Regeringens särskilde utredare Johan Franson överlämnade i dag betänkandet Sjöarbetskonventionen – om Sveriges anslutning (SOU 2009:95) till infrastrukturminster Åsa Torstensson. På några områden krävs ändringar i lag eller förordning för att konventionen ska kunna ratificeras. I övrigt kan nödvändiga ändringar göras i myndighetsföreskrifter.
Utredningen har haft i uppdrag att lämna de förslag till författningsändringar som är nödvändiga för att undanröja hinder för Sveriges ratificering av 2006 års sjöarbetskonvention, som beslutats av Internationella arbetsorganisationen (ILO).
Genom sjöarbetskonventionen revideras och moderniseras ett antal tidigare konventioner och rekommendationer. Syftet är att införa ett samlat instrument med alla aktuella krav på arbets- och levnadsförhållanden till sjöss.
I konventionen ställs krav på att ett effektivt system för tillsyn och certifiering av arbets- och levnadsförhållandena till sjöss inrättas. Utredningen föreslår till följd av detta att två nya dokument införs sjöarbetscertifikat och försäkran om överensstämmelse med sjöarbetskonventionen.
Enligt konventionen får alla fartyg som anlöper en hamn i en medlemsstat inspekteras för att efterlevnaden av kraven i konventionen ska kunna granskas, även fartyg registrerade i en stat som inte har ratificerat konventionen. Utredningen föreslår att Transportstyrelsen vid kontroll av utländska fartyg i fråga om arbets- och levnadsförhållanden ska följa 2006 års sjöarbetskonvention om sådana kontroller.
Krav på certifikat
I konventionen stadgas att sjömän som är anställda som fartygskockar ska vara utbildade och kvalificerade för sin befattning ombord. Utredningen föreslår bestämmelser om krav på certifikat för att få arbeta som fartygskock.
Redare ska enligt konventionen svara för de kostnader som uppstår till följd av en sjöman som arbetar på deras fartyg blir sjuk. Redaren ska även betala sjuklön till en sjuk sjöman. Enligt konventionen får den tid redaren ansvarar för kostnader och sjuklön inte understiga 16 veckor. Utredningen föreslår därför ändringar genom vilka tiden som redaren ansvarar för förlängs.
Sjömän ska enligt konventionen ha tillgång till akut tandvård vilken arbetsgivaren ska betala. Utredningen föreslår nya regler om detta i sjömanslagen.
Socialförsäkringsskydd till sjömän
På socialförsäkringsområdet föreskriver konventionen att varje medlemsstat ska vidta åtgärder, för att ge ett kompletterande socialförsäkringsskydd till de sjömän som är varaktigt bosatta på dess territorium. Skyddet får inte vara mindre förmånligt än det som landbaserad personal som bor i landet har. Utredningen föreslår därför att de sjömän som bor i Sverige men som arbetar på ett utländskt fartyg och som inte omfattas av förordning (EEG) 1408/71 eller en bilateral konvention om social trygghet, ska omfattas av den svenska arbetsbaserade socialförsäkringen.
Sjöarbetskonventionen träder i kraft 12 månader efter den dag då minst 30 medlemsländer som tillsammans står för 33 procent av världshandelstonnaget har ratificerat konventionen. Fem länder har hittills ratificerat konventionen. Utredningen föreslår därför inte något datum för ikraftträdande av de föreslagna författningsändringarna.
