Nu finns en plan för bevarande av tumlare i Kattegatt och Bälthavet, det vill säga sunden mellan Östersjön och Kattegatt. Beslutet togs den 24 oktober då länder som skrivit under Ascobans-avtalet träffades i Brighton. – Det är ett viktigt beslut för att gemensamt ta hänsyn till tumlarens situation i det här området , säger Sofia Brockmark, utredare på Havs- och vattenmyndighetens enhet för biologisk mångfald och fiske.
Tillsammans med Erland Lettevall, utredare på HaV:s enhet för miljöövervakning och datainsamling, representerade hon Sverige vid mötet i Brighton.
– Sedan tidigare finns det planer för hur tumlare och dess livsmiljö ska skyddas och förvaltas i Nordsjön och Östersjön. Den nya planen omfattar ett annat viktigt område, eftersom det är ett hemområde för en stor del av djuren i Kattegatt och Bälthavet, säger Sofia Brockmark.
Ascobans-avtalet om skydd av småvalar i Östersjön, Nordostatlanten, Irländska sjön och Nordsjön går under FN-konventionen om skydd av flyttande arter (Bonnkonventionen, UNEP/CMS). Avtalet har signerats av de flesta länder i området.
I begreppet småvalar ingår valar, delfiner och tumlare. I de svenska vattnen är det endast tumlare, Phocoena phocoena, som parar och föder sina ungar och därför finns här året om. På danska kallas tumlare för marsvin (havsgris), på norska för nise och på engelska harbour porpoise. Det svenska namnet beskriver dess tumlande sätt att simma.
Tumlare äter mest fetare fisk som sill och skarpsill men även småtorsk. De föredrar fiskar i storleksordningen 20-25 cm, och måste få i sig mellan 5-10 procent av sin egen kroppsvikt varje dag. De flesta småvalar är mycket rörliga och följer sina byten över långa avstånd, de förflyttar sig också ofta mellan stora områden för parning och sökning efter mat nere vid botten.
– Detta gör att de utsätts för många faror, som förorening av havet, bifångst ,sjöfart, pålning, vindkraftsbyggen och annat undervattensbuller. De är också väldigt känsliga för om fiskbestånden minskar kraftigt, säger Sofia Brockmark.
I den nya planen för bevarande av tumlare i Kattegatt och Bälthavet är ett viktigt mål att få med fiskare, sjöfarten och andra aktörer i arbetet, bland annat för att minska bifångster och kontroll på beståndets utveckling.
– Men det huvudsakliga är målet om att kvaliteten på viktiga områden för tumlarna är bra och inte förstörs av exempelvis miljögifter. Att det ska vara möjligt för tumlarna att leva där, inte minst för kalvarna eftersom de inte rör sig så mycket under sin uppväxttid, säger Sofia Brockmark.
Tumlaren fridlystes i Sverige 1973 och är listad som en hotad art i EU:s art- och habitatdirektiv. Tumlaren klassas även som sårbar i Internationella Naturvårdsunionens, IUCNs, globala rödlista för djur.
– Den här planen syftar bland annat till att öka kunskapen om populationen. Vi har i dag ingen bra statistik på hur många tumlare som finns i våra vatten, säger Sofia Brockmark.
Från det att en tumlarhona blivit könsmogen vid tre till fyra års ålder får hon en kalv varje år; i svenska och danska vatten föder hon i juni eller juli. Tumlaren lever ofta i små grupper om 1-3 individer, oftast mor och kalv tillsammans. I EU:s art- och habitatdirektiv pekas Vrångö skärgård, Kullaberg, Fladen och Lilla Middelgrund ut som områden i Sverige där tumlare finns.
Vid Ascobans-mötet i Brighton delades också pris ut till Mats Amundin, zoolog och valforskare, vid Kolmårdens djurpark. Han prisas för sitt arbete med att lyfta fram betydelsen av att bevara småvalar. Mats Amundin driver också Sambah-projektet, Statisk akustisk övervakning av Östersjön tumlare, som bland annat finansieras av Havs- och vattenmyndigheten. Sambah‐projektet sätter ut totalt 300 klickdetektoreri Östersjön, varav 99 stycken i svenska farvatten, i ett försök att beräkna antalet tumlare i Östersjön. Projektet omfattar alla EU-länder i Östersjön och ska avslutas 2014.
