Lägre förbrukning med ny ekonomipropeller

Med en ny ekonomipropeller lyckades vi sänka bränsleförbrukningen med hela 12 procent i 25 knops fart. En annan vinst var ett bättre gångläge i vattnet.

Text & foto: Lars H Lindén

Idag levereras de flesta nya utbordarbåtar med motorn färdigmonterad på akterspegeln och med en standardpropeller som är anpassad för olika typer av sjö, belastning och motorns rekommenderade toppvarvtal.

Men i takt med högre bränslepriser har flera utbordartillverkare tagit fram så kallade ekonomipropellrar som inte är anpassade för höga toppfarter, utan för marschfarter mellan 25 och 35 knop. Skillnaden är utformningen på propellerbladen som är större och mera rundformade.

Båtliv har fått möjlighet att testa ett antal rostfria propellrar med olika form och antal blad som har lite olika egenskaper. Testen genomfördes med en Mercury Verado på 250 hk, monterad på en Nimbus T8. Totalvikten med motor och besättning var cirka 3000 kg.

Sven Jansson, servicechef hos Mercury Marine i Sverige, valde ut tre olika typer av propellrar som passade till båttypen, och det var Bravo 1, Revolution 4, och Enertia Eco. Vi ville i första hand kolla bränsleförbrukningar, men även greppet i vattnet och hur mycket man kunde trimma ut riggen i planingsfart för att få ett bekvämt gångläge. Hög toppfart var således inte det viktigaste.

Bravo 1 är en 4-bladig propeller med traditionella blad och lite rakare bakkanter. Här fick vi bra varvtal med en 19-tummare. Det var lätt att trimma ut riggen och därmed fick vi ett mycket bra planingsläge. Men den ger den lägsta toppfarten på 41,2 knop och den klart högsta förbrukningen i 25 knop på hela 1,8 liter per sjömil.

Revolution 4 är också en 4-bladig propeller med traditionella blad och även här fick vi ett bra varvtal med en 19-tummare. Högsta toppfart på 44 2 knop. Den ger en bra acceleration, men man kan inte trimma ut riggen många grader och därför lyfter inte båten ut vattnet. Förbrukningen blir därefter, 1,60 liter per sjömil vid 25 knops fart.

Enertia Eco är en ny 3-bladig propeller med en större bladarea och lite mera ”rundörade” blad. Här fick vi ett perfekt varvtal på 6000 varv per minut med en 17-tummare. Toppfarten landar på 43 knop med denna propeller, och acceleration är lika bra som med Revolution 4. Förbrukningen den klart lägsta. 1,41 liter per sjömil vid 25 knops fart, och det är cirka 12 procent lägre jämfört med Revolution 4.

Med Enertia Eco känner man även att båten lyfts upp till ett bättre gångläge (= mindre våt yta) som i sin tur reducerar bränsleförbrukningen. Med denna propeller kunde vi även utnyttja Power Trim maximalt och därmed hitta ett optimalt gångläge i vattnet.

Test med Mercury Verado 250

Anmärkningar: Båt Nimbus T8, vikt med motor och belastning ca 3 000 kg. Bränsleförbrukning i liter per sjömil. Trimläge enligt motorinstrument. Mercury Verado 250 har ett rekommenderat varvtalsområde på 5 200 till 6 000 rpm.

Fakta om varvtal och propellrar

Alla motorer har ett rekommenderat varvtalsområde, och för de flesta utbordare ligger detta på 5 000–6 000 varv per minut. Det betyder att varvtalet inte får överstiga 6 000 varv per minut med lätt belastning och inte understiga 5 000 varv på fullgas när båten har sin maxbelastning.

Generellt bör man välja en propeller som ger ett så högt varvtal som möjligt, men inom det rekommenderade varvtalsområdet. Landar man på 5 700–6 000 varv per minut så har man förmodligen hittat den bästa allroundpropellern för både lätt och medeltung belastning. Landar man på under 5 500 varv med en lätt belastning, har man förmodligen en för stor propeller (= för stor stigning) och då kommer den inte att fungera bra med en tung belastning. Den orkar helt enkelt inte varva ut.

Propellerns storlek står präglat i något av propellerbladen eller inne i navet. En beteckning kan se ut på flera sätt: Står det till exempel 3x13x19” betyder den första siffran att det är en 3-bladig propeller, den andra att diametern är 13 tum och den sista att stigningen är 19 tum. Talar man om en ”19-tummare” är det alltid stigningen som avses.

Diametern är två gånger avståndet från navets mitt och till spetsen på propellerbladet. Diameterns storlek styrs bland annat av motorns effekt och båtens vikt. Man har en större diameter vid låga motoreffekter i förhållande till båtens vikt, och en mindre diameter vid höga motoreffekter. En lätt och snabbgående båt har således en relativt liten diameter.

Stigningen är ett mått på den sträcka som propellern teoretiskt kan ”skruva sig fram” under ett varv. En 19-tummare skulle således kunna ”flytta fram ”båten nästan en halvmeter (19×2,54 cm) på ett varv. När man vill förändra varvtalet, är det i första hand stigningen som ändras. En ökning av stigningen med 2 tum gör att varvtalet sänks med 300–400 varv.

Flera blad ger en bättre acceleration, bättre grepp i vattnet vid svängar och mindre vibrationer. Men flera blad går också ”tyngre” i vattnet och ger en något sämre toppfart. De flesta utbordare levereras med 3-bladiga propellrar som standard. Här har man den bästa allroundpropellern.

Kupp klarar mera trim. De flesta propellrar har en något ”stukad” bladkant, och man säger att propellern är ”kuppad”. Aluminium tillåter endast en viss kuppning, medan en propeller i rostfritt stål kan kuppas rejält. Resultatet blir bättre grepp i vattnet, bättre acceleration och oftast en bättre toppfart i och med att motorn kan monteras högre på akterspegeln utan att propellern tappar greppet i vattnet.

De kuppade propellrarna tål även betydligt mera trim, och detta är en stor fördel på båtar som tenderar att överplana. Kan man ställa ut riggen ordentligt, minskar man denna överplaning och resultatet blir betydligt bättre fart och behagligare styr och sjöegenskaper.