Alla dessa initiativ är viktiga, men samtidigt undrar jag varför allt utgår ifrån att det enbart är miljön som ska vara hållbar. Ingen aktör verkar ha uppmärksammat att FN:s utvecklingsmål består av tre ben: Miljö, Ekonomisk och Socialt hållbar utveckling. Att enbart fokusera på miljöfrågor och förvänta sig ett hållbart resultat blir som att sitta på en pall som bara har ett ben. Det kommer alltid behöva stöttas upp med ett och även två andra ben för att inte tappa balansen. Så vad mer kan göras? I denna krönika fokuserar jag på våra ideella båtklubbar.
Social hållbarhet – glöm inte bort individen
Statistik visar att den psykiska ohälsan hos unga ökar i samhället. Den ofrivilliga ensamheten hos äldre har blivit så pass allvarlig att regeringen för något år sedan tillsatte över 300 Mkr i bidrag för aktiviteter som kan stävja problemet. Båtklubbar har redan en infrastruktur för att kunna erbjuda en fenomenal mötesplats för att stärka den enskilde individens betydelse i ett socialt sammanhang. Jag skulle vilja uppmuntra alla ideella båtklubbar att söka dessa medel. Jag skulle även vilja tala om för våra politiker att båtlivets hållbarhetsarbete inte enbart handlar om att stävja negativ miljöpåverkan, det handlar minst lika mycket om att vara med och skapa välmående människor i vårt samhälle. Där spelar båtklubbar en mycket viktig men än så länge underutnyttjad roll.
Båtklubbarnas struktur behöver anpassas till dagens sociala beteenden och livspussel som är markant annorlunda än de som fanns när många av dem bildades under folkrörelsen och folkhemmets storhetstid. De traditioner som fanns då, de finns inte längre. Som flera båtklubbar jag talat med redan vittnar om, blir det allt svårare att få yngre generationens medlemmar att se värdet i något som en osynlig medlemsgrupp ”äger tillsammans”. Klubbstugan och bryggan blir enbart en carport till en jämförelsevis billig om än själlös båtparkering.
Ekonomisk hållbarhet – släpp beröringsskräcken
Samtidigt som den nya generationens medlemmar inte förstår medlemsnyttan så sitter många andra fast i ärvda sociala strukturer med en gammal ekonomisk måttstock som blir beröringsskräck till allt som är kommersiellt: “Det ska göras gratis, annars är det “fult”; “Funktionärer ska inte få kompensation för sin tid för då är vi som en vinstdrivande marina”.
Jag upplever att denna polemik är ekonomiskt ohållbar och sätter stopp för alla möjligheter en båtklubb har till att bli en huvudspelare i social hållbarhet och jag skulle vilja uppmuntra båtklubbar att börja tänka i blandekonomiska termer. Jag skulle även här vilja uppvakta våra politiker och förklara hur båtklubbar starkt bidrar till att motverka psykisk ohälsa och ofrivillig ensamhet. Då kommer de att inse att det är en tämligen billig investering att fortsätta stödja klubbarna med till exempel förmånliga markarrenden. Klubbarna i sin tur kan utvecklas långt in i framtiden genom att stå stadigt på alla tre ben.
Jag gillar inte gym. Inte heller att flåsa runt i joggingskor. Därför blir jag ibland provocerad när jag efter en lång dags färd på sjön kliver iland på en av Stockholms vackraste öar i mellanskärgården och det första jag ser är ett utegym. Fullt med neonklädda, vältränade personer som alla ser ut att vara professionella gyminstruktörer. Jag vet att min reaktion baseras på att jag är trött, och kanske även lite lat. Jag vet att dessa gym är en gåva till mänskligheten och innerst inne vet jag att de som vistas där, gör det av helt rätt anledning.
Det är därför att flertalet sjukdomar, vissa dödliga, kan förebyggas genom fysisk aktivitet. Det har vår regering förstått som 2021 tillsatte en kommitté för att främja ökad fysisk aktivitet och minskat stillasittande. Den har fått i uppdrag att föreslå åtgärder som ska ligga till grund för en nationell strategi för att göra oss svenskar mer fysiskt aktiva. Om strategin blir verklighet kommer båtlivets branschorganisationer behöva involveras som en viktig del i att skapa ett socialt Hållbart Båtliv. Men fram tills att strategin är på plats, är det mycket vi redan gör och kan göra för att må ännu bättre på sjön. Nedan är några exempel på hur jag själv har förmått mig att förbli fysiskt aktiv under båtsemestern, trots att jag många gånger känner mig utarbetad, trött och bara vill slappa:
Gör det lätt och enkelt – Varje rörelse räknas, även om det bara är några minuter. Gå på upptäcktsfärd när du kommer till en ny ö, eller njut av en långpromenad när du gör ett återbesök på ett av dina smultronställen.
Morgonsol har guld i mund – Allt känns lättare när du är utvilad. Ta en kort simtur, en rask promenad direkt efter att du vaknat. Frukosten kommer att smaka ännu bättre när du väl kommer tillbaka till båten.
Yoga innan frukost – Det finns alla typer av Yoga från meditativa till fysiska och dynamiska. Själv har jag fastnat för Ashtanga-yoga som stärker ländrygg, bål och benmuskler. Inom loppet av 15 minuter får du igång både hjärta och hjärna .
Under båtfärden – Är ni flera i båten, turas om att köra så att du som sitter bakom ratten kan sträcka på ryggen, om knäna tillåter, sätt dig på durken och ställ dig upp tio gånger. Om du är själv och färden är lång kan du göra enklare övningar när du är ute på en öppen fjärd utan att lämna ratt och uppsikt. Förutsatt att det inte är många andra båtar i närheten.
Använd de redskap du har tillgängliga – Ta en 20 minuters tur: Sup-bräda, hoppa hopprep med en tamp, kajak och jolle med åror eller badmadrass som du paddlar med händerna .
Glada färger – De gör oss lite äventyrslystna och motiverade. Det är ingen slump att Disney använder mycket färg i sina filmer. Därför är träningskläder ofta färgglada. Man kliver liksom i en ”motivations-uniform” som gör fysisk aktivitet roligare och lättare. Men kanske just du motiveras av något annat klädesplagg – i så fall använd det.
0–2 år – mat och sovklocka. Min dotter är sex dagar gammal när jag tar en dagstur i vår styrpulpet. Den minsta storleken på barnflytväst är alldeles för stor för henne. I stället får hon sitta i bilbarnstolen där jag surrat fast två barnflytvästar för jämn flytkraft. Mat, sömn och skugga räcker långt det första året. Med på båten finns förutom förtäring och bad-tillbehör ett litet solparasoll, klädnypor, solskyddsfaktor och myggmedel.
2–4 år – fötter ska användas. Omöjligt att sitta stilla. Hålla balans och parera vågor är det roligaste som finns och mamma är jättetråkig när hon kräver att man ska sitta ner i båten i hög fast och stökiga vatten. Långa transportsträckor är dötråkiga. Därför åker vi alltid till samma ”springvänliga” öar några få sjömil från hemmahamn. Leksakerna som ska med blir fler och större. Önskan om att kunna komma lite längre bort och vara ute lite längre gör att vi till slut byter styrpulpeten mot en kabinbåt. Med på båten finns målarfärger, ritblock, hink, strandleksaker såsom luftmadrass, bollar, pump, fisk/fjärilshåv.
4–8 år – sjöscout med eget krypin. Med en egen förpik till dottern kan vi nu beta av längre transportsträckor medan hon sover eller roar sig med eget pyssel under färden. Dottern blir sjöscout och får lära sig sjövett, navigering och knopar. Vi tränar lekfullt på hur man gör när någon trillat överbord och hur man ringer 112. Med en lite större båt är vi inte lika väderkänsliga och vi kan bjuda med gästande barnfamiljer. Vi har också med oss ett tält så att våra gäster kan övernatta i tältet om det känns för trångt i båten. Med på båten finns snorkel, cyklop och simfenor, spel såsom kortlek, UNO, Löjliga familjen och Yatzy.
8–13 – en rådig och erfaren gast. Behovet av övernattande gäster som vill stanna längre, större stuvutrymmen kombinerat med suget efter att komma längre bort och vara ute längre tid gör att kabinbåten efter bara några år byts ut till en 30 fots salongsbåt med förpik och mittkabin. Dottern har utvecklats till en rådig gast som inte tvekar att ta sig an alla typer av uppgifter. I synnerhet vid tilläggning i trånga hamnar eller vid motorhaverier där bogsering behövs. Med på båten finns förutom läsplatta laddad med mycket gig som räcker till att se filmer, spel såsom Alfapet, Bondespelet, Monopol, böcker, pärlor och pyssel.
13–17 år – större ansvar och frihet. Behov av eget utrymme växer och så även olika viljor på hur och vart båtsemestern ska spenderas. Även om utrymmena är större så känns de inte tillräckligt stora. Tydliga regler behövs för att båten ska fungera för fler än 2 personer. Den som lagar maten slipper diska och vice versa. Och disken ska diskas upp på en gång. Tillsammans hjälps vi åt att hålla koll på åtgång av el och vatten, samt när det är dags att tömma hålltanken…. Dotterns på och avmönstringar är ofta korta och då i sällskap med hennes vänner. Därför brukar jag åka till ställen där det finns reguljär båttrafik i närheten så att hon och hennes vänner kan komma till och från båten på egen hand.
Känns något av ovan igen? Skicka mig ett mail och berätta.
Vill ni ha mer packlistor – ta en titt här: neptunia.se/barn-tonåringar-ombord.
Det händer oss alla någon gång i livet, att vi får en känsla att det är dax för en kraftig livsförändring. Kanske börjar det med en dröm om att göra något nytt, eller bara en känsla av att platsen du är på just nu inte längre är meningsfull. Jag har samtalat med många som nu efter pandemin befinner sig i nån form av “limbo-sinnestillstånd”. De har ingen aning om vad de vill, bara vad de inte längre vill ha. Detta låsta läge skapar ångest. Så vad kan man göra åt saken?
En orsak till att många upplever att de inte har något mål, inte ens en dröm, är för att vi varken är tränade till, eller utrustade med tillräckligt mycket “tyst tid” för inre reflektion. Allt medialt och digitalt brus, negativa nyheter om en hotfull omvärld och ständiga reklamavbrott kidnappar vårt medvetande och gör vår inre kompass omöjlig att uppfatta.
Samtidigt kan vi inte stänga av all extern input för då blir vi ensamma och deprimerade. För egen del flödar mina tankar som klarast när jag puttrar fram i några knop på en öppen fjärd, eller ligger förtöjd i en spegelblank hamn på vår klubbholme. Där blir den inre kompassen lättare att uppfatta och jag kan starta processen att göra drömmar till verklighet.
Men att ha fluffiga drömmar går bra ett litet tag. Så småningom måste de bli tydliga, annars är risken stor att du fastnar igen eller hamnar ur kurs. Precis som i båten, måste du veta vart du ska åka, vilken rutt du ska köra, hur lång tid det kommer att ta, samt vad du och dina närmaste behöver på färden. Om destinationen är långt borta behövs mindre delmål och de ska komma i rätt ordning.
Att påbörja en resa mot nya mål innebär garanterat utmaningar. Tvivel och misstro, både från dig själv och andra runtomkring dig som tycker att du blivit märklig. Som en stark vind kommer kanske krafter att vilja tvinga dig tillbaka till din gamla kurs. Eller så vänder vinden, tilltar i styrka och du väljer en säkrare rutt. Men den rutten har andra utmaningar, kanske fler markerade grund och tar längre tid. Att bege sig ut på en ny färdriktning innebär att ständigt behöva väga risker mot priset som du, dina nära och kära får betala. Nu och i framtiden. Är din förändring hållbar?
När du bestämt dig för en ny färdriktning kan du kallt räkna med att din egen kunskap är otillräcklig. Här misslyckas många som kopplar kunskap till prestige. Om du känner obehag och är rädd för att uppfattas som korkad, tänk så här: Du kan inget alls om båtmotorer men nu kräver din nya färd att du måste kunna göra underhåll på din motor. Vem vill du ha som lärare? Ja inte är det en hjärtkirurg! Var noga när du väljer de experter som kan hjälpa och lära dig det du behöver kunna för att nå ditt mål.
Slutligen, se upp för dina känslominnen, för de vill väldigt gärna hålla dig kvar i det förflutna. Tänk dig att du är i din båt och har precis lagt i backen för att påbörja färden mot ditt nya mål men du kommer ingenstans. Därför att kvar på bryggan finns hela ditt sociala sammanhang och alla de tankar, beteenden och känslor du levt med under flera år sitter i tamparna som du ännu inte har vågat släppa. Då blir det aldrig någon förändring och drömmen förblir bara en dröm.
Känner du att något av ovan stämmer in på dig? Vill du ha hjälp att formulera en ny dröm? Skicka mig ett E-mail och berätta!
Det är lätt att tro att livet som skärgårdsföretagare är en idyll, ett lyxliv där man tjänar storkovan på sommaren och kan åka till någon tropisk strand, stanna där vintern ut och leva på det man tjänat in under sommarmånaderna i Sverige. Men så ser det tyvärr inte ut. Snarare är det precis tvärtom.
Tidigare i mitt liv jobbade jag på en statlig bank som ville främja svenska entreprenörer att starta och driva företag i Afrika. Banken ville med fördelaktiga lån få svenska entreprenörer att våga satsa på nya marknader, trots stora politiska, sociala och därmed ekonomiska risker. När jag talar med entreprenörer i skärgården påminner deras situation om de jag träffat när jag gjort företagsbesök i Afrika: Det är en oerhört nyckfull och skör verksamhet där allt handlar om balans med små marginaler, mellan utgifter och intäkter. En endaste oplanerad vecka utan betalade gäster kan äta upp en hel säsongs marginaler och till och med sluta med förlust.
Därför handlar jag min mjölk idag för att få ha kvar en levande skärgård i framtiden. Jag besöker gästbryggor och betalar med glädje för att ta del av skärgårdsföretagarnas livskall där de valt att ge mig som båtgäst bästa möjliga service. Precis som alla de företagare jag träffat i Afrika – de startar inte en verksamhet i ett högriskland för att bli rika – de gör det för att de har ett kall, en dröm, en livspassion som de helt enkelt bara måste genomföra.
Så om du liksom jag känner tacksamhet för det som skärgården levererar och
vill värna om att den ska fortsätta leva, vill jag dela med mig av några saker jag brukar tänka på när jag besöker skärgården:
- Stödköp produkter såsom glass och godis, bjud dina familjemedlemmar eller uppmana dem att göra samma sak.
- Nöjda kunder är ofta tysta. Kritiska röster sprids snabbt. Om du ser ett negativt omdöme kopplat till en plats där du själv haft en helt underbar upplevelse – skriv det som svar på någons kritik. Har du en fin upplevelse – spred det överallt där du kan!
- Ha förståelse för att råvaror till maträtter snabbt kan ta slut och att de omdömesfullt ersätts av något annat.
- Det kan vara mycket svårt att planera tillhandahållande av personal när man inte kan förutse hur många gäster som kommer – njut av den extra tiden du får att insupa atmosfären när du väntar på att just du ska bli servad.
- Kostnaden för sophantering i skärgården är tio gånger dyrare än på fastlandet. Tänk på att det är företagare som måste bekosta och lägga ner tid på att transportera just dina sopor från ön till en sopstation på fastlandet. Använd ditt sunda förnuft och se det som en ära att bidra till att ekosystemet blir hållbart genom att du tar med dina sopor hela vägen hem.
- Ser du någon annans skräp och har möjlighet att ta med det hem är du en skärgårdshjälte!
Till skillnad från segelbåtar, vars djupa och tunga köl håller skrovet på plats (med seglet nere så klart), blir motorbåtar lite som guppande barkbåtar och flyter iväg dit minsta vindpust tar dem. Jag upplever att de som hör av sig och behöver coachning i sin motorbåt känner sig stressade och förvirrade när de ska manövrera och lägga till i en trång hamn just för att vinden bråkar med båten. Nya båtägare är inte vana att observera vare sig vindriktningar eller styrka. Därför är det viktigt att man lägger lite tid på att träna in förmågan att läsa av vinden.
Nedan är några andra tips på vad du kan göra för att undvika de mest obehagliga vindfällorna:
En motorbåt med V-bottnat (spetsigt) skrov blir ”ormig” och vinglig” i låg fart, i synnerhet om du har vinden rakt emot dig. Därför är det vanligt att båtförare inte bryr sig om 5-knopsgränser och istället kör 6–7 knop eftersom båten då går rakare. Aktern trycks ner och fören upp och du genererar ett irriterande svall. Testa därför i stället att placera något tungt i fören, såsom några i din besättning eller annat bagage.
Träna på att notera vindens riktning och styrka. Hitta tre riktmärken – två på tvärs och ett föröver. Testa att hålla båten stilla på samma plats mellan dessa punkter. Testa hur mycket motorkraft du behöver använda för att du ska bestämma vart båten rör sig, och inte vinden.
Om du stångas med vinden när du ska lägga till så hjälper det föga att sänka farten. Samtidigt kan det kännas läskigt att behöva ha fart ända in till en brygga. Ett tips är att hitta en öppen plats för att träna hur du kan hitta en bra fart där Du bestämmer riktningen och inte vinden, och sedan testa att bromsa upp farten med en kraftfull men 2–3 sekunder kort back.
Ta ett snöre eller plastband och knyt fast på en synlig plats i fören, eller i närheten av fören så du kan se vart ifrån du har vinden.
Om du har en båt med höga långsidor över vattenytan och ytterligare ett kapell på långsidorna, ta ner kapellet när du ska lägga till, även om det regnar.
Kanske även du sugen är på en större båtmodell? Med flybridge och två motorer. Drev eller raka axlar. Eller kanske du precis har köpt en större modell och ängsligt undrar om du kommer att klara av denna nya stora båt? Det kommer du att fixa galant! Nedan är några saker vi gick igenom på jungfrufärden och som du kan bemästra själv:
Lär känna reglagen och båten: Det är mycket som kan kännas nervöst när man går från en båt med en motor till två. Två motorer med varsitt reglage är ofta betydligt lättare att manövrera i trånga lägen än singelreglage. Men manövreringen är annorlunda. Avsätt därför tid att lära känna reglagen och hur er nya båt påverkas av vind i olika riktningar.
Hitta en hamnbassäng eller annat avgränsat område som ni inte upplever som för trångt. Ställ ratten så att den och de båda rodren är helt raka. Identifiera tre referenspunkter – en föröver och en på vardera sida (tvärs) om båten.
Testa sedan att vända båten 360 grader genom att använda de båda reglagen. Tar du ett reglage fram, och det andra bak så kan du med hjälp av propellereffekten få båten att svänga runt sin egen axel, samtidigt som den hålls kvar på samma plats i mitten av dina tre referenspunkter. Jag brukar testa reglagen för att känna hur lite eller mycket kraft jag behöver använda för att få bäst effekt. Ibland behöver man ha växlarna i flera sekunder, ibland räcker det med korta ”puffar” för att få den effekt man vill ha.
Använd bogpropellern: Det finns ibland en attityd att det är ”fusk” med bogpropeller. Detta är trams (även för båtar med en motor)! Bogpropellern är monterad för ett syfte – att användas! Är du i en trång hamn, har två motorer och bogpropeller behöver du inte använda ratten.
Sitt på flybridge när du ska lägga till: Även om vädret är uselt brukar jag förorda att man sitter uppe på flybridge när man ska lägga till i en trång hamn. Förarplatsen inne i kabinen på båtar med flybridge känns ofta klaustrofobiska med skymd sikt. Man är också förvisad till handsignaler för att kunna kommunicera med sin besättning.
Slutligen vill jag också betona att större båtmodeller är byggda för att man ska vara minst två personer på båten. Visserligen känner jag några riktigt vassa ”singelbåtägare” av större modell som är ute själva, men jag vet också att de helst har med sig en besättning inte bara för att göra tilläggningar enklare, det är också trevligare att dela upplevelsen!
Rättelse angående oljebyte i förra krönikan: Oljan slits och kan ta upp fukt, vilket i sin tur kan orsaka punktkorrosion på lager och slitytor under den långa vintern så därför är det bäst att byta på hösten.
Vid bryggan låg båtar som tillhörde familjer som i generationer varit del av båt och skärgårdsliv. Det anordnades inga gemensamma aktiviteter och alla hade sina båtar på tomterna där också vårrustningen skedde. Jag minns att jag kände mig isolerad och lite korkad. Som att alla visste allt och jag kunde ingenting. Det kändes alltid obehagligt att ställa ”dumma” frågor eftersom jag skulle avslöja bli avslöjad som idiot.
Nu, 15 år senare, minns jag knappt vad det var jag inte kunde och tack och lov ställde jag trillioner frågor i alla fall. Om jag inte hade gjort det skulle nog mitt båtliv tagit slut redan efter första säsongen.
Det finns många guider på nätet där du kan ställa frågor, oavsett du har båten på egen brygga, marina eller i en båtklubb. Bara kom ihåg att vara källkritisk. Bra information finns även hos återförsäljare, försäkringsbolag och klubbar som inriktar sig på specifika båtmodeller.
Så för dig som är ny i båtlivet och detta blir din första eller kanske andra säsong, kommer här några exempel på frågor att ställa, till dig själv och andra, inför din första sjösättning:
Planeringen: Besök din båt. Fundera igenom vad du vill göra. Hur mycket tid kommer det att ta? Vilket material behövs? Gör en inköpslista. Vilken temperatur behöver du för att genomföra arbetet? Jag brukar ha som måttstock att det ska vara minst 7 grader, annars stelnar mina fingrar. Ska du göra uppgraderingar? I vilket syfte? Säkerhet, funktion eller skönhetsfel? Vad du kan göra före och efter sjösättning?
Motorn: Om det var min första säsong som båtägare skulle jag anlita en professionell marintekniker för motorservice. Jag själv har en ”hovleverantör” – en skicklig tekniker som hjälpt mig under många. Ta kontakt med dem så snart som möjligt. Marintekniker är mycket eftertraktade, i synnerhet efter påsk. Tänker du ändå serva motorn själv, fundera igenom vad du kan och måste göra innan sjösättning och efter. Om du har en inombordare kan det vara enklare att byta olja och filter efter sjösättning. För en utombordare är det tvärtom.
Batterierna: Ladda dem åtminstone en gång i månaden. Se till att de håller laddningen. Batterier klarar kyla länge, men bara om de är fulladdade.
Skrovet: Jag brukar själv tvätta, polera och vaxa båten redan på hösten, så slipper jag det arbetet på våren. Men om du har det arbetet kvar, planera arbetet efter temperatur snarare än datum. Tvätta av båten med rengöringsmedel. Jag brukar använda Abnet och Cillit Bang. Man behöver inte hinkar med ljummet vatten.
Hjärn-avrostning: Känns det ovant och osäkert att navigera, manövrera och lägga till? Unna dig några timmar åt att bara öva. Bästa tiden för träning är tidigt på dagen då hjärnan fortfarande är pigg. På kvällen brukar bilkörarautopiloten ta över. Vill du ha lite tilläggningstips i filmformat kan du ta en titt här: https://www.neptunia.se/filmer/
Jag har under drygt 15 år som motorbåtsägare många gånger svurit över hur min båt har en förmåga att skapa stora hål i min plånbok. Samtidigt har äventyret, välbefinnandet och det sociala umgänget alltid i slutändan vägt upp dessa kostnader. Dessutom har jag genom åren lärt mig hur jag faktiskt kan äga en motorbåt, ha ett underbart båtliv, utan att behöva vara ekonomiskt oberoende. Om du är en av dom som står i valet och kvalet vill jag dela med mig av några tips så att du kan både äta kakan och ha den kvar:
1. Byt stor mot mindre
Ju större båt och fler installationer, desto mer arbete och kostnader. Fundera på vad i ditt båtliv du trivs bäst med. Se om du kan få ut det mesta genom att byta till en mindre båt.
2. Byt snabb mot långsam
Kraftig motor är dyrare i både inköp, drift och service. Fundera på hur viktigt det är att kunna köra snabbt. Kan det vara så att själva färden från ett ställe till ett annat kan vara en stor del av hela njutningen. Begagnade snipor är underskattade – eller skaffa en segelbåt.
3. Byt transportsträckor mot bryggsegling
När jag började mitt båtliv kändes det som att ”bryggsegling” nästan var ett skällsord. Det utvecklades till en gigantisk frustration varje gång jag på grund av tekniska problem ofrivilligt fastnade vid olika bryggor. Idag tycker jag det är fantastiskt. Kanske inte att ofrivilligt fastna någonstans, men att medvetet planera min båtsommar så att jag stannar på olika platser under flera dagar, ibland veckor. Hur viktigt är det för dig att köra långt? Finns det mysiga ställen att upptäcka i din närhet? Om transportsträckan är lång kanske det går att byta hamnplats?
4. Byt till en ideell båtklubb
Sverige har ett unikt båtliv genom våra ideella båtklubbar som gör det möjligt för alla samhällsklasser att ha ett båtliv. Priset för ett medlemskap brukar vara en bråkdel av marinornas. I utbyte förväntas att du som medlem är aktiv i klubben, vilket i sin tur ger en social tillhörighet som också blir en positiv del av ditt båtliv. Dessutom brukar klubbkamraterna vara mycket hjälpsamma med att lösa knepiga problem. Om det är många köer, ansök till flera klubbar och var enträgen!
5. Byt egen tid mot andras tid, eller tvärtom
Det här kan vara lite av ett vågspel. För att hålla kostnader nere har jag ibland valt ”hemmafix” med tips från forum på internet. Ibland har det blivit bra, men ibland har det slutat i katastrof. Professionell service på motor och drev brukar löna sig i längden, även för andra typer av installationer. Om du är noggrann, gör en grundlig sökning på nätet och är öppen för källkritik så går det att få mycket tips från olika båtforum. Har du dessutom hjälp av en marinteknisk coach som du kan bolla saker med lite då och då, så brukar det bli ett bra slutresultat.
Båtlivet är inte bara är en perfekt tillvaro för att skydda dig från smitta, det är också en plats för att hantera och träna upp förmågan att kunna leda både dig själv och andra i en situation där gamla strukturer snabbt och konstant ersätts av något nytt och okänt. Oavsett du är en anställd medarbetare, mellanchef med personalansvar, enmansföretagare, pensionär eller sjukskriven så är jag övertygad om att du på ett eller annat sätt har påverkats av det paradigmskifte som nu pågår. Och även om det låter långsökt så kan du faktiskt ha stor användning av ditt båtliv för att hantera de förändringar som är på gång. Du kan också mycket väl vara den typ av ledare som världen behöver nu mer än någonsin.
Vi är alla mer eller mindre skolade i att verka i en statisk, fysisk arbetsmiljö baserad på hierarkier med chefer i olika lager, med titlar som i sin tur har olika värde som syns i lönekuvertet. Men i takt med att världen digitaliseras, och pandemin med råge har introducerat distansarbete på global nivå, finns det idag många chefer som känner sig förvirrade eftersom deras fysiska korridorer och medarbetare inte finns på plats på samma sätt.
Spelplan och spelregler har ändrats till något nytt men ingen vet exakt vad. Samtidigt så ser man att medarbetare i allt högre grad förväntar sig ett ledarskap som stärker deras egen vilja till utveckling, som i sin tur ger en positiv utveckling för färden framåt på företaget, organisationen, eller familjen. Finns inte den egna drivkraften, följer de inte med på färden.
Som båtägare så vet du hur obehagligt det kan kännas att sätta kurs mot nya destinationer utan en ordentlig vision, plan och utrustning. Du ser därför till att planera färden noggrant tillsammans med din besättning samt ser till att all nödvändig utrustning och kunskap finns ombord så att alla känner glädje och delaktighet. Ditt hälsofrämjande ledarskap lyfter andra genom lärande som i sin tur leder till mognad och resultat.
Du är van att hantera situationer som ständigt förändras, både kraftigt och snabbt. Du vet hur du behöver coacha din besättning, som troligen består av din närmaste familj, med ett flexibelt och tydligt ledarskap där alla delar på ansvaret och där alla roller på båten har samma värde.
Som båtägare har du redan valt en arbetsmiljö nära vatten och natur. Hälsa, välmående och hållbarhet är viktigt för dig. Du är öppen för en förlåtande organisation där det är ok att våga ta kalkylerade risker och göra fel. Du respekterar att någon i besättningen inte är villig att ta samma risker som en annan, och du är lyhörd för att balansera friskt vågat med försiktighet eftersom båda aspekterna troligen är bästa vägen fram. Du expert på att ta snabba och ibland tuffa beslut och ändra om rollfördelningar, sätta rätt person på rätt plats beroende på rådande situation i en ständigt föränderlig miljö.
Så kort och gott, känn dig utvald! Med ditt båtliv och inre kompass är du är redan tränad för att kunna möta framtidens utmaningar bortom pandemin och 5G för telefoner.
Världen behöver ditt ledarskap!
Detta bekräftas också av statistisk som Transportstyrelsen tagit fram som visar att ungefär hälften av alla båtrelaterade skador inträffar när man ska lägga till. Det är när man närmar sig hamn som pulsen börjar öka. Nervositeten blir påtagning, tryggheten försvinner, båten ålar och åker fram och tillbaka och allt börjar helt plötsligt kännas ostyrigt och utom kontroll. Och till slut blir det totalt kaos som i värsta fall resulterar i både brutna ben och äktenskap. Nedan har jag listat några av dessa utmaningar samt tips på hur ni kan göra i familjens båt för att slippa hamna på akuten eller hos par terapeut:
Kliv iland – hoppa aldrig: Jag brukar säga att den som har fått uppgiften att vara den som ska kliva iland ska kunna göra det med en tamp i en hand och ett glas (alkoholfritt) champagne i andra handen. Är brygga eller land lägre än båten så ska man dessutom helst kliva iland baklänges. Detta kräver…
Tydlig kommunikation mellan ”kliv i land-kalle” och den som sitter bakom ratten. På större båtar behövs handsignaler och kanske till och med com-radio eller mobiltelefon med handsfree. Kom överens om vilka handsignaler ni ska använda i god tid innan ni närmar er hamn. Googla på ”Hamna Rätt” så hittar ni en bra film med exempel på handsignaler från Transportstyrelsen.
Tydlig målbild. De flesta vet exakt vad slutmålet är – att båten är förtöjd och ni är alla redan på land, men många glömmer bort alla små delmål på vägen. Här måste ni agera som en filmregissör som instruerar sina skådespelare (besättning) vilken roll de ska spela i olika situationer. Ni måste också gå igenom möjliga faktorer som påverkar båten i hamnen. Hur mycket blåser det, från vilket håll? Exakt hur ser det ut där ni ska lägga till? Gå in och reka och gå sedan ut igen och förbered de tampar och fendrar som behövs. Vilka delmoment ska göras och av vem i besättningen?
Se upp för anti-coachen både hos dig själv och andra. Eller som en kund sade nyligen när jag lämnade över en lista på bra saker att ha i båten, inklusive silvertejp: ”Haha, jag antar att tejpen är för min mun så att jag håller truten och inte applicerar min egen rädsla på min son när vi ska lägga till”. För så är det och det är lätt hänt att man kastar över sitt eget låga självförtroende på andra i båten.
Undvik härskartekniken i båten: Man blir snabbt trött på sjön, mycket snabbare än på land. Och när det biologiska batteriet är nästan slut är det lätt att börja härska över andra i båten. Man blir helt enkelt en liten båt-tyrann. Det bästa sättet att undvika detta är att äta något litet cirka 10–15 minuter innan man går in i en trång hamn – även om slutmålet är att man ska träffa sina vänner och äta en god middag när båten väl är förtöjd.
Med dessa knep önskar jag er alla en riktigt härlig båtsommar!
Bara ljudet och åsynen av vatten får hjärnan att slappna av och vi känner välbefinnande, blir lugna och kreativa. Anledningen till detta är att när vi vistas vid eller på vattendrag, sjöar och hav så minskar stresshormonet Kortisol och det så kallade lyckohormonet Serotonin ökar. Det finns forskning på det!
2019 publicerade forskare vid Exeter Medical Universitet i Storbritannien en studie som visar att människor som bor nära vatten är 22 procent mindre benägna att bli deprimerade och få ångestsymtom än människor som bor inåt land. Studien visade också att de positiva effekterna av att vistas i närheten av vattendrag, sjöar och hav var särskilt höga bland hushåll med låg inkomst.
En kanadensisk forskningsstudie som genomfördes för några år sedan visade också att människor som levde nära vatten löpte 17 procent mindre risk att dö för tidigt. De ”skyddande effekterna” av att vara nära vattendrag var särskilt anmärkningsvärda bland kvinnor och äldre vuxna. Det är därför inte så konstigt att man nu i Sverige kan få friskvårdsbidrag för seglingskurser. Det är dock märkligt att man inte kan få det för motorbåtar.
Wallace J. Nichols, forskare, marinbiolog och författare till boken Blue Mind (Blått sinne), känner väl till de positiva effekterna av båtliv och hur enbart ljudet och åsynen av vatten genom båtliv gör att människor omedelbart mår bättre, blir lugnade och mindre stressade. När Professor Wallace talar om Blått sinne så menar han ett lugnt och avstressat sinnestillstånd, Rött sinne är motsatsen – det sinne vi befinner oss i när vi konstant tar in information genom alla våra digitala skärmar, när vi har mycket adrenalin i kroppen och mentalt måste förbereda oss på att fly eller fäktas. Han talar även om att man måste vara försiktig så att man inte utvecklar ett Grått sinne – utbrändhet. Det inträffat när man befunnit sig alldeles för länge i ett Rött sinne. Pandemin har skapat många nya röda sinnen som skulle behöva båtlivets magiska medicin som kan ge utmattade hjärnor en paus och chans till återhämtning.
Så båtlivet är lösningen som ger ett friskare och längre liv. Det är även en perfekt aktivitet för social distansering. Det är lätt att hålla avstånd till andra genom sin egen båt, samtidigt som man är ute i naturen och kan möta upp med vänner vid en brygga eller naturhamn.
Slutligen i denna forskningsfokuserade krönika vill jag även nämna en studie som gjorts av US Department of Homeland Security om förutsättningarna för covid-19s överlevnad på ytor. Man undersökt de förväntade tiderna som viruset kan överleva på ytor kombinerat med variationer i temperatur, luftfuktighet och exponering för solljus och man har kommit fram till att viruset skulle dö på cirka två minuter vid en temperatur över 21 grader med relativ luftfuktighet på 80 procent och direkt exponering för solljus. Om detta stämmer så är det goda nyheter för hela båtbranschen, speciellt om man lägger till alla de försiktighetsåtgärder som marinor, båtåterförsäljare och båtklubbar gör.
2021 kommer att bli en strålande båtsäsong!
Jag tror att corona-viruset kommer att hålla oss i sitt grepp under lång tid framöver och de säkerhetsåtgärder som i början kändes kraftiga och alarmerade kommer att bli en ny standard, även inom båtlivet. Jag tror därför att alla vi båtälskare kommer att behöva ställa om vårt förhållande till och ändra vår syn på vad vintern har att erbjuda oavsett båten ligger på land eller i vattnet.
Jag har själv haft stora utmaningar med att se något positivt i en flera månader lång mörk vinter, men successivt har jag börjat ställa om och tänka helt annorlunda. Mycket tack vare alla de fantastiska båtmänniskor som jag lärt känna de senaste åren. För vad är det egentligen som säger att båtsäsongen ska sluta bara för att det är mörkt och kallt, i synnerhet när man äger en båt som råkar har både väggar, tak och värme (väl medveten om att alla inte äger den typen av båt).
Fast övertygad om att det redan finns massor vi kan uppleva inom båtlivet på vintern, men som även jag själv hittills inte har upptäckt, har jag för denna Krönika fått flera tips från båtälskare på hur de håller sitt båtliv igång under vinterhalvåret. Detta är några av de tips som jag har fått:
X Om båten är på land och i närheten av där du bor – utöva ”tomt-segling” – placera ut torrbollar, behåll madrasserna i båten, sätt på värme, gör matsäck eller laga en enklare middag och övernatta i båten.
X Snida ut båtnamnet i körsbärsträ, lär dig splitsa rep, göra knopar och utmana din kanske knepiga relation med symaskinen.
X Om båten är i vattnet – ta en kurs i och börja ge dig ut och träna mörkernavigering. Om du ännu inte har radar, kanske dags för en investering.
X Om du befinner dig ute i skärgården – på med pannlampan på huvudet, ta dig fram på stigen till den vedeldade bastun, stå på klippan och se havet vilt och vackert eller sitt på akterdäck med varma kläder och filtar i skenet av ett stearinljus.
De som bidragit med tips nämner också att skärgården är så oerhört vacker och har så mycket att erbjuda även på vintern. Men de flesta företag som jobbar med besöksnäring måste stänga under vinterhalvåret eftersom de inte har råd att ha öppet när besökarantalet minskar, i synnerhet under corona-pandemin.
Om jag fick drömma fritt så skulle jag bo och jobba från min båt året om. Jag skulle vistas i skärgården på samma sätt som under sommaren. Jag skulle samverka med alla ideella och kommersiella aktörer för att bidra till ett levande båtliv och jag skulle vara en regelbunden kund som utnyttjar den service och de produkter som är nödvändiga för mitt båtliv. Jag liksom alla andra skulle må så bra, både fysiskt och psykiskt av att få vistas nära vatten och i vår vackra och unika natur.
Jag avslutar denna krönika med att skicka en uppmaning till alla aktörer inom båtlivet. Kanske vi ska gå ihop och uppvakta statliga och kommunala näringsfrämjare och beslutsfattare för att möjliggöra att båtliv och skärgård kan hålla öppet hela vintern. Och med det också skapa en modell för ett hållbart leverne och mental hälsa som kan fungera i framtida pandemier även utanför Sverige?
Jag hjälper gärna till med detta arbete!
Det är en otrolig kick när drömmar blir verklighet, i synnerhet när vägarna dit är extremt krokiga och utmanade. Det känns nästan som att man deltar i någon form av dataspel där man efter ett antal utmaningar och problemlösningar avancerar upp till en annan nivå.
Men många gånger blir livet inte alls som man har tänkt sig och allehanda faktorer sätter stopp för drömmar som känns oerhört viktiga. En av mina största drömmar ända sedan jag var barn var att bo i Afrika. Jag ville bli äventyrare som Indiana Jones, eller som den ofrivilliga men tuffa kvinnliga skepparen Rose Sayer spelad av Katherine Hepburn i filmen African Queen – en film som jag säkert sett över hundra gånger i tidig ungdom då vi hyrköpte en videospelare i början av 80-talet.
Där har ni mina två största förebilder i livet – en fumlig äventyrare med hatt och piska som letar skatter på exotiska platser med tjocka spindelnät och en missionär som tar kommando över rädsla och båt, bygger torpeder för att sänka elakingarnas stolta skepp och slutligen vinner kärleken i djupaste Afrika.
Det ville jag också uppleva och det fick jag under två år i början på 90-talet. Men sedan ville livet annorlunda, min familjesituation gjorde att jag fick ge upp mina drömmar om att flytta till Afrika, vilket var en djup besvikelse eftersom jag redan hade ägnat sju år av utbildning och karriär i den riktningen. Jag hamnade i en situation där jag inte kunde röra mig utanför Stockholm i längre perioder än en vecka och jag fick tänka om helt. Jag började ställa mig frågan exakt vad det var som jag tyckte var så viktigt med just Afrika och vad av det jag istället kunde göra hemmavid, utan att behöva lämna Stockholm.
Det jag fick med mig av de år jag bodde i Kenya och som var i linje med min dröm om Afrika var att känna mig fri att kunna ta mig var jag vill, när jag vill. Jag ville lära känna och interagera med människor i deras annorlunda hemmamiljöer, lära känna deras familj och kulturer, lyssna på deras berättelser och ta del av vad de tycker är viktigt bortom materiella ting och status. Jag ville även uppleva naturen och skiftningarna i väderomslagen, lugn som kan blandas med utmaningar då nerverna känns som att de sitter utanpå huden. Jag ville uppleva det magiska äventyret och den klara stjärnhimlen som gör att man känner sig pytteliten och ändå närmare kosmos.
När jag denna sensommar landar tillbaka i min hemmahamn efter att ha skuffat runt skärgården i min båt i två månader så inser jag att jag har fått uppleva exakt detta. Det har dessutom fungerat utmärkt med min familj som har mönstrat av och på lite efter behag.
Så behovet av att bo i Afrika är numera borta, drömmen har redan förverkligats genom mitt båtliv. Jag är så tacksam för mitt båtliv och att jag bor i Sverige, vilket gör det möjligt att leva som Indiana Jones och Rose Sayer utan att behöva riskera livet eller lämna familjen för drömmen om det ultimata äventyret.
Båtens förarsäte är för likt en bil till utseendet. Kliver du ner i en båt och sätter dig bakom ratten så tror hjärnan att du sitter i en bil och förväntar sig därmed samma reaktioner när du använder ratt och reglage för att manövrera som i en bil. Men verkligheten är en helt annan, en båt är mer lik en tung kundvagn som du skjuter framför dig när du går och handlar. Så tänk kundvagn istället för bil så är det lättare att förstå hur en båt beter sig när du manövrerar.
Från statisk till en föränderlig miljö med höga felmarginaler. Igen, de flesta tror att båtkörande är detsamma som bilkörande. Men det är precis tvärtom. Allt rör på sig av vågor, strömmar, vind, v-bottnade skov som gör att båten ”ormar sig” vid låga farter. Du är elak mot dig själv om du förväntar dig samma exakthet som på land och när du ska göra en fickparkering eller rulla in i en målad ruta på asfalt – i en miljö som är statisk och exakt likadan varje gång.
Båtens tre växlar: Jag brukar säga att en båt med en motor tillräckligt kraftig för att kunna plana har tre växlar: Ett – ”Glidar-växeln” – från ett till 4–5 knop då du glider fram, ofta med en slingrande och ormande effekt som gör att du måste parera med ratten hela tiden, motorn låter nästan som på tomgång och du gör inget svall och alla varv, marinor och båtklubbar blir glada när du åker förbi dom. Två – ”Plogar-växeln”, från cirka 4 till ungefär 13–19 knop – motorbåten beter sig som en snöplog där fören åker upp och aktern trycks ner i vattnet och du skapar svall – mycket svall. På v-bottnade båtar slipper du ofta ”ormandet” i denna plog-växel men hör du någon skrika argt nånstans ifrån så betyder det att du ska sakta farten eftersom detta svall är olidligt för dem som håller på att fixa med sin båt, eller precis hällt upp i glasen och nu får allt i knät. Den tredje växeln är ”planar-läget” – då har båten gått från att vara plog till att lägga sig på vattnet – då planar du, kör snabbt, oftast från 19 knop och uppåt.
Båtens broms: Det är förstås backen på båten, men den kan du bara använda när du kör relativt långsamt. Så det är viktigt att du tränar på undanmanöver och kraftig gir så att du vet hur du ska göra om du i planande läge upptäcker något i vattnet som du inte vill köra på.
Nu när båtsäsongen är här, hitta ett säkert ställe att öva på, fritt från bryggor och för många passerande planande båtar och testa dessa tre växlar och broms. Då får du en känsla för hur du sedan ska köra i trängre passager och i lägre hastigheter.
Nu har de flesta redan fått båten i vattnet och är redo att njuta av fridfulla båtturer, samkväm med båtvänner och av en vacker skärgård. Det kanske blir just den här båtsäsongen som vi kommer att komma ihåg långt in i framtiden som den sommar då vi kände extra mycket tacksamhet för sådant vi tidigare har tagit för givet. Tänk vad ett mikroskopiskt litet virus kan ställa om saker totalt i livet och få en att reflektera över saker på helt nya sätt.
Det finns studier som visar på att känslan av tacksamhet faktiskt stärker immunförsvaret. Samma gäller känslan av att kunna bidra med något positivt, att känna sig behövd – och som del av en gemenskap. När hela världen uppmanats att utöva social distansering så inser jag att detta är en av flera saker jag har tagit för givet – möten och relationer med andra människor. Och jag är synnerligen tacksam för den gemenskap jag har genom mitt båtliv och genom min båtklubb.
Så i syfte att hjälpa er att stärka ert immunförsvar genom att fundera på exakt vad inom ert båtliv som ni är mest tacksamma för, följer här några exempel på minnen och upplevelser i mitt båtliv jag värdesätter extra mycket just denna period:
Båtklubbens alla volontärer, som på sin fria tid och oavlönat klipper gräsmattor, omsorgsfullt planterar blommor och örter, snickrar, meckar och lagar så att vi medlemmar får en underbar hamn och semesterparadis.
Båtklubbens puttrande snipa – jag är så tacksam för alla de tidiga morgonturer du bjudit på när vi åkt och köpt nybakat bröd i bageriet en sjömil bort.
Naturhamnen där jag inte varit tidigare – jag längtar till att känna adrenalinet pumpa friskt när jag släppt i ankaret och sakta gör mig redo för att gå i land med mina längsta tampar utan att de trasslar sig.
Alla smultron på klubbholmen som jag alla mina bekantas barn har kunnat trä på ett grässtrå.
Alla båtklubbsmedlemmar som tillåter att man kan vara allt från supersocial till en udda introvert utan att känna sig utanför gemenskapen.
Alla Neptunias båtcoacher och coachningkunder som glatt har delat med sig av sina kunskaper, utmaningar och båtliv.
Sverige som för länge sedan byggde ett kommunalt vatten och avloppssystem så att vi trots virus ändå får rent vatten varje gång vi vrider på kranen.
Solen, lugnet, friden, tystnaden och det spegelblanka vattnet man ser tidigt på morgonen när man yrvaket kliver upp från mittenkabinen och till aktern för att brygga en kopp kaffe.
Till sist – tack till immunförsvaret som hittills gjort ett bra jobb även om jag tagit alldeles för mycket för givet genom livet. Jag har slutat med det nu!
Nej, jag är inte ekonomiskt oberoende och jag har många år kvar till pensionen. Dessutom har jag en familjesituation som gör det omöjligt att säga hejdå till Sverige i ett år och åka jorden runt.
Men detta har inte hindrat mig att leva min dröm – att ha båten som arbetsplats, ett flytande kontor som kan lätta ankar och ha möten med hela världen oavsett jag befinner mig i Karlbergskanalen i Stockholm City eller på varma bergsklippor ute i Nassa skärgård. Så här har jag levt i snart åtta år och det har gått utmärkt i dagens virtuella värld. Allt är förstås avhängigt på vad du jobbar med och att du har en ”bo-båt”. Vill du testa på livet som digital nomad på din båt så kommer här några tips:
- VÅGA utifrån ditt kall och passion – leta efter jobb som kan skötas via internet. Det finns specifika rekryteringshemsidor som fokuserar på digitala nomader. Är du tekniskt kunnig finns det jobb såsom web- och apputveckling, samt olika arbetsuppgifter inom sociala medier. Andra jobb kan vara till exempel översättningar, skrivjobb (bloggar, krönikor, böcker, läromedel), formgivning och grafisk design.
- Har du eget företag – se till att ha ett digitalt bokföringssystem så att allt kan skötas på distans och i samarbete med en bokföringskonsult och revisor, även om ni aldrig träffas. Har du inte eget företag men behöver skicka fakturor så finns förmedlingstjänster såsom CoolCompany och FrilansFinans.
- Disciplin och rutin – även om du nu gladeligen är din egen chef så är det lätt att tappa motivationen och ibland känna sig ensam och rotlös. Därför är det mycket viktigt med rutiner, både hur arbetet ska läggas upp men också var på båten du arbetar och på vilket sätt så att jobbet blir gjort och kunderna nöjda.
Så här strukturerar jag mitt arbete på båten:
Startar varje dag med energiinjektion – en powerwalk i området kring hamnen eller temperaturen tillåter – en simtur. Vid 08.30 tillbaka till ”båtkontoret”. Mellan frukost och lunch ägnas tid åt svårare uppgifter såsom större strategiska beslut eftersom hjärnan oftast är klarare då än på eftermiddagen.
På min Nautic 900 har jag delat in båten i tre fysiska arbetsplatser: ”Produktionsplatsen” är antingen i salongen eller vid aktern i båten där det bästa bordet finns för att sitta någorlunda ergonomiskt. ”Resurs och dröm-platsen” är på en plats där jag bara är när jag ska tanka energi, jobbdatorn är inte välkommen till denna plats. Till sist har jag en plats jag kallar ”kritikerplatsen” – där sätter jag mig och går igenom det jag producerat och ger konstruktiv feedback till mig själv. Alternativt kliver jag av båten helt och hållet och går till hamnstugan eller klubbhuset.
Denna metod härstammar från något som kallas ”Disney-metoden” – en metod som Walt Disney använde när han skulle skriva manus och animera nya filmer. Metoden används ofta inom coachning när man ska jobba med att förverkliga någons drömmar och den funkar perfekt för att göra båten till den perfekta arbetsplatsen för kreativt och produktivt arbete.
Så har det sett ut de senaste åren – euforisk båtlycka har varvats med motor och elhaverier, kriser, ilska, bogsering och pendling mellan hopp och förtvivlan. Först med min Flipper 760 från 1984 inköpt för tre år sedan och sedan med min nuvarande Nautic 900, som jag köpte för drygt ett år sedan och som har gjort att jag och besättningen har fastnat på allehanda ställen och råkat ut för alla möjliga incidenter.
Köper man en begagnad båt – och även ibland ny för den delen – så ingår det i båtlivskonceptet att det händer saker på färden, med båten, på ställena dit man är på väg och när man kommer dit. Det är ofta bravaderna och det föränderliga i båtlivets natur som skapar minnen för livet – både positiva och negativa. För att undvika att råka ut för alltför många negativa upplevelser med båten så är det viktigt – jätteviktigt med säkerhet, inte bara säkerhet att kunna navigera och köra sin båt, utan teknisk säkerhet och att fullt ut känna sin båt.
Festen på båtklubben slutar vid midnatt och du lägger dig för att sova. Det är fortfarande livat i hamnen så du använder öronproppar för en god natts sömn. Du lägger dig i mittkabinen i din båt och vaknar till senare under natten av att det känns blött. Yrvaken i mörkret i kabinen känner du med händerna och tänker först att du blöder kraftigt, i panik tänder du lampan och ser då att madrassen där du ligger i mittkabinen är helt vattenfylld.
Du tar ur öronpropparna och hör då att vattenpumpen går för fulla muggar. Du springer ut i kabyssen och där flyter durkarna omkring och vattnet inne i båten går upp till dina lår. Huvudströmmen till vattenpumparna sitter på panelen vid förarplatsen en nivå upp i båten, du springer dit och stänger av strömmen.
Din nyinköpta klenod från 1984 är fylld med vatten och den verkar sjunka. Som tur är ligger du i båtklubbens hamn med landförbindelse där det finns både människor och tillgång till en kraftig vattenpump som i vanliga fall används till att fylla en vedeldad badtunna.
Du börjar pumpa ur allt vatten ur båten – 2,5 m3 närmare bestämt. När vattennivån är tillräckligt låg så kan du se att det är en sjövattenslang under handfatet i badrummet som lossnat på grund av en rostig skruv på en ”rostfri” slangklämma som satt i gång sjövattenpumpen mitt i natten.
Detta hände mig förra sommaren. Jag kan inte låta bli att tänka på hur det hade sett ut om jag inte hade legat i båtklubbshamnen när detta hände. Tänk om jag hade varit långt ute i skärgården med min dotter i båten…
Så ett tips är att ta en funderare: Vet du var alla säkringar sitter? Vet du exakt hur var alla genomföringar på båten sitter och om de är som de ska, och har du koll på hur 12-volts systemet är kopplat, om landströmmen lever upp till 2000-tals standard och framförallt – har du koll på att alla slangklämmor sitter åt och är täta och att den ”rostfria” skruven inte har rostat sönder?
Ja, då kanske du slipper vakna upp i ofrivillig vattensäng och sedan ha återkommande mardrömmar om hur båten fylls med vatten medan du sover. Du slipper vakna var och varannan natt av att du tycker att madrassen känns full med vatten.
Känns några av tankarna ovan igen? Det finns många vanligt förekommande övertygelser inom båtlivet som skapar olika former av hinder för ett glädjefullt båtliv. Men övertygelser är inget annat än valda sanningar. Så sätter de stopp för ett harmoniskt båtliv så går de att träna bort!
Vi människor bombarderas med hundratusentals Gigabyte information dagligen och det är helt omöjligt för hjärnan att ta in och processa all denna information. Man brukar säga att den mänskliga hjärnan har kapacitet att ta in högst tio procent på ett medvetet plan, de övriga 90 procenten processar vi omedvetet och den informationen filtreras baserat på vår egen inre biologiska plotter som gärna vill ha bekräftande information.
Med andra ord så tolkar du din omvärld utifrån vad du redan tycker och känner och när du här och nu upplever något nytt och så generaliserar, utelämnar och förvränger du information – hela tiden! Du tolkar omvärlden och tar beslut utifrån dina övertygelser och ditt sinnestillstånd. Om du råkar befinna dig i ett negativt sinnestillstånd så är det också betydligt lättare att ”köpa” en övertygelse från någon annan, än att ifrågasätta den.
Nyckeln till ett fritt och glädjefullt båtliv kommer av att på bästa sätt hantera dina övertygelser – behålla de kraftfulla som ger dig och din omgivning ett positivt sinnestillstånd och att du blir medveten om de övertygelser som begränsar dig så att du kan bli av med dom. Om det finns en konflikt mellan en övertygelse och ett beteende så vinner oftast övertygelsen. Har du ett oönskat beteende som du upprepar har du förmodligen en begränsande övertygelse som styr ditt beteende.
Övertygelser är starkt sammanlänkade med dina värderingar. Dina värderingar bestämmer hur och på vilket sätt du tänker när du tar beslut i ditt båtliv: Vart ska du åka med båten på semestern, vilken slags båt du har eller du tänker köpa, vad och vem du tror på, vilka vänner du vill ha omkring dig och hur noga du utför en uppgift.
Värderingar och övertygelser är också kopplade till din självkänsla och självförtroende. Om du har värderingar och övertygelser som är bra för dig och för din omgivning så är det bara att behålla dem, men om de hindrar dig från att nå dit du vill, då kan du träna bort dem.
I syfte att skapa goda relationer med människor runt omkring oss följer vi ibland andra personers värderingar. Det betyder inte att man behöver tycka exakt som dem, men man kan visa att man respekterar dem. Ofta får vi värderingar till oss utan att vi ifrågasätter om de är våra egna och att de verkligen stämmer med vad vi känner i hjärtat. De kommer till oss från alla möjliga håll, ibland har vi haft dom sedan barnsben utan att ifrågasätta om de verkligen är våra egna.
För att ta reda på vilka värderingar som är viktiga för dig, ta en stund och fundera över: Vad är viktigt för dig? Vad får dig motiverad? Tänk på en person som du beundrar, som inspirerar och gör dig glad. Vad har den personen för tilltalande egenskaper? Tänk tillbaka på en situation i livet då du kände sig stolt för att du stod upp för något. Vilka värderingar var det du försvarade då?
Blir det tankekaos vid tilläggning i en trång hamnbassäng eller brygga så handlar det oftast om att man har missbedömt förhållandena och kommunikationen i besättningen brister för att man inte har haft en tydlig och gemensam målbild på hur hela händelseförloppet ska se ut. Här är några tips på hur att undvika tanke-kaos vid tilläggning:
- Bli din egen filmregissör: Visualisera som en film – filmsekvens per filmsekvens, klipp för klipp – hur du vill att alla moment i din tilläggningsmanöver ska finnas med, och ta även med möjliga riskfaktorer som kan inträffa och hur du i så fall ska hantera dom när de inträffar – visualisera en plan B och kanske C.
- Informera och instruera din besättning: Har du med dig din partner, barn eller nära vänner – se till att tydligt berätta för dom, och visualisera tillsammans med dom exakt hur varje moment i din film ser ut, och hur deras roller ser ut. Och se även till att ni tillsammans visualiserar hur filmen ska sluta – bra.
- Håll ditt sinnestillstånd på plus: Genom att bibehålla ditt bästa möjliga sinnestillstånd kommer du att ta rätt beslut och göra rätt prioriteringar. Vad behöver du ha för typ av puls och känsla i kroppen för att vara i bästa möjliga sinnestillstånd? Tala om för din besättning hur du fungerar och vad du behöver och låt de berätta vad som fungerar för dom.
- Bestäm din egen puls och tempo: Se till att det är du som bestämmer ditt eget tempo och inte någon annan i omgivningen. Är det så att du helt plötsligt har en stor båt bakom dig som också tänkt lägga till i den trånga hamnbassängen och som gör att du får en puls som ger dig ett negativt sinnestillstånd, då är det bättre att avvakta, ta en liten loop och låta den andra båten gå före.
- Det finns inga misslyckanden bara feedback: Båtlivet är ypperligt för att träna sin flexibilitet och på att ge och ta emot feedback med inställningen att det inte går att misslyckas, däremot går det alltid att lära sig av det som hände och sedan ta den kunskapen med sig till nästa filmregissering. Så ett tips när du ska ge eller ta emot feedback är att göra det när du och din besättning är i ett neutralt eller positivt sinnestillstånd som möjligt. Alltså – feedback innan eller efter att ni har varit i en utmanande situation. Det är också bra att bädda in feedback som kan uppfattas som kritik med något uppmuntrande och positivt.
Rättelse: I min krönika i förra numret nämnde jag Konsumentlagen, vilket ska vara Köplagen som gäller när privatpersoner köper och säljer varor mellan varandra.
Det lät så enkelt inför och vid köpet, men det slutade med ren katastrof.
Alla kan gå på pumpen (inklusive jag själv). Det kan bli en mycket dyr, obehaglig och långdragen historia. Så för att undvika att ditt båtköp blir en negativ energitjuv, så gäller det att vara varsam inför ditt båtköp. Här är några tips på vägen:
- Fundera igenom hur ditt behov ser ut och hur mycket pengar du är beredd att lägga. Gör upp en budget för löpande kostnader för bränsle och underhåll. Handlar det om att besegra haven, under en dag åka och köpa glass i solen eller kanske en helgtur med övernattning i skärgården? Hur många är ni som ska åka? Vill du kunna köra riktigt snabbt eller satsa mer på komfort?
- Se till att ha tillräckligt med manövreringskunskap för att kunna testköra de båtmodeller du är intresserad av att köpa. Båtar kan skilja sig väldigt mycket i kör- och manövreringsegenskaper. Testa dig fram och känn noga efter vad det är du tycker om med båten och vad som kan kännas bökigt och lite osäkert. Till exempel hur beter den sig med vind och strömmar, hur lättmanövrerad är den vid vind i akter och från sidan? Och om det är hela familjen som ska åka ut – se till att de också får vara med och testa båten.
- Olika båtar kräver olika mängd underhåll, både på insida och utsida. Ju mer trädetaljer, desto mer träunderhåll eftersom trä blir gammalt av sol, vind och fukt. En aluminiumbåt har nästan inget underhåll alls, plastbåtar behöver tvättas, poleras och vaxas minst en gång per år. Ju äldre plastbåtar, desto viktigare med underhåll och skulle man råka få en reva i en plastbåt går det lätt att laga medan en buckla på en aluminiumbåt är svårare att räta ut.
- Ska du köpa en begagnad båt, ta med dig en besiktningscoach. Ju fler installationer och äldre båt, desto fler möjliga dolda (och dyra) fel. Köper du båten genom en förmedlare så kan du begära att båten gås igenom av dom enligt ett standardbesiktningsprotokoll. Köper du båten privat och kanske av bekanta som bedyrar att allt fungerar och det inte finns några dolda fel, och det kort efter båtköpet visar sig att det är precis tvärt om – begär återköp enligt konsumentlagen och se till att du har en bra båtförsäkring som även täcker rättsskydd.
Jag tror inte att båtsäljare medvetet och med illvilja säljer en båt de vet har dolda fel, däremot tror jag det är lätt att bli hemmablind om man har ägt båten länge och man ser inte själv att båten är eftersatt och rent av farlig att använda. Därför brukar det vara välkommet även av båtsäljaren att båten gås igenom av en besiktningsman för att säkerställa att allt fungerar som det ska.
När någon är i affekt, alltså i ett lågt och kraftigt negativt sinnestillstånd, så är det av en anledning. Det är lätt att dra förhastade slutsatser när man redan är irriterad över något eller någon och då går mycket av det vi säger aldrig fram. Båda partner generaliserar, förvränger och lämnar ute information och när någon då uttrycker ett behov eller förväntan så blir det aldrig någon exakt observation utan bara fragmenterade tolkningar, vilket ofta leder till konflikter.
Genom att aktivt lyssna och försöka ta reda på exakt vad det är som gör att personen desperat behöver energi genom att härska över andra, så visar du personen att du verkligen lyssnar och då brukar det negativa energiflödet avta. Och lyssna kan man göra även om man inte är helt överens och tycker samma sak.
Dock blir det mycket enklare att komma till en lösning och resultat när båda eller flera parter kan diskutera och kommunicera kring en lösning utan att en eller flera känner sig energilösa, kritiserade, åsidosatta eller nedtryckta i durken.
Här är några tips på hur du kan bemöta en härskare utan att bli en själv:
- Lyssna på din partner och besättning med inlevelse och på vad de har att säga. Vad är det som egentligen vill bli sagt?
- Möt din partner och besättning med empati utan att du behöver dela personens värderingar (sympati).
- Återberätta vad personen har sagt till dig så att personen hör att du har uppfattat rätt.
- Tala om vad du själv vill ha sagt tydligt och sakligt men utan värderingar.
- Säkerställ och återkoppla att det du har sagt har uppfattats rätt och be personen återberätta vad du har sagt.
- Gå igenom vad som behöver göras för att hitta en varaktig lösning som kan tillgodose bådas eller allas behov på ett tillfredsställande sätt.
Vill ni ha hjälp? Maria Lannér är certifierad ledarskapscoach och hjälper kunder med att hantera sin kommunikation i relationer både på båt och på land, privat och i arbetssituationer. Maila till maria@neptunia.se
Du har säkert sett och hört det själv, framförallt i hamnar då du själv sitter på land eller i en båt bredvid som åhörare och bevittnar hur andra kommunicerar i båten på ett sätt som de måste be om ursäkt för senare. Eller så kanske du har upplevt det själv, mitt under tilläggningen eller någon annan situation som känns stressig och kaotisk – pulsen är stark och kommunikationen brister.
Särskilt i hamnar är det många som inte tänker på är att deras eget biologiska batteri kanske är totalt tömt när de väl närmar sig bryggan. De har spenderat timmar på att ta sig till sin destination där de ska möta upp vännerna för en god middag. Därför har de väntat med att både dricka och äta och löper därmed stor risk att omedvetet börja stjäla energi från andra.
Här är några tips för att undvika att du själv blir en härskare:
- Inventera ditt eget biologiska batteri
Inventera ditt eget sinnestillstånd innan du utsätter dig för någon typ av utmanande situation. Var är du på en tiogradig skala? Är du på plus – ja då är det bara att köra på, men är ditt eget biologiska batteri nästan halvtomt eller helt tomt – fundera på vad du behöver göra för att fylla på ditt batteri så att du själv slipper bli en härskande energitjuv.
- Mat innan maten
Om du börjar känna dig såsig och ha svårt att ta beslut, då är det bra att ha lite nödenergimat till hands. Frukt, nötter, russin, kokta ägg, ölkorv eller en avokado som du kan få i dig innan du ska utsätta dig för en situation som kräver många mikrobeslut på kort tid.
- Ge feedback vid rätt läge
Om du vill ge feedback till dina besättningsmedlemmar om hur saker kanske kan göras ännu bättre nästa gång ni lägger till – se till att göra det när du känner att ditt sinnestillstånd är på plus. Risken är annars att feedback uppfattas som kritik vilket kan göra att din besättningsmedlem hellre sätter sig som passiv i båten eller i värsta fall vill stanna på land.
- Var förbered på flera olika scenarier
Var din egen filmregissör. Bestäm i förväg vilka manövrerings- och tilläggningsmoment ni ska göra i båten inför kommande utmanande situation. Ha en eller flera reservplaner som ni kan ta till om plan Ett inte fungerar.
*Hur man hanterar och värjer sig från härskande energitjuvar i båten återkommer jag till vid ett senare tillfälle ;-).
Efter denna varma båtsommar har du säkert har varit med om många båtäventyr som gett dig både positiva som negativa känsloankare – så hur hanterar du dessa ankare så att du kan få ett rikare båtliv i framtiden?
Exempel på ett negativt känsloankare: Ankarsläpp 1
”Det började skymma runt tio på kvällen och precis som väderleksrapporten visat så började det blåsa upp – rejält. Viken där vi hade legat skyddat i alla väderstreck i flera dygn kunde inte stå emot de kraftiga kastvindar som nu började komma från alla håll.
Vi låg förtöjda mot ett berg och med ankare i aktern och hade sonderat lite om att flytta till en brygga för att känna oss tryggare, men beslutet dröjde och nu kändes det för sent att flytta. Båten vajade fram och tillbaka och helt plötsligt stod den och dunkade med fören in mot berget, en av bergskilarna lossnade, snabbt låg hela båten in mot land och på grund med slagsida. Efter några långa minuter avtog vinden men vi hade hög puls och kände total skräck och panik.”
Exempel på ett positivt känsloankare: Ankarsläpp 2
”Vi hade spenderat några dygn i vår favoritvik tillsammans med våra bästa vänner som legat förtöjda precis intill oss. Solen sken, det var vindstilla och varmt. Vi avnjöt en god frukost med färska frallor och nybryggt kaffe tillsammans med våra vänner som sedan började förbereda sig för att kasta loss och åka vidare.
Vi vinkade farväl när de drog sig ut med ankarlinan och tog samtidigt en kopp kaffe till och då helt plötsligt märkte vi att de fick upp vår ankarlina! ”Ojdå” säger dom, ”Hoppsan” säger vi och ber om ursäkt eftersom det var vi som lagt vår lina över deras. Vi hjälptes åt att sära på linorna och vinkade ännu en gång farväl till våra underbara båtvänner. Vi ses nästa säsong igen – samma tid, samma plats!”
Tips för att hantera känsloankare
Tricket är att kunna välja om du vill ha kvar ett känsloankare eller släppa det, det vill säga bearbeta och släppa negativa och förstärka de positiva.
Gör en reflektion över de upplevelser du har med dig från denna båtsommar och gör en inventeringslista. Vilka upplevelser var positiva och negativa? Skriv ner dem som en kort berättelse – vad såg du, hörde, kände, smakade och luktade? Kanske tog du bilder – printa ut en papperskopia av ditt positiva minne och sätt upp på en plats där du ofta tittar.
Har du ett negativt känslominne – reflektera över vad du behöver göra för att bearbeta det och sedan släppa det.
