De går under benämningen ”skuggflottan”. Dåligt underhållna fartyg, inte sällan med oklar ägarstruktur, som används för att frakta olja för att runda västs sanktioner mot Ryssland. Fartygen ökar risken för olyckor och oljeutsläpp vilket sätter hård press på Kustbevakningen som lägger alltmer resurser på att övervaka och skydda Östersjön.
Pressmeddelande:
Sjötrafiken i Östersjön har förändrats markant. Inte minst sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022 har ryska oljefartyg anpassat sina rutter och beteendemönster för att kringgå sanktioner, vilket har lett till en ökning av fartyg som seglar under bekvämlighetsflagg och med oklara ägarförhållanden.
– Vi ser nu fler fartyg som ändrar identitet under färd och manipulerar sin AIS-signal, vilket gör det svårare att följa deras rörelser. Dessa fartyg utgör en risk, både säkerhetsmässigt och miljömässigt, säger Mattias Lindholm, pressekreterare vid Kustbevakningen.
Begreppet “skuggflottan” syftar på fartyg som försöker dölja sin verksamhet. Fartygen känns igen genom att de använder flagg från små länder med oproportionerligt stor tankflotta, ibland utan egen kust. Det kan också handla om fartyg som byter namn och identitet under färd samt har oklar eller obefintlig försäkring. Många av dessa fartyg transporterar olja till marknader utanför västvärlden, vilket gör det svårt att spåra affärstransaktionerna.
Från Kustbevakningens perspektiv, som ansvarar för att övervaka maritima miljöer och har huvudansvar för miljöräddning till sjöss, är en av de största farorna med skuggflottan de undermåliga säkerhetsrutinerna och den höga medelåldern på fartygen. Detta ökar risken för olyckor och oljeutsläpp, vilket skulle få allvarliga konsekvenser för Östersjöns känsliga ekosystem.
– Vi vet att vissa av dessa fartyg inte uppfyller de säkerhetskrav som vi normalt ser i regionen. Finland har redan infört nyttjandeförbud för fartyget Eagle S, som orsakade ett kabelbrott i Finska viken, på grund av allvarliga brister i sjösäkerheten, säger Mattias Lindholm.
För att möta den förändrade hotbilden av växande antal fartyg som ingår i benämningen skuggflottan, har Kustbevakningen intensifierat sitt arbete med sjöövervakning. Genom att kombinera flygspaning, fartygsinsatser och satellitbilder kartläggs rörelsemönster och potentiella risker.
– Vi patrullerar nu mer till havs än tidigare och har ökat vårt informationsutbyte med andra myndigheter och internationella aktörer. Vi behöver vara redo att snabbt ingripa om ett utsläpp skulle ske, eller för den delen ett nytt kabelbrott, säger Mattias Lindholm.
Den ökade närvaron har också lett till en tätare dialog med Försvarsmakten, då Östersjön blivit en strategiskt viktig del av den europeiska säkerhetspolitiken.
Kustbevakningens arbete med skuggflottan är en del av det bredare totalförsvaret. Myndigheten spelar en central roll i att upprätthålla säkerhet och miljöskydd i svenska vatten, samtidigt som den samarbetar med andra myndigheter på strategisk, taktisk och operativ nivå.
– Omvärldsläget förändras snabbt, och det är avgörande att vi kan anpassa oss. Ett ökat informationsflöde mellan myndigheter är nödvändigt för att kunna fatta rätt beslut i tid. Vi arbetar nu med regeringsuppdrag för att ytterligare förbättra detta samarbete, säger Mattias Lindholm.
Arbete pågår med lagändringar som skulle möjliggöra ett effektivare informationsutbyte mellan Kustbevakningen och andra myndigheter. Mattias Lindholm menar att allt som hjälper Sverige förstå framtida risker är av vikt nu.
– Vi kan inte förutse var nästa incident kommer att ske, men vi måste vara beredda. Ju bättre vi kan förstå trafikmönster och risker, desto starkare står vi rustade inför framtiden.
