Havs- och vattenmyndigheten ger 2 250 000 kronor i bidrag för att testa en helt ny metod mot övergödningen i Östersjön. Flygaska från biobränsleanläggningar ska blandas i vattendrag för att samla upp fosfor innan det rinner ut i havet.
– Askan fungerar som ett slags klister som binder ihop de små partiklarna till klumpar som vi samlar ihop och sedan för tillbaka till åkermarken, säger naturvårdsingenjör Tuve Lundström.
Fosfor från ett alltför intensivt brukande av jorden har lett till att det ständigt läcker ut rester i vattendrag för vidare färd ut i havet. Fosfor flyter lätt i vattnet och flyter med hela vägen. Så småningom landar det på botten i Östersjön och orsakar stora problem med exempelvis algblomnning.
Länderna runt Östersjön har kommit överens om att halterna av kväve och fosfor ska halveras i Östersjön mellan 2006 och 2016. Många tror att det blir svårt att klara det målet.
– Vi tror att det här är en kostnadseffektiv och hållbar åtgärd för att hindra fosforn att nå ut i haven. Dessutom kan vi återföra den viktiga fosforn till åkern som gödsel på nytt, säger Tuve Lundström.
Projektet kallas ”Fällning av fosfor i vattendrag-PhosFlock” och är ett samarbete mellan Kristianstads och Hässleholms kommun, Halmstads och Linköpings universitet och länsstyrelsen i Skåne. Tuve Lundström ingår i styrgruppen för projektet. Pengarna tas från HaV:s anslag för Åtgärder för havs- och vattenmiljö.
Ett delmål är att för ett givet vattendrag minst halvera utsläppen av fosfor till Östersjön. Dessutom tros minskade halter av fosfor i våtmarkerna leda till positiva effekter för exempelvis den rödlistade målarmusslan och havsöringen samt ökad biologisk mångfald.
– Det här är en helt ny metod och ett pilotprojekt. Målet är att minska utsläppen av fosfor från skånska vattendrag till Östersjön och samtidigt förbättra den ekologiska balansen i åar och andra kustnära vattendrag, säger Tuve Lundström.
Flygaska är en väldigt finfördelad restprodukt som uppstår när man renar röken från värmeverk. Den innehåller en mängd olika ämnen som kalium och även tungmetaller. I Skåneprojektet ska man använda flygaska med väldigt lite eller inga tungmetaller. Flygaskan kommer att blandas i vattnet på några utvalda vattendrag för fällning av fosfor. Genom att skapa fickor eller små bassänger där fosforn hinna sjunka ner på botten som en sörja kan den samlas upp och sedan åter användas som gödsel. Fast då i betydligt mindre mängder än tidigare och utifrån de olika områdenas behov.
– Flygaskan måste vara ren, testad och godkänd så att den inte innehåller tungmetaller ovanför tillåtna nivåer. Vi vill ju inte smutsa ner sörjan så att den inte går att använda som gödsel igen. Vi kommer också att vara noga med att kontrollera att vi inte får oönskade och oväntade effekter. Därför genomför vi projektet på ett ställe åt gången så att vi kan stanna upp och utvärdera det vi gör, säger Tuve Lundström.
Askan kommer att spridas med en så kallad våtdoserare, en anläggning som kommer att flyttas mellan de olika testplatserna. De fem platser som projektgruppen valt ut är Rålambsdal och Araslöv vid Vinne å, Ruuthsbo vid Svarteån samt Jordberga och Sillesjö vid Tullstorpsån. Metoden kommer att testas i slutet system först, innan man testar i full skala i vattendrag.
I slutet på projekttiden planeras en internationell konferens på Gotland i Våtmarkscentrum, Halmstads universitets regi.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, anser att projektet är prioriterade inom programområdena “Övergödning” och “Biologiskt mångfald”. Pengarna, som fördelas över två år, tas från anslaget “Åtgärder för havs- och vattenmiljö” och delas ut till Kristianstads kommun.
