Fjällrufse, tumlare, sjönajas och flodpärlmusslan är några av de arter som är hotade i Sveriges hav, sjöar och vattendrag. Havs- och vattenmyndigheten ger nu 8,5 miljoner kronor till vattenrelaterade åtgärdsprogram. Pengarna går till länsstyrelserna som i sin tur fördelar pengarna till olika projekt.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har som expertmyndighet ansvar för bevarande av vattenlevande arter och stammar. Bara i de marina systemen – hav, brackvatten och kustområden – finns över 700 av Sveriges rödlistade arter, alltså att de är hotade på ett eller annat sätt. Bland de mest kända är tumlaren, Östersjöns lilla säl vikaren och den inhemska flodkräftan.
– Bidragen till länsstyrelserna ligger på samma nivå som tidigare år. Större delen av pengarna går till projekt för att rädda flodpärlmusslan och flodkräftan från utrotning, säger Susanne Viker på enheten för biologisk mångfald och fiske på HaV.
– Det finns flera projekt som rör hotade vattenväxter, exempelvis kransalger, jättemöja och småsvalting, som får pengar.HaV ser också över åtgärdsprogrammen för hotade fiskarter som asp, mal och havsneonöga inför nästa års fördelning.
Åtgärdsprogrammen ska innehålla en kunskapsöversikt, vilka konkreta åtgärder som behövs, vem som ansvarar för vad, hur det finansieras samt en plan för uppföljning.
– Åtgärdsprogrammen skapar likvärdiga och tydliga styrdokument för länen i arbetet med hotade arter. Det är viktigt att försöka få alla att sträva mot samma mål, säger Susanne Viker.
ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) bedömer om en art ska anses hotad eller inte och i så fall varför. Därefter upprättas rödlistor som följer ett internationellt system där även risken för utdöende tas med. Rödlistorna ligger till grund för förvaltning och andra insatser för artskyddet och uppdateras vart femte år.
