Vi vet för lite om jordbruksdikenas roll för övergödningen av Östersjön. Det visar en ny kunskapssammanställning* från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och BalticSea2020. Sammanställningen visar också att det ofta saknas kunskap om hur effektiva olika åtgärder är för att minska fosforläckage från jordbruksdiken. Därför bör man, enligt forskarna, anlägga en försökspark där olika åtgärder kan testas och utvärderas under kontrollerade former.
”Det är viktigt att så snabbt som möjligt öka kunskapen om hur effektiva olika åtgärder är under olika förhållanden, och därmed göra det möjligt att de mest lämpliga åtgärderna används”, säger Conrad Stralka, Verkställande Direktör vid BalticSea2020.
Sammanlagt finns det drygt 9 000 mil jordbruksdiken i Sverige. Dikena grävdes en gång för att öka den produktiva landarealen och behövs för en god växtproduktion. Samtidigt drar regn- och grundvatten med sig näringsämnen via diken till vattendrag, sjöar och hav. Åtgärder som minskar fosforförlusterna från diken till vattendrag kan ha positiva effekter för övergödningsrelaterade miljöproblem, men kunskapen om vilka åtgärder som verkligen har effekt är låg. Skyddszoner och små sedimentationsdammar är två exempel på detta.
”Det krävs många åtgärder i en stor andel av befintliga diken och dräneringssystem för att minska fosfortransporten till Östersjön. Därför får åtgärderna inte vara för svåra eller dyra”, säger Joakim Ahlgren, forskare vid SLU.
Hittills har dikenas roll, funktionalitet och effektivitet inte studerats på ett systematiskt sätt. En försökspark skulle göra det möjligt att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna för olika förhållanden.
