Regeringen satsade på fler poliser under åren 2006-2010 men trots satsningen klarades inte fler brott upp. Orsakerna till det analyseras i Brås utvärdering som överlämnas till regeringen i dag.
“På många sätt har utvecklingen varit positiv inom polisens arbetsområden,” säger Stina Holmberg, enhetschef på Brå. “Brottsligheten i samhället har minskat och tryggheten ökat och det är fler som har förtroende för polisen. Polisen arbetar mer med brottsförebyggande insatser och har därmed också blivit mer synlig.”
Ökade svårigheter att klara upp vardagsbrotten
Brottsuppklaringen har dock inte ökat. Brås slutsats är att det delvis kan förklaras av att förändringar skett som försvårat polisens arbete med att klara upp den stora mängden vardagsbrott. Antalet anmälda brott har ökat samtidigt som fler läggs ner på grund av så kallad förundersökningsbegränsning. Domstolarnas krav på teknisk bevisning uppfattas också ha blivit högre, liksom antalet serviceuppgifter som tidsmässigt konkurrerar med arbetet att klara upp brott.
Men förutsättningarna att klara upp brotten har också försämrats på grund av sådant som polisen själv styr över. Till exempel har de extra resurser, som tillkom till följd av satsningen, inte lagts på arbetet med att klara upp mängdbrott, utan på specialisttjänster av olika slag. Antalet tjänster för att utreda vardagsbrott har inte ökat. Det datasystem (PUST) som polisen införde under perioden, men som sedan lades ner, gjorde också att det tog längre tid än tidigare att registrera anmälningar och utredningsinsatser.
Uppklaringen i Sverige är lika bra som i andra europeiska länder
Om man jämför officiell statistik över brottsuppklaring i Sverige med andra länder i Europa framstår Sveriges som påtagligt sämre än övrigas. För att hitta förklaringar till detta har Brå gjort en djupgående studie över sättet att föra brottsstatistik i fem andra länder. Det visar sig då att skillnaderna helt och hållet beror på olikheter i sättet att ta upp och räkna anmälningar och sättet att definiera ett uppklarat brott. Med ett mer rättvisande mått, som Brå tagit fram, avviker inte Sveriges uppklaring från nivån i andra länder. Polisen här klarar alltså inte upp färre brott än polisen i de andra länderna.
Försöksprojekt visar att uppklaringen kan höjas
Men Brå visar också att uppklaringen kan förbättras med nya arbetssätt.
“En stor del av brotten går inte att lösa – men det finns en förbättringspotential. Det framkommer i det försöksprojekt som vi drivit tillsammans med polisen på Norrmalm”, berättar Anna Eksten, utredare på Brå. “Förbättringarna uppnåddes genom att poliserna på fältet arbetade i team med utredarna på kontoret. Utredarna blev bättre på att ge feedback och vägledning till patrullerna i det inledande utredningsarbetet på brottsplatsen. Utredarna blev i sin tur bättre genom ett nära samarbete med åklagaren. Andelen uppklarade brott ökade från 38 till 46 procent”.
Rapporten Varför gav fler poliser inte ökad personuppklaring (Brå 2014:17) finns att ladda ner på www.bra.se/publikationer.
