Ska det bli en sammanslagning mellan Svenska Båtunionen (SBU) och Svenska Seglarförbundet (SSF)? Och vad betyder det för dig som är medlem i en båtklubb? Det första svaret kan komma vid den extra Båtriksdag som hålls under Unionsrådet 25 november.
För dig som är medlem i en båtklubb kommer en eventuell sammanslagning knappast att märkas alls. Du kommer att tillhöra en större organisation med över 200 000 medlemmar mot dagens 170 000 i SBU, men grunden är medlemskapet i din lokala båtklubb.
Trots detta har det varit en lång och intensiv debatt om vad följderna blir om Sveriges två stora båtorganisationerna går samman i något helt nytt. En anledning kan vara att det är två anrika men delvis ganska annorlunda organisationer som kan gå samman.
Svenska Seglarförbundet är äldst och föddes ur kappseglingen som idrott. En av SSF:s utmaningar idag är att ytterst få är intresserade av kappsegling på elitnivå. Svenska Båtunionen är något yngre och en typisk främjandeorganisation, som vill verka för fler och bättre förutsättningar för båtlivet. SBU:s främsta utmaning är bristande engagemang och ett båtliv under ständig förändring där det gäller för Unionen att hänga med.
Enligt den styrgrupp som har undersökt förutsättningarna för en sammanslagning måste något göras för att utveckla Svenska Båtunionen. Inte minst för att ha ekonomin under kontroll.
– Gör vi ingenting alls och behåller den låga verksamhet som vi har idag så kommer SBU ändå att gå med ca 500 000 kr i förlust kommande år. Därför ska vi visa på alternativa lösningar på Unionsrådet, säger Lars Afzelius, sammankallande i SBU/SSF gemensamma styrgrupp.
Elva båtförbund inom SBU har förenat sig i gruppen ”Arbetsgruppen Rädda SBU” och de tycker att organisationerna inte bör slås samman. I stället vill de ha kvar SBU som en egen organisation och utveckla det.
De elva båtförbunden har skrivit under begäran om extra Båtriksdag, som ska hållas 24–25 november.
Här nedan kan du läsa de olika argumenten för och emot en sammanslagning.
”SBU är värt att bevara”
Arbetsgruppen Rädda SBU vill ha kvar SBU som tidigare. I stället för en sammanslagning vill de se en utveckling av organisationen. Harald Mårtensson är talesman för gruppen och svarar här på Båtlivs frågor.
Vad är det ni vill?
– Vi tycker att SBU är värt att bevaras. Jag tycker att vi ska utveckla SBU till något bättre, men det kan säkert behöva reformeras. SBU skulle bli uppätet direkt om vi går ihop med SSF. Det viktigaste i nuläget är att rädda SBU från nedläggning, och i stället se till att organisationens kärnverksamhet kommer igång igen utan dröjsmål.
– Det som har varit väldigt tragiskt är att den egentliga verksamheten i SBU har stått still sedan flera år då vi började jobba först med regionindelningen. Därefter kom stadgefrågorna och sedan namnfrågan. SBU har inte jobbat med vad vi ska jobba med på flera år.
– När jag jobbade i Miljökommittén och Unionsstyrelsen så var jag stolt över det. Idag vet jag inte om de som sitter där känner någon stolthet.
Varför är ni så kritiska till ett samgående?
– Idag är SBU helt fristående och det är väldigt viktig principiellt – att vi inte har någon över oss. Riksidrottsförbundet, som är huvudman för SSF, har ett helt annat och mer diktatorisk arbetssätt.
– Jag vill inte heller hamna i att vi får munkavel i vissa frågor, alkoholfrågan som exempel hade nog varit svårare att diskutera om vi hade tillhört RF. Samma sak med könskvotering, RF har bestämt att det ska vara 40 procent kvinnor i styrelserna inom organisationerna.
Hur tycker ni att utvecklingen bör vara?
– Vi säger inte nej till samarbete, men det måste vara ett samarbete som gynnar oss båda två. Vi skulle börja med att hitta samarbetspunkterna och se hur det fungerar.
– Den genomlysning av organisationen som SSF har gjort borde ha gjorts även av SBU. Efter mycket kritik gjordes en SWOT-analys*, men de borde även ha ett värde på de olika hoten och möjligheterna.
Vill ni bara ha ett bättre arbete innan beslut?
– Ja, men det ska också vara efterfrågat. Östergötlands Båtförbund har ringt runt till de av våra 50 båtklubbar som vi inte träffat på möten och frågat vad de tycker. 7–8 var positiva, 21 var negativa och resten visste inte.
Vad förväntar ni er av den extra Båtriksdagen?
– Vi får en värdemätare på om det har skett några förändringar av hur förbunden tycker sedan förra Båtriksdagen. Då såg vi ett styrkeförhållande, men jag har svaga förhoppningar att vi får majoritet att lägga ner arbetet direkt.
Är ni beredda att dela upp SBU på de här frågorna?
– Vi vill helst inte det, men det kommer att finnas förbund som inte vill gå med i den nya organisationen.
Är ert mål att bilda en annan riksorganisation?
– Nej. Målet är att bibehålla SBU och utveckla det. Vi försöker inte hitta någon konkurrerande verksamhet, tvärtom. Det finns för mycket värde i arbete och pengar i SBU för att det inte ska finnas kvar.
– Vi vill heller inte begränsa samarbetet till enbart SSF. Även SXK och till exempel Sportfiskarna borde kunna vara med.
* SWOT-analys innebär att man analyserar styrkor, svagheter, möjligheter och hot.
”SBU måste se över sin organisation”
Lars Afzelius är sammankallande i SBU:s och SSF:s gemensamma styrgrupp om sammanslagningen. Här svarar han på Båtlivs frågor.
Försvinner inte SBU i en ny organisation?
– Nej, främjandeverksamheten kommer att omfatta ännu fler klubbar än vad som är fallet idag och Svenska Seglarförbundet kan satsa mer på sin kärnverksamhet. Hela vår verksamhet kan drivas med bättre förutsättningar än idag.
Har ”Arbetsgruppen Rädda SBU” rätt i sin kritik?
– När det gäller SBU:s verksamhet kan jag hålla med om att den inte har varit så värst sprudlande. Vad det beror på kan man diskutera. Det finns nog strukturfel i Båtunionens organisation och det saknas utmaningar inom organisationen. Just planerna på en sammanslagning är ett tydligt uttryck för det.
– Ett av organisationsfelen är att en Båtriksdag kan bestämma vad som helst, men det finns ingen skyldighet för båtförbunden att göra någonting. De medlemsavgifter som båtklubbsmedlemmarna betalar till SBU gäller bara Unionsstyrelsen och kommittéernas verksamhet, försäkring, Båtliv och lite till.
Vad händer på den extra Båtriksdagen?
– Från början var det utlyst en extra Båtriksdag som skulle ta ett första beslut, men Unionsstyrelsen har beslutat att vänta med beslutet om samgåendet till den ordinarie Båtriksdagen i mars 2013. Den fråga som är kvar är de elva förbundens motion om att diskussionerna med seglarna ska avbrytas. Den frågan kommer att behandlas först och därefter startar Unionsrådet.
– Jag räknar med att den majoritet som tog ett beslut att fortsätta arbetet med att skapa en ny båtlivsorganisation vill att vi ska fortsätta jobba och redovisa vårt arbete på Båtriksdagen 2013. Det finns fler frågor som måste behandlas, vilket innebär mera tid för att vi ska hinna med och vi har haft lite tidsnöd i höst. Vi kan ju inte bara avbryta det pågående arbetet.
Är det värt att dela upp Svenska Båtunionen för en sådan här fråga?
– Nej, det tycker jag definitivt inte för ingen tjänar på det. Djupa sår kan ta lång tid att läka men om organisationen SBU försvinner så skulle verksamheten för att främja båtlivet finnas kvar med bättre förutsättningar i form av resurser och ekonomi.
Blir inte SBU beroende av Riksidrottsförbundets (RF) policy vid ett samgående?
– Nej, det enda vi har att leva upp till om vi blir medlemmar i RF är deras värdegrund. Vi skriver våra egna stadgar och ändamålsparagraf som säger vad vi ska göra.
Vad ser du för alternativ utveckling?
– Jag tycker att de elva båtförbunden har en överdriven rädsla för utvecklingen. Säger Båtriksdagen nej till en sammanslagning så blir hela SBU kvar, men då måste verksamheten nog startas om och drivas på ett annat sätt än idag. Till exempel med ökat direktinflytande för klubbarna, tyvärr höjda medlemsavgifter och tydligare engagemang i många båtlivsfrågor.
Text: Lars-Åke Redéen
