Sjöhistoriska fördelar 1 Mkr i restaureringsbidrag till sju kulturhistoriskt värdefulla fartyg. I Sverige finns ännu ett hundratal fartyg som under 1900-talet fraktade gods och människor eller fiskade längs den svenska kusten, i de större sjöarna och älvarna.
De här fartygen är en del av Sveriges sjöfartshistoria och kulturarv. Att bevara, använda och utveckla verksamheten kring fartygen engagerar tusentals runt om i landet. För att stödja verksamheten fördelar Sjöhistoriska varje år ett ekonomiskt stöd till några av landets kulturhistoriskt värdefulla fartyg. Detta år får fyra segelfartyg, två fiskebåtar och ett ångfartyg dela på 1 miljon kronor.
Många föreningar och stiftelser gör ett stort och ansvarsfullt arbete när de renoverar sina fartyg. Kostnaderna kan ibland vara mycket omfattande för att bevara det maritima kulturarvet i form av båtar och fartyg. Fartygsstödet kan sökas av ägare till historiskt värdefulla fartyg. I år har 31 fartyg sökt totalt 6,5 Mkr. Många ansökningar har handlat om omfattande renoveringsprojekt med byte av bordläggning på träfartyg, vilket är väldigt kostsamt.
– På grund av söktrycket har vi varit tvungna att prioritera hårt och vi lägger särskild vikt vid om ett fartygs verksamhet är eller planeras bli tillgängligt för allmänheten. Vi vill att fartygens historia ska kunna upplevas av så många som möjligt. Säger Karolina Matts, intendent på Sjöhistoriska museet.
Många av de här fartygen har varit verksamma i svensk sjöfart på ett eller annat sätt i 100 år eller mer. Även om det inte finns så många seglande fraktfartyg kvar i Sverige så har segelfartygen en viktig roll i utbildning och för förståelsen av det maritima kulturarvet. Fartygen både seglas och underhålls ofta med samma material och metoder som när de var nya.
Det ekonomiska stödet är angeläget – men det betalar bara en liten del av de verkliga kostnaderna för att bevara och underhålla kulturhistoriskt värdefulla fartyg.
– Vi hoppas att stödet från oss bidrar till att upprätthålla landets kulturhistoriska flotta, även om vi bara bidrar med en mindre del av kostnaderna. Vår förhoppning är också att stödet ses som en uppmuntran till ägarna att fortsätta sitt viktiga arbete med att bevara fartygen för framtiden, säger Mats Djurberg, museichef på Sjöhistoriska museet.
Källa och foto: Sjöhistoriska.
Bildtext: Fartyget Westkust. Foto: Karl-Gustaf Svensson.
Fartygsstöd 2023 har delats ut till följande
Segelfartyget Kvartsita, Fiskebäckskil
Kvartsita byggdes 1945 som motorseglande fraktfartyg vid Holms varv i Råå för frakt av kvarts mellan Höganäs och Dals Bruk. Numera är Kvartsita riggad som toppsegelskonare och föreningen För fulla segel bedriver seglarskola för barn och ungdomar. Kvartsita är k-märkt av Sjöhistoriska museet.
100 000 kr för att renovera och byta bordläggning.
Segelfartyget Westkust, Orust
Westkust är en tremastad skonare, byggd för fraktfart 1932 i Sjötorp vid Vänern. Sedan 1986 ägs Westkust av Orusts Skolfartygsstiftelse som bedriver seglarskola och utbildningsseglingar med barn och ungdomar. T/S Westkust är k-märkt av Sjöhistoriska museet.
115 000 kr till kostnader för att renovera däck och skarndäck.
Segelfartyget Ingo, Göteborg
Ingo är en tremastad skonare, byggd i Sjötorp 1922 och var verksam som lastfartyg fram till 1970-talet. Numera fungerar Ingo som skolfartyg för ungdomar och för seglingar med mera spridda åldersgrupper. Ingo får fartygsstöd för att lägga om däcket. Ingo är k-märkt av Sjöhistoriska museet.
200 000 kr för att lägga om och byta däck.
Segelfartyget Sarpen, Simrishamn
Sarpen är en galeas, byggd 1892 i Nyköping-Falster i Danmark och brukades som seglande lastfartyg bland annat med kalk och cement från Öland. År 1963 köptes fartyget av Simrishamns scoutkår och har fungerat som scoutfartyg med lägerseglingar sedan dess. Sarpen är k-märkt av Sjöhistoriska museet.
200 000 kr för att renovera och byta bordläggning
Fiskebåten Sandö, Göteborg
Fiskebåten Sandö, Göteborg byggdes på Tjörn 1948 och gick först på storbacksfiske på Nordsjön och sedan räkfiske fram till 2011. Därefter skänktes fartyget till Bohusläns museum. Sandö ligger nu i Eriksbergs kulturbåtshamn i Göteborg. Sandö är k-märkt av Sjöhistoriska museet.
50 000 kr för att renovera däcket.
Fiskebåten Edit, Karlshamn
Fiskebåten Edit byggdes 1932 och var en av de första fiskebåtarna i Blekinge som var avsedd för trålfiske och var verksam i fisket farm till 1975. Edit ägs nu av en förening som visar och berättar om båten samt ordnar dagsturer med passagerare. Edit är k-märkt av Sjöhistoriska museet.
150 000 kr för att renovera och byta bordläggning.
Ångaren Bohuslän, Göteborg
Ångfartyget Bohuslän byggdes på Eriksberg i Göteborg 1914 för traden Göteborg-Lysekil-Smögen-Gravarne. Bohuslän drivs av Sällskapet Ångbåten på samma trad och är Västkustens sista passagerarångare och Sveriges största ångmaskindrivna fartyg i reguljär drift. Bohuslän är k-märkt av Sjöhistoriska museet.
40 000 kr för nytillverkning och montering av lågtryckscylinders kolvring till ångmaskinen.
Bilder, Fotograf:
Ingo: Foto från www.skonaren-ingo.org
Westkust: Karl-Gustaf Svensson
Sarpen: Foto: Elin Kellersson
Edit: Eijer Andersson
Bohuslän: Tubaist
Kvartsita: okänd
Sandö: Karolina Matts/SMTM
