Riskerna med kopparföreningar i naturen är små, och jämfört med andra källor är kopparbidraget från fritidsbåtar dessutom litet. Det är en av slutsatserna i en ny rapport om kopparmätningar.
Rapporten har titeln ”Låga risker med kopparutsläpp i småbåtshamnar”. Mätningarna har utförts under fyra år av Västkustens Båtförbund och Svenska Kryssarklubben, Göteborg.
– Syftet med mätningarna som genomförts under fyra år har varit att bidra med fakta om hur det ligger till med förekomsten av kopparföreningar i vattnet i de hamnar för fritidsbåtar vi undersökt. Det finns inte så många mätningar av kopparföreningar i kustvatten utan de flesta gäller sediment och på båtuppläggningsplatser, säger Roland Örtengren, tidigare medlem i SBU:s Miljökommitté i åtta år och senior professor i industriell ergonomi på Chalmers.
Mätningarna har genomförts av det ackrediterade företaget DGE Mark och Miljö, som i sin tur anlitat de ackrediterade laboratorierna ALS Scandinavia och Göteborgs Kemanalys för de kemiska analyserna. Initiativtagare och projektledare för projektet har varit Lennart Falck från SXK och Roland Örtengren och de har haft ett mycket gott samarbete med Per Ivarsson hos DGE. Mätningarna har genomförts med ekonomiskt stöd från Svenska Båtunionen, Svenska Kryssarklubben och Västkustens Båtförbund och har verksamt bidragit till kunskapen på området.
– Genom mätningarna och analyserna har vi lärt oss mycket om koppars kemi och hur kopparföreningarna uppträder i främst saltvatten. Resultaten väcker många fler frågor som behöver belysas och vi skulle gärna vilja fortsätta, men det finge i så fall bli i annan form och med andra resurser. Det framgår klart att riskerna med kopparföreningar i naturen är små, och jämfört med andra källor är kopparbidraget från fritidsbåtar dessutom litet, för att inte säga obetydligt. Eftersom koppar är ett så rikligt förekommande ämne kan man säga att naturen har lärt sig att hantera kopparföreningarna så att riskerna bir små. Naturen förmår ta hand om kopparföreningarna och omvandla dem till fällningar och andra föreningar som inte är biologiskt aktiva och därmed har liten eller ingen påverkan på levande organismer.
– Så är det till exempel inte med läkemedelsrester och PFOS som enligt en uppmärksammad rapport från SLU släpps ut från våra reningsverk och dessutom anrikas i näringskedjan.
I rapporten sägs att de låga riskerna med koppar i ytvatten är vad som ligger bakom att europeiska kemikalieinspektionen efter omfattande studier för några år sedan godkände vissa kopparföreningar för användning i antifoulingfärg för fritidsbåtar såväl som fartyg.
– Vi hoppas att den här rapporten och de tidigare ska kunna användas av båtorganisationerna som argument för att motverka de förbud eller restriktioner som diskuteras mot att använda godkända kopparföreningar i antifoulingfärg där de behövs. Nyttan särskilt på västkusten är stor och riskerna är små så vi behöver kopparfärg, i synnerhet som de biocidfria metoderna inte fungerar så bra och definitivt inte passar alla båtägare.
Hela rapporten kan du läsa här.
Bildtext:
Figur 1. Provtagningsplatser Björlanda Kile. H betecknar provtagningsplats i hamnen på cirka 80 cm djup och R betecknar positionen av regnmätaren med en DGT-sond i.
Figur 2. Provtagningsplats Hinsholmen, brygga X 25. H=provtagningsplats
Figur 3. Provtagningsplats Fiskebäck. H=provtagningsplats.
Figur 4. Kalmar Gästhamn.
Koppar. Metallisk, som oxid eller i andra föreningar. I varenda bostad finns många meter kopparledningar för dricks och varmvatten och dessutom kanske en varmvattenberedare i koppar. Vi dricker, diskar och duschar i det vattnet.
Vatten som bortspolat passerar reningsverk i de allra flesta fall.
En stort antal hus där taket är oxiderad kopparplåt där det sura regnvattnet för med sig vattnet orenat via dagvattenavlopp rakt ut i sjöar och vattendrag.
Hur mycket sedimenteras eller frånskiljs i reningsverken. Hur mycket går ut via dagvatten.
Är kopparen i bottenfärger “farligare” än övrig koppar och i så fall på vilket sätt.
Frågor som jag aldrig lyckats se något svar på i något sammanhang men som jag tror kan vara intressant i debatten.