Havsmiljön är ett av regeringens prioriterade miljöområden. Livskraftiga marina ekosystem utgör grunden för nyttjandet av havets resurser. Havet erbjuder upplevelser som segling, dykning och bad, ger oss fisk och skaldjur och utgör viktiga transportleder. I dag invigs Havs- och vattenmyndigheten, HaV, där det svenska havsmiljöarbetet nu samlas i en och samma myndighet, vilket ger ett samlat grepp om arbetet för att rädda haven. På fredag börjar myndigheten sitt arbete. I dagarna överlämnar också havsplaneringsutredningen sitt förslag om kunskapsunderlag för havsplanering.
Havs- och vattenmyndigheten
Den 1 juli 2011 startar den nya Havs- och vattenmyndigheten (HaV) sin verksamhet med säte i Göteborg. Inrättandet av Havs- och vattenmyndigheten är ett viktigt steg i regeringens politik. Myndigheten ska ha ett samlat ansvar för bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av sjöar, vattendrag och hav. HaV ska var pådrivande, stödjande och samlande vid genomförandet av miljöpolitiken och verka för en hållbar förvaltning av fiskeresurserna. Havs- och vattenmyndigheten ska samordna vatten- och havsmiljöarbetet, bland annat genomföra EU:s ramdirektiv för vatten, EU:s marina direktiv, Helcoms aktionsplan för Östersjön och medverka i genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen.
www.havochvatten.se (http://www.havochvatten.se)
Webb-TV: Andreas Carlgren om regeringens havsmiljöpolitik (http://www.regeringen.se/pub/road/Classic/article/19/jsp/Render.jsp?a=171143&x=xml&filmId=0&popup=true)
Regeringens havspolitik
Genom 2009 års proposition “En sammanhållen svensk havspolitik” presenterades regeringens havspolitik. Den omfattar bland annat kraftfulla åtgärder mot övergödningen, ett statligt bidrag till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) och en handlingsplan för det internationella arbetet. Därtill föreslogs en myndighet med samlat ansvar för havs- och vattenmiljöfrågor, samma myndighet som nu påbörjar sitt arbete. Andra viktiga delar i propositionen berörde planering av de svenska havsområdena, kunskap och övervakning till stöd för förvaltning samt utveckling av en hållbar fiskesektor, stärkt sjöfartsnäring och utveckling av kust- och skärgårdsbaserade näringar. Regeringen har tydligt uttalat att minst en miljard kronor ska satsas på havsmiljön fram till 2014. Genom skrivelsen “Åtgärder för levande hav” redovisades hur ytterligare åtgärder skulle vidtas.
Prop. 2008/09:170 En sammanhållen svensk havspolitik (http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/122726 ) Skr. 2009/10:213 Åtgärder för levande hav (http://www.sweden.gov.se/sb/d/13177/a/145958)
Samarbete inom Helsingforskommissionen
Om Östersjöns miljö ska kunna räddas måste övergödningen minska betydande i alla länder runt Östersjön. Därför samarbetar östersjöländerna inom något som kallas Helsingforskommissionen, HELCOM. Sverige är just nu ordförande för HELCOM. Arbetet inom HELCOM har bland annat utmynnat i Baltic Sea Action Plan, som antogs 2007. För första gången sattes tak för utsläppen och lades beting ut på varje enskilt land.
Sveriges ordförandeskap i Helcom (http://www.regeringen.se/sb/d/10846/a/147876)
Helcoms aktionsplan för Östersjön (http://www.regeringen.se/sb/d/10846/a/92174)
Svenska insatser mot övergödning
De svenska insatserna för att minska övergödningen innehåller bland annat en förstärkning av landsbygdsprogrammet, där nu hela 800 miljoner kronor per år satsas på förbättrad vattenmiljö. Det betyder att jordbruket nu kraftfullt kan medverka till att kväve- och fosforbelastningen på Östersjön minskar. Förstärkningarna omfattar bl.a. att jordbrukarna har fått ökade möjligheter att odla fånggrödor, som hindrar utsläppen till vatten, att anlägga skyddszoner intill vatten, att anlägga våtmarker och särskilda dammar för fosforavskiljning.
Lagstiftningen inom lantbruket har förstärkts och förtydligats. Därtill leder minskade utsläpp från reningsverk till att kvävebelastningen till havet kan minskas och ett förbud mot fosfater i tvätt- och rengöringsmedel leder till att utsläppen av fosfor kan reduceras. Genom fortsatt kontinuerliga förbättringar och kompletterande rening på några anläggningar inom skogsindustrin kan utsläppen till havet av kväve- och fosforföreningar även där minskas.
Utöver detta kan belastningen till havet minska genom att fler åtgärdar enskilda avlopp. Möjligheten till skattereduktion, ROT-avdrag, inkluderar även enskilda avlopp.
Läs mer om åtgärder mot övergödningen (http://www.regeringen.se/sb/d/13402/a/122248)
Konkreta projekt för havet: LOVA landet runt Statliga bidraget LOVA till lokala vattenvårdsprojekt har varit en framgångsrik del i regeringens havsmiljösatsning och stödet kommer att fortsätta. I en satsning “LOVA landet runt” tillsammans med Länsstyrelserna och Naturvårdsverket uppmärksammar regeringen det lokala och regionala arbete som görs för att förbättra vattenmiljön och havsmiljön i Östersjön och Västerhavet. “LOVA landet runt” visar hur regeringens politik genom bland annat Länsstyrelsernas arbete med LOVA-projekt bidrar till en bättre havs- och vattenmiljö och ett ökat engagemang bland lokala och regionala aktörer genom den nya möjligheten till finansiering. Via en karta på regeringen.se finns information om länens arbete för en bättre vatten- och havsmiljö.
Mer om LOVA landet runt (http://www.regeringen.se/sb/d/14910)
Biologisk mångfald
Den biologiska mångfalden i haven är stor och viktig. Artrikedomen är betydande. Vid höstens FN-möte om biologisk mångfald i japanska Nagoya kom världens länder överens om ökat skydd.
Läs mer om Nagoyaöverenskommelsen (http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/155461)
I Sverige satsas det på ett flertal åtgärder för att stärka den biologiska mångfalden, bland annat görs insatser för att skapa nätverk av marina skyddade områden, permanenta eller temporära fiskefria områden, förhindrad spridning av främmande arter via barlastvatten och utveckling av skonsamma fångstmetoder och minskning av utkast av fisk.
Läs mer om biologisk mångfald och fiske (http://www.regeringen.se/sb/d/13402/a/151328)
