Därför får du tidningen Båtliv

Tidningen Båtliv är Europas största båttidning. Anledningen är den unika kopplingen mellan att vara medlem i en båtklubb som via ett båtförbund är ansluten till riksorganisationen Svenska Båtunionen. Båtliv når därför cirka 145 000 båtägare direkt hem i brevlådan, sex gånger per år.

Du är medlem i en båtklubb som valt att vara medlem i ett båtförbund och är därmed också en av ca 169 000 båtmänniskor som ingår i Svenska Båtunionen.

Du betalar givetvis en årlig medlemsavgift till din klubb och i den avgiften ingår ca 10-20 kr till ditt båtförbund (gäller de flesta förbund) och för närvarande 56 kr till Svenska Båtunionen. Vet du egentligen vad du får denna extra uttaxering? Det mest synbara beviset är förstås den tidning du just håller i handen och som ingår i årsavgiften. Vi pratar alltså om medlemsnytta.
En del av förmånerna är riktade mot klubben och en del vänder sig till den enskilda medlemmen. SBU är också en främjandeorgansation med uppgift att utveckla det svenska båtlivet. Kalla det gärna en facklig organisation som slåss för båtlivets bästa. För att lyckas med det måste man vara en etablerad riksorganisation med så många medlemmar som möjligt i hela landet för att få genomslag i debatten och bli tagen på allvar av alla mot- eller samarbetsparter. Ett arbete som i många frågor tar lång tid att slutföra och under resans gång sällan ger upphov till några häftiga rubriker att tala om.

Till och från diskuteras nyttan med ett medlemskap i SBU bland våra klubbar. Klubbkassören ser en stor summa pengar i kassaboken medan båtägaren knappast funderar över den egna medlemsavgiftens storlek.
Gemensamt för dessa diskussioner kan vara brist på information till dig och din båtklubb om vad ditt förbund erbjuder dig och din klubb och vad SBU gör för alla sina 169 000 medlemmar. Tyvärr når del av tillgänglig information av olika skäl heller aldrig fram till klubben och den enskilda medlemmen. Tråkigt, eftersom mycket görs i arbetsgrupper, förbund och vid kontakter med politiker och olika myndigheter. F n pågår, som exempel, ett arbete med att se över Havs- och vattenmyndighetens riktlinjer avseende steg 2-rening. Något som är en angelägenhet för många båtklubbar, som har eller kommer att bygga spolplattor.

Alltså, hur ska vi kommunicera med varandra så att du som medlem blir en välinformerad båtägare? Just denna fråga behandlades vid årets båtriksdag i Jönköping. Att klubben med dess medlemmar är den viktiga målgruppen för all kommunikation var nog alla överens om men hur vi kommunicerar och vilka som har ansvar för detta måste bli mycket tydligare i fortsättningen.
Här följer några åtgärder som kommer att bli aktuella.
 BAS, som är ett administrationsprogram för klubben, har ett bra kommunikationsprogram i sig. Man kan relativt enkelt skicka både e-post och SMS till alla medlemmar med mailadresser och mobilnummer inlagda i BAS.
 Ett nyhetsbrev några gånger/år kommer också att distribueras till alla SBU-medlemmar just med BAS som verktyg.
 Förbunden ska ges möjlighet att återrapportera sina aktiviteter till SBU, vilket ger SBU möjlighet att i sin tur sprida alla goda exempel till övriga förbund och klubbar.
 Även det oftast osynliga främjandearbetet tillsammans med olika myndigheter ska bli mera känt för alla i SBU.
 Kansliet kommer att bemannas med informationskompetens för att kunna hjälpa till i det gemensamma kommunikationsarbetet.

Inte att förglömma alla utmärkta hemsidor, utskick, informationsmöten mm som det jobbas med redan idag!!

Du som läser det här kan redan nu lämna mailadress och mobilnummer till klubbens registeransvarige att läggas in i BAS. Därmed finns du med på klubbens lista som mottagare av både förbunds- och SBU information när klubben väljer att skicka ut den till sina medlemmar.
Kom ihåg att kommunikation innebär kontakt åt bägge håll.

Text: Lars Afzelius