31 maj, 2013

HaV klar med utredning om utkastförbud i Skagerrak

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har på regeringens uppdrag utrett hur ett förbud mot utkast av fisk i Skagerrak kan kontrolleras. De metoder som utretts är bland annat kontrollobservatörer, kameraövervakning och övervakning via flyg och båt.

– Vi har tittat på för- och nackdelar med de olika metoderna. En grundläggande utgångspunkt är att få en så säker bild som möjligt av hur mycket fisk som fångas, både de mängder som landas i hamn och de som kastas i havet, säger Jenny Nord, utredare på enheten för fiskereglering vid HaV.

Skagerrak kan bli det första av EU:s havsområden som får en fiskeriförvaltning med förbud mot utkast av fisk. I juli 2012 enades EU och Norge om att införa ett utkastförbud i Skagerrak. Regeringen gav därför i mars i år Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att utreda förutsättningarna för kontroll av ett utkastförbud.

HaV:s utredare har utgått från EU-kommissionens förslag till förordning om tekniska åtgärder och kontrollåtgärder i Skagerrak. Förslaget omfattar 35 fiskarter, vissa redskapsbestämmelser och kontrollåtgärder som obligatorisk kameraövervakning på fartyg över 12 meter från och med 1 juli 2016. För fartyg över 15 meter föreslås det införas redan 1 januari 2014. Kommissionens förslag är ännu inte antaget.

– Vi har också tittat på erfarenheter som finns i andra länder av försök med fullt dokumenterat fiske, det vill säga att all fångst dokumenteras. Vi har också haft nära dialog med flera av yrkefiskets intresseorganisationer, säger Jenny Nord.

– Andra parter som vi haft samråd med är Kustbevakningen, Jordbruksverket, Sveriges lantbruksuniversitet och Datainspektionen.

Redan i dag finns krav på att yrkesfiskare ska rapportera hur mycket fisk som fångas och hur mycket fisk som kastas tillbaka i havet.

– Vi vet att utkast sker utan att det rapporteras, bland annat genom att jämföra uppgifter i loggböcker med de uppskattningar som forskare gör genom provtagningar, säger Jenny Nord.

Den fisk som kastas ut överlever oftast inte och kommer inte samhället till nytta i form av intäkter eller föda.

– Ett fullt dokumenterat fiske skapar förutsättningar för en bättre långsiktig hållbar fiskförvaltning, säger Jenny Nord.

HaV har tittat på för- och nackdelar med nio alternativ för kontroll och dokumentation: kontrollobservatörer, kameraövervakning, övervakning via GPS och sensorer, sjökontroll med patrullflyg, sjökontroll med flyg, referensflotta, landningskontroll, satellitövervakning med VMS (Vessel monitoring system), fiskets egen rapportering (bland annat loggböcker, landningsdeklarationer och avräkningsnotor).

– Vi bedömer att det finns två alternativ som kan leva upp till målet om fullt dokumenterat fiske: kontrollobservatörer och kameraövervakning. Det första alternativet är mycket kostsamt och är svårt att genomföra rent praktiskt, det andra alternativet kan bland annat uppfattas som integritetskränkande, säger Jenny Nord.

– Inom näringen finns ett starkt motstånd mot kameraövervakning på fartyg, framför allt eftersom den uppfattas som integritetskränkande.

HaV har gått igenom om kameraövervakning är förenligt med regeringsformen, personuppgiftslagen (PuL) och lagen om allmän kameraövervakning (LAK). I dag skulle kameraövervakning på fiskefartyg falla under PuL men från och med 1 juli träder en ny lag om kameraövervakning i kraft. Kameraövervakning på fiskefartyg faller då under den nya lagen när den bedrivs på svenskt territorialvatten och i övrigt fortsätter PuL att gälla för övervakningen.

– Som vi bedömer det är kameraövervakning under de tänkta förutsättningarna förenligt med svensk lag. Om kameraövervakning väljs som kontrollmetod ska övervakningen ske för att kontrollera utkastförbudet och det inspelade materialet ska endast användas för detta syfte, säger Åsa Toll, verksjurist på HaV.

– Utkastförbudet är en del i arbetet med att skapa ett hållbart fiske inom EU, det rör sig om nyttjande av en allmän resurs som tillhör oss alla. Det allmänna intresset av att effektivt kontrollera utkastförbudet får anses väga tyngre än det integritetsintrång som övervakningen innebär.

HaV:s bedömning grundar sig på att övervakningen begränsas till ett nödvändigt minimum. Tanken är att kamerorna i så fall ska sättas på platser där fisken tas upp ur vattnet, där den rensas och sorteras och där oönskad fisk slängs tillbaka. Någon ljudupptagning är inte tänkt att ske och filmmaterialet skulle vara sekretesskyddat enligt offentlighets- och sekretesslagen.

Sedan 2008 har EU:s medlemsländer haft möjlighet att införa pilotförsök med kameraövervakning och ett fångstbaserat kvotsystem. I Danmark och Skottland har flera projekt gjorts för att dokumentera torsk fångad i Nordsjön. I Kanada används i dag kameraövervakning på fiskefartyg för ett 60-tal fiskarter och det har även gjorts försök i Australien.

Källa: HaV.