Ospar-kommissionens möte i Göteborg i förra veckan ledde till flera viktiga beslut för havsmiljön i Nordostatlanten. Bland annat enades de 15 medlemsländerna och EU om att utveckla en åtgärdsplan för att minska den marina nedskräpningen.
– För Sveriges del är beslutet viktigt. Varje år flyter det iland mellan 4000 och 8000 kubikmeter marint skräp på västkusten, säger Jan Schmidtbauer Crona på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
Varje år dumpas 6,4 miljoner ton skräp i världshaven, enligt amerikanska vetenskapsakademin. I Nordsjön dumpas över 20 000 ton skräp, eller 220 000 kubikmeter, varje år. Cirka 15 procent av skräpet sköljs upp på stränderna, lika mycket flyter omkring och resterande 70 procent beräknas sjunka till havsbotten.
– Nedskräpningen orsakar lidande för marina däggdjur, fåglar och fiskar men också för betande boskap längs kusten. Det är också dyrt att sanera våra kuststräckor, säger Jan Schmidtbauer Crona, utredare på enheten för havsplanering och maritima frågor på HaV.
– När det gäller marint skräp så behövs samverkan mellan länder. Därför är Ospar-kommissionens beslut om en gemensam åtgärdsplan ett viktigt steg för att hitta lösningar som fungerar.
Ospar, eller Oslo-Pariskonventionen, syftar till att skydda miljön i Nordostatlanten inklusive Nordsjön, Skagerrak och delar av Kattegatt. Förra veckan samlades dess högsta beslutande organ, Ospar-kommissionen i Göteborg. Mötet samlade ett 70-tal representanter från 15 länders regeringar, EU och flera internationella organisationer.
Ett annat positivt resultat av mötet var att länderna antog gemensamma riktlinjer för hur dispenser ska ges enligt barlastvattenkonventionen. Syftet med dessa och konventionen är att hindra spridningen av främmande arter i våra vatten
– Främmande djur och växter som förs med i barlastvattnet från ett fartyg kan rubba det naturliga ekosystemet i ett annat havsområde. Exempel på arter som kan ha spridits så till svenska vatten är den amerikanska kammaneten och den kinesiska Ullhandskrabban, säger Jan Schmidtbauer Crona,
Riktlinjerna har tagits fram i en gemensam arbetsgrupp mellan Ospar och dess motsvarighet för Östersjön, Helcom (Helsingfors-kommissionen). Helcom väntas godkänna riktlinjerna vid ett ministermöte i Köpenhamn i höst.
Mötet tog också fram en första lista av gemensamma indikatorer för hur tillståndet i den marina miljön i Nordostatlanten ska övervakas och bedömas.
– För Nordsjön rör det sig om cirka 30 stycken, exempelvis förekomst och utbredning av tumlare och fåglar, bifångst av marina däggdjur och halter av farliga ämnen i sediment och fiskar, säger Tobias Porsbring, utredare på havs- och vattenmiljöenheten på HaV.
– Detta är i linje med EUs havsmiljödirektiv som förordar att medlemsländernas övervakningsprogram ska vara ”sammanhängande och samordnade”.
Vid mötet publicerades också 2012-års statusrapport om nätverk av skyddade områden i Nordostatlanten. Drygt fem procent av hela Ospar-området är utpekat som skyddat. I Nordsjöregionen har man nått målet att skydda tio procent och Sverige har skyddat 17,4 procent av sitt Ospar-område.
En sak som kommissionen däremot inte kunde enas om var antagandet av 23 föreslagna rekommendationer för skydd av arter och livsmiljöer i Ospars havsområde.
– Länderna har olika syn på vad Ospar har rätt att göra för att skydda arter som påverkas av fiske. En del menade att rekommendationerna inte fick innehålla skrivningar om möjliga åtgärder, exempelvis stängning av område för fiske, som kan föreslås för de organisationer som verkar inom fisket. Andra länder ville tillåta den slags skrivningar, säger Karin Wall, verksjurist på HaV.
Ett extra möte är planerat i London i december, då väntas Ospar-kommissionen ta upp frågan igen.
Ansvaret för att driva Sveriges arbete i Ospar ligger på HaV. I planering och genomförande av konventionen deltar flera andra myndigheter, exempelvis Sveriges Geologiska Undersökning, Strålsäkerhetsmyndigheten, Naturvårdsverket, Transportstyrelsen och länsstyrelserna i Västra Götaland, Halland och Skåne.
Källa: HaV.
