Hur vi åldras, vår upplevelse av fågelsång och hur fiskar och blågröna alger mår och utvecklas i Östersjön är några ämnen på forskarseminariet BioEnv:s Research Day 2012.
Under en forskardag den 15 oktober på Wallenberg center samlas ett hundratal forskare från Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet för att få insyn i varandras forskningsfält. Under 35 olika kortseminarier presenteras aktuella vetenskapliga arbeten.
– Syftet är att visa mångfalden och bredden och att ge möjligheter att knyta kontakter, säger Jörgen Johnsson, vice prefekt för forskning vid BioEnv och arrangör.
Om vikten av att ha långa telomerer, som är de yttersta ändarna på våra kromosomer och som skyddar dessa, berättar Angela Pauliny som forskar om faktorer som påverkar åldrandet. Vissa individer motstår stress bättre än andra och har därför längre telomerer. De lever längre och är fertilare, visar forskningen.
Angela Pauliny har studerat hur livsstilen kan leda till att telomererna förkortas hos sandödla och även funnit att silverlaxens telomerer kan förkortas av för snabb tillväxt.
– Telomerer kan bara skydda om de är tillräcklig långa. Längden är i huvudsak en egenskap vi ärver från våra föräldrar men stress kan förkorta telomererna och därmed påskynda åldrandet, säger zoologen Angela Pauliny.
Forskaren Erik Sandblom har studerar hur klimatförändringar påverkar fiskars fysiologi. Utanför Forsmark i Östersjön pumpas uppvärmt kylvatten från kärnkraftverket ut i en konstgjord bräckvattensjö som kallas Biotestsjön. Abborrar som lever i den uppvärmda sjön jämförs med dem som lever i skärgården runtomkring där temperaturen är normal.
– Biotestsjön håller 5–10 grader högre temperatur än den omgivande skärgården. Vi har bland annat funnit att ”biotestabborrarna” klarar drygt två grader varmare vatten innan deras balans störs. Vi har också sett hur abborrarna från Biotestsjön har anpassat sig genom att ha betydligt lägre hjärtfrekvens än vad skärgårdsabborrarna har vid motsvarande temperatur, säger zoofysiologen Erik Sandblom.
I en studie fick de deltagande studenterna lyssna till olika sorters fågelläten och nästan alla, runt 90 procent, tyckte mycket om alla sorters fågelsång visade det sig.
– Trenden är att grönytor i städerna, både i Sverige och Europa, minskar. Studien förstärker kunskaperna om hur viktigt det är att behålla parker och grönytor i staden, säger forskaren och miljöbiologen Bengt Gunnarsson.
Östersjön drabbas sommartid av omfattande blomningar av cyanobakterier som brukar kallas blågröna alger, eller blågröna bakterier. Havsförsurning, minskad salthalt och ökade temperaturer är verklighet i Östersjön. Temperaturökningen ger en gynnsam miljö för cyanobakterierna överlag medan en minskad salthalt gynnar vissa arter av cyanobakterier mer än andra. Med högre temperaturer förväntats alltså dessa algblomningar öka.
– För cyanobakterier verkar inte havsförsurningen vara ett problem. Men tittar man på Östersjön som helhet är det inte bra om en grupp ökar kraftigt på bekostnad av andra. Och vi vill ju inte se nya stora algblomningar framöver, säger forskaren och biologen Angela Wulff.
Hela programmet för forskardagen finns här: http://www.bioenv.gu.se/Aktuellt/Kalendarium/
