materialet.

I princip kan allt i båtarna återvinnas. Men ju mer som kan materialåtervinnas i stället för att gå till energiåtervinning, desto bättre är det.