En sju meter hög köttätande växt, en Draculafisk med stora hörntänder och en groda som låter som en syrsa. Det är några av de 145 nya arter i Mekongområdet i Sydostasien som upptäckts under det senaste året, visar en ny WWF-rapport.
Rapporten ”New Blood: Greater Mekong New Species Discoveries” visar att tre nya arter upptäcks av forskarna varje vecka. Bland fynden märks också en flintskallig sångfågel – en bulbyl Pycnonotus hualon – och en fisk som använder sin sugkropp till att bita sig fast på stenarna i strömmande vatten för att förflytta sig uppströms.
Under den senaste tioårsperioden har ett stort antal forskare arbetat i de sex länderna runt Mekongfloden i Sydostasien; Kambodja, Laos, Myanmar, Thailand, Vietnam och provinsen Yunnan i södra Kina. De har hittat drygt 1200 nya djur- och växtarter. Häromåret beskrevs världens största jaktspindel med ett benspann på 30 centimeter och en giftig, chockrosa tusenfoting.
– Det är häpnadsväckande upptäckter i modern tid och fantastiskt att det går att upptäcka så många nya arter i ett område med ett sådant högt befolkningstryck, säger Allan Carlson, tropikexpert på Världsnaturfonden WWF.
Trots glädjande mångfald växer hoten. Stora arealer regnskog avverkas och 70 procent av de endemiska däggdjuren är globalt hotade. Nyligen utrotades troligen den sista javanoshörningen i Vietnam. Varje dag riskerar djur- och växtarter som ännu inte upptäckts att utrotas. Det är bråttom att skydda denna rikedom och det är inte minst viktigt att dessa frågor uppmärksammas inför den stora FN-konferensen om biologisk mångfald i Japan 18-29 oktober, säger Allan Carlson.
Bland övriga upptäckter finns fem nya däggdjursarter, två fladdermöss och tre näbbmöss, en giftig huggorm och ett helt nytt ormsläkte utan gifttänder.
– Många tror att alla nya arter hittas i skogen, men en del är redan insamlade men inte vetenskapligt beskrivna. Därför gör man också fynd i musernas byrålådor, säger Darrin Lunde från American Museum of Natural History i New York, efter att ha upptäckt en ny näbbmus i en museilåda på British Natural History Museum i London.
Rapporten tar också upp möjligheterna till finansiellt stöd för spridningsvägar och biologiska korridorer för de här värdefulla ekosysemen via den globala miljöfonden (GEF).
