Havsborstmaskarna har befolkat världshaven i årmiljoner. I dag står de i fokus för forskningen om kryptiska arter, som visar att till synes identiska djur kan vara helt olika arter. Forskare vid Göteborgs universitet har nu hittat nya maskarter i Västerhavet.
Havsborstmasken hör till en grupp av ringmaskar som uppvisar en enorm mångfald. Faktum är att maskarna kan vara betydligt fler än forskarna anat. Många av maskarterna har nämligen identifierats morfologiskt, det vill säga med utgångspunkt i utseendet. Ny molekylär teknik visar att många maskar som antagits tillhöra samma familj inte alls är så nära släkt som man trott.
Forskaren Jenny Eklöf vid Zoologiska institutionen verkar i det starkt framväxande forskningsfält som studerar så kallade kryptiska arter, det vill säga djur som är identiska till utseendet men som genetiskt är helt olika. I fokus står än en gång havsborstmasken, där Jenny Eklöf och hennes kollegor visar att den skandinaviska arten Paranaitis wahlbergi i själva verket är två skilda arter. Den nya av arterna, som påträffats Sverige, Norge samt Skottland har forskarna döpt till Paranaitis katoi.
Även inom maskgruppen Notophyllum foliosum har forskarna upptäckt att det som uppfattats som en art i själva verket är två. De båda arterna lever inom samma geografiska område men hittas på olika djup: nedanför eller ovanför 100-metersgränsen. Den nya arten hittas på djupt vatten och har fått namnet Notophyllum crypticum.
Jenny Eklöf har också hittat en havsborstmask som inte tidigare påträffats i europeiska vatten: Axiokebuita, ett släkte som vanligen lever i Antarktis och även i östra Kanada.
Avhandlingen Taxonomy and phylogeny of polychaetes försvarades vid en disputation 21 maj. Länk till avhandling: http://gupea.ub.gu.se/handle/2077/22179
Foto: Jenny Eklöf.
