Det finns totalt 748 biosfärsområden i 134 länder – i Sverige finns det sju. Örebro universitet är en av 47 organisationer som har varit med och utrett förutsättningarna för ett biosfärområde runt Hjälmaren.
– Området runt Hjälmaren passar bra eftersom det är en spegel av Sverige men på en mycket mindre yta, säger Stefan Karlsson, professor i kemi vid Örebro universitet.
Han är en av forskarna som varit med i arbetet som ligger till grund för att Örebro kommun nu föreslår att landskapen runt Hjälmaren ska bli Sverige nästa biosfärområde.
– Ett biosfärområde är en fysisk plats där vi kan testa nya metoder för hållbar utveckling, säger Åke Bergman, seniorprofessor i kemi vid Örebro universitet och en del av Plattformen för hållbar framtid vid Örebro universitet, PSF@ORU.
Hjälmarområdet passar bra eftersom samhällena omkring Hjälmaren speglar hela Sverige. Här finns tätorter, gruvor, industriproduktion, skogs- och jordbruk – och Hjälmaren med fiske. Dessutom går den naturgeografiska sydgränsen för Norrlandsterrängen, Limes Norrlandicus vid foten av Kilsbergen. Här möts nordliga och sydliga arter.
– Det är också en fördel att området redan har varit med om en stor förändring – sjösänkningen i slutet av 1800-talet som fick en stor påverkan på både mark och vatten, säger Stefan Karlsson.
Målet var att få mer mark att odla på, men all mark kunde inte bli åkermark utan delar blev våtmark. Vassbälten bredde ut sig runt Hjälmarens stränder och det började växa lövskog i flera områden. Det blev en stor förändring av landskapet.
– Det kan vi lära oss av när vi nu står inför nya utmaningar när det gäller klimatet, biologisk mångfald och miljöföroreningar, säger Åke Bergman.
Förstudien beskriver de problem som redan har uppstått. Det handlar om torrare marker, skyfall och skadedjur som granbarkborren. Det påverkar vilka grödor som går att odla, hur mycket bete som finns till djur och att fler väljer att inte plantera gran i skogen utan väljer lövträd i stället.
I förstudien beskrivs sex möjliga fokusområden som både överlappar och kompletterar varandra: Ekosystem och biologisk mångfald, Mark- och vattenanvändning, Lärande och kunskapsbyggande, Livsmedelsförsörjning, Landsbygdsutveckling och Besöksnäring och friluftsliv.
Nästa steg är att programkommittén för Biosfärprogrammet Sverige med förstudien som grund avgör om Hjälmarområdet har goda möjligheter att bli utnämnt till biosfärområde av Unesco. Om det är fallet inleds en kandidatur. Kandidaturperioden är tre år och under den tiden ska processer och projekt startas enligt biosfärkonceptet. Ett biosfärområde innebär inget juridiskt skydd eller juridiska åtaganden, utan är en resurssatt modell där det blir möjligt för myndigheter, näringsliv och civilsamhälle att hitta gemensamma lokala lösningar på globala problem.
Örebro universitet deltar aktivt i arbetet som passar väl in i Plattformen för en hållbar framtid.
– Arbetet med att göra ett biosfärområde för Hjälmarlandskapet gör att det öppnas många och spännande möjligheter till mångvetenskaplig forskning och utbildning där universitetet kan bidra till kritisk kunskap som samhället kommer ha stor nytta av, säger Frans Prenkert, ordförande för plattformen och professor i företagsekonomi.
Samtidigt skrivs en formell ansökan som lämnas in till regeringen som i sin tur kan nominera området till Unescos globala styrelse för att det ska få officiell status.
Programmet Man and the Biosphere inrättades 1971 av Unesco. Avsikten är att ta fram goda exempel på hur man i praktiken kan skapa en hållbar samhällsutveckling.
Området runt Hjälmaren är cirka 494 600 hektar och utgörs av de fem kommunerna Arboga, Eskilstuna, Katrineholm, Vingåker och Örebro. Detta kan bli det tredje största biosfärområdet i Sverige.
Källa och bild: Örebro universitet.
Bildtext: Biointiativet Hjälmarlandskapet tar sin utgångspunkt i ett geografiskt område men arbetet inkluderar inte bara ekologisk hållbarhet utan också ekonomisk och social och är nära kopplad till Agenda 2030.
