22 mars, 2024

Unik bojortbåt säljs på Klaravik

Den världsunika bojorten i Kristinehamn letar nu ny ägare på Klaravik. Båten sjösattes under pompa och stått 2005 som ett stort kulturhistoriskt projekt. Sedan dess har den använts som charterbåt i Kristinehamns skärgård och satt avtryck med sitt iögonfallande segel och piratliknande utseende. Nu inleds jakten på nästa flyt(t).

Pressmeddelande:

Kristinehamnsprägeln på det historiska skeppet, som rymmer 55 passagerare, är stort. Bojorten som båttyp härstammar förvisso från Nederländerna men redan under 1600–1700-talet hade bojortar en stor del i tillväxten av Kristinehamn som stad. Det var nämligen med hjälp av bojortar som Kristinehamns skärgård, med frakt av järn via Göteborg, blev en internationell spelare för handel med båt som transportmedel. 1642 blev också bojorten en del av Kristinehamns stadsvapen som en direkt följd.

Båten som nu säljs på Klaravik är en replika av den gamla bojort-båttypen som helt dog ut för hundratalet år sedan. Att båten är unik i sitt slag är därför ingen överdrift. Bygget av den nya bojorten drevs och sjösattes av Kristinehamns kommun som fram tills nu stått som ägare.

– Den har använts i chartersammanhang som en del av piratupplevelse till ön Saxholmen. De senaste åren har båten dock inte använts då renovering har krävts, konstaterar Peter Eskebrink på Kristinehamns kommun och fortsätter:

– I nuläget är det framför allt däcket som är i behov av renovering. Skrov, segel, motor och livbåtar och annat som hör till båten är komplett och bättre i ordning.

Det politiska beslutet om att sälja båten togs av Kristinehamns kommun i fjol. Den senaste tiden har båten förvarats utanför Södertälje. En köpare skulle kunna ta båten vattenvägen, standarden på däcket till trots. Allra helst “hem” tillbaka till Kristinehamn om Peter Eskebrink får önska.

– Med tanke på Kristinehamnskopplingen vore det oerhört roligt om någon i trakten kunde föra kulturavet vidare. Att få se bojorten leva upp i ny regi i Kristinehamns skärgård är onekligen ett värdigt drömscenario, avslutar Peter Eskebrink.