Hur mår Sveriges grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten? Den frågan hoppas Havs- och vattenmyndigheten få svar på och anslår nu drygt 150 miljoner kronor till länsstyrelsen, SMHI och SGU. – Målet är att få ett bra underlag för beslut om åtgärder som kan förbättra våra vattenmiljöer, säger Lennart Sorby, chef för vattenförvaltningsenheten.
Totalt delas 151 800 000 kr ut. Större delen av anslaget går till landets 21 länsstyrelser som får totalt 130 800 000 kronor att dela på. I den summan ingår också anslaget till vattenmyndigheterna, vilket avser fem av länsstyrelserna med särskilda uppgifter.
SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, får 15 Mkr och SGU, Sveriges geologiska undersökning, får sex miljoner kronor.
De tre län som får mest pengar är Västra Götaland med nästan 20 Mkr, Norrbotten med nästan 16 Mkr och Kalmar med drygt 14 Mkr.
– Medlen har fördelats med hänsyn till yta, befolkning och miljöpåverkande verksamheter, vilken har fastställts av regeringen. Årets anslag är i samma nivå som fjolårets, säger Lennart Sorby.
– Skälet till att Länsstyrelsen i Västra Götaland får mest beror på att de är ett av landets största län, har stor befolkning och många miljöpåverkande verksamheter samt att Länsstyrelsen samtidigt är Vattenmyndighet för Västerhavets vattendistrikt.
Enligt Lennart Sorby visar tidigare kartläggning att ungefär hälften av Sveriges vattenmiljöer – grundvatten, sjöar, vattendrag, kustvatten – mår bra, medan andra halvan är påverkad av olika verksamheter.
– I de flesta fall rör det sig om måttliga försämringar men det finns också vattenmiljöer där vi ser stora problem, exempelvis påverkar dammarna i Göta älv ålvandringen till Vänern, och Mälaren påverkas alltför mycket av övergödning från jordbruk och hushållen .
Ett av de största hoten mot vattenmiljön är rent fysisk påverkan, dammbyggen och andra grävarbeten som kan påverka fisk och djurarters livsmiljöer. Utsläppen från jordbruk, industrier, reningsverk och enskilda avlopp leder till övergödning av sjöar och vattendrag. Årets anslag ska därför användas till kartläggning av vattenmiljöer, analys av tillståndet i dessa och att ta fram åtgärdsunderlag inför vattenmyndigheternas beslut.
– Det är viktigt att ta fram och beskriva helheten och inte fokusera på enskilda miljöer. Vi vill snarare veta så mycket som möjligt om alla vattenmiljöer i exempelvis Västra Götaland än att veta allt om Göta älv, säger Lennart Sorby.
Länsstyrelserna, SMHI och SGU är redan igång med verksamheten och kommer i februari 2013 att redovisa till Havs- och vattenmyndigheten hur de använt anslagen.
