Fjordarna i Bohuslän fungerar som effektiva kolfällor oavsett om bottnarna är syrerika eller inte. Det visar en ny studie med forskare från Göteborgs universitet.
Stora mängder växtdelar singlar ner till bottnen i Bohusläns fjordar där de bildar sediment. På det viset begravs organiskt kol, som annars hade bidragit till försurningen av haven och till växthuseffekten. När växtdelarna exponeras för bland annat syrgas påbörjas en nedbrytning av det organiska kolet till oorganiskt kol som kan lösas till kolsyra i vattnet. Tidigare har forskningen antagit att det är syrehalten i bottenmiljön som avgör hur effektivt kolet kan fångas in, men mätningar i tre fjordar i Bohuslän visar att syrehalten spelar mindre roll.
– Vi valde tre fjordar med olika syrehalter i bottenvattnet och för dessa fjordar verkar det som att mängden partiklar som sedimenterar är så hög att syrgasens inverkan på nedbrytningen blir låg, innan materialet begravs, säger Per Hall, professor emeritus i marin biogeokemi vid Göteborgs universitet och medförfattare till studien som publicerats i JGR Biogeosciences.
Byfjorden, Hakefjorden och Gullmarsfjorden visar upp samma mönster i sedimenten. Stora mängder organiskt kol lagras in och nedbrytningen går med samma hastighet vare sig det är växtdelar från land eller hav som landat på bottnen.
– Det är också en ny kunskap. Längst in i fjordarna är andelen terrestra (landlevande) växtdelar större i sedimenten än längre ut i fjorden, närmast tröskeln. Men som kolfälla fungerar fjorden ungefär lika bra överallt, oavsett det organiska materialets ursprung säger Per Hall.
En annan sak som kunde noteras i mätningarna var att det organiska materialet går samman med mineralpartiklar som transporteras ut i fjorden med vattendrag. Denna association gör att det organiska materialet sjunker snabbare och dessutom går nedbrytningen långsammare eftersom bakterier och andra organismer inte klarar av att bryta ned detta material lika bra. Det bidrar också till kolfällan.
Fjordar är de marina miljöer som begraver mest organiskt kol relativt sin storlek. Cirka 18 megaton (miljoner ton) organiskt kol begravs i fjordsediment globalt varje år, vilket motsvarar 11 procent av allt kol som fångas in i världshaven, även om fjordarna bara står för en tiondels procent av all havsyta.
– Därför drar vi slutsatsen att fjordar, framför allt de som ligger i ett tempererat klimat med omgivande landväxtlighet som kan bidra till sedimentationen i fjordarna, spelar en viktig roll i klimatregleringen på längre tidsskalor. Det understryker vikten av att utforska dessa ekosystem i samband med globala förändringar, säger Per Hall.
Källa och foto: Göteborgs universitet.
