Den här helgen hålls årsmöte för både Svenska Båtunionen och Svenska Seglarförbundet, samtidigt men på var sin plats i Stockholm. På agendan står bland annat frågan om en eventuell sammanslagning mellan dessa båda stora båtorganisationer. Diskussionen har pågått i Båtsverige under en lång tid och under helgen kan SBU och SSF vara ett steg närmare ett samgående. På bilden syns SBU:S styrelse som den såg ut efter Båtriksdagen 2011. Ordförande är Bengt Gärde, som syns mitt i bilden med ljusblå skjorta.
Mycket verkar dock återstå att diskutera innan det slutliga avgörandet kommer. En rad praktiska frågor bör besvaras och många av delegaterna på organisationernas årsmöten har säkert laddat upp med frågor.
Här är en text av Lars Afzelius i SBU:s styrelse kring samgåendet som lublicerades i tidningen Båtliv nr 1-2012.
En avsomnad organisation som har piggnat till?
Diskussionerna om en sammanslagning har verkligen engagerat Båtunionen. Senast frågan var föremål för diskussion, var för ca 25 år sedan men då stöp det hela på klassförbundens nej. Samme man som då anförde nej-anhängarna var 25 år senare med och skrev den motion som vi idag håller på att behandla. Bättre tur nästa gång, kanske.
Nu verkar det som att ingen litar på någon och många misstror varandras egna och väl dolda avsikter. Antingen hävdas att det är en kraftfull ekonomisk satsning på kappsegling eller så kommer SBU att ta över hela verksamheten. Att just mitt förbund ska försvinna i någon slags region, otänkbart! Plötsligt dyker det också upp beröm över SBU arbete i diverse inlagor, något som normalt inte hör till vanligheterna. Kan en sammanslagning upplevas som ett yttre hot svår att bedöma eller är det bara en ovilja till förändringar. Mycket känslor är det i alla fall.
Många har varit med och under lång tid byggt upp sina båtklubbar runt om i landet. Och sitter fortfarande kvar i styrelser, ibland för att det inte finns någon annan som vill ta över. Efter att ha rest runt i landet och informerat i den stora frågan så har vi, som träffats på olika platser, en gemensam nämnare, nämligen hårfärgen.
Kan det vara så att många, till åren komna, är lite rädda att släppa taget? En och annan tittar nog mer i backspegeln än framåt in i framtiden. En sak är säker, det kommer att bli en stor utmaning för oss om vi ska slås ihop. Det kommer då inte att fungera med två läger – vi och dom – som jag tidvis upplever diskussionerna. De som försöker blockera alla vettiga diskussioner och de som säkert gillar idén men inte deltager i debatten.
Ekonomin då? Inga problem tycker en båtklubb uppe norr som ser att lösnummerpriset på tidningen Båtliv är 40 kr, att medlemmarna får sex nummer per år och bara betalar 56 kr till SBU. En ren vinst på drygt 180 kr.
Å ena sidan pratar vi om höjningar av medlemsavgiften per individ och år med vad en halv kopp kaffe kostar. Samtidigt vill vi ha support och stöd i hela landet utan ökade kostnader. Det gäller alltså att hitta de samordningsvinster vid en sammanslagning som kan betala det önskvärda stödet. En del klubbar är väl omhändertagna av sina båtförbund och andra nöjda med det lilla som bjuds, väl medvetna om den strama budget som styr utbudet.
Kassören är en nyckelperson i hela processen. Han är den som ser hela påsen med pengar försvinna iväg till någonting som han inte riktigt kan ta på och som vill ha svar på vad man får för pengarna. Ofta har dessa svar tyvärr varit svävande och otydliga.
Hur ska man få någon rätsida på debatten och på vilka frågor som är viktiga för båtklubben och dess framtid? De vanligaste skälen i dag till ett medlemskap i SBU är tidningen Båtliv, försäkring, BAS och den främjandeverksamhet som berör sjösäkerhet, miljö och politikerpåverkan. Kan den verksamheten utvecklas om det blir en sammanslagen organisation och den största företrädaren för hela båtlivet? Glöm inte att segling och kappsegling också är en del av båtlivet. Som klubbmedlem kan du ställa dig följande frågor:
X Hur påverkas båtklubben rent konkret vid en sammanslagning?
X Kommer någon annan att bestämma över klubbens verksamhet?
X Ges möjlighet att vid behov få tillgång till mer support i framtiden?
X Kommer vårt inflytande att öka eller minska i en ny organisation?
X Hur viktig är avgiftsnivån för medlemmen?
X Vilka möjligheter har vi att få aktivitetsstöd i vår verksamhet?
Riksidrottsförbundet (RF) finns över oss som en mörk och okänd skugga. Måste klubben vara en idrottsförening där alla byter om och tävlar eller räcker med att jogga runt några varv för att sedan varva ner i baren? Det finns många förbund inom riksidrottsförbundet som i huvudsak är just främjandeorganisationer och där tävlingsdelen är den mindre delen.
Det finns också en tydlig politisk vilja att öka främjandeverksamheten inom RF. Några hinder för att forma en ny organisation med de mål och verksamheter som den utskickade broschyren beskriver finns inte.
De flesta klubbar har sin egen historia att beakta. Den kan ingen rå på. Mycket tid och kraft har lagts ned under många år och historiens vingslag sitter ofta på väggar och i arkiv. Hur ska allt detta förvaltas och förädlas? Det kan bara modiga och framsynta medlemmar svara på.
Frågan om ”SBU + SSF= sant” har skapat ett nytt liv i SBU. Ett engagemang har väckts och många kommunikationskanaler inom SBU, har vaknat och smorts upp. Båtägare, klubbar och förbund har på olika sätt förmedlat sina uppfattningar och när drevet går nästa gång, i vilken fråga det än må vara, är vi ännu bättre på att kommunicera med varandra. Vår kärnverksamhet kommer alltid att vara viktig oberoende av hur vi organiserar oss.
Ny information i den viktiga frågan om sammanslagning eller inte kommer efter hand att läggas ut på SBU hemsida. Där finns också möjlighet att lägga in egna synpunkter. Unionsstyrelsens proposition inför Båtriksdagen bör finnas på hemsidan när denna tidning når dig som läsare.
Text: Lars Afzelius
