Regeringen förstärker dialogen med näringsliv, kommuner och myndigheter för att genomföra EU:s ramdirektiv för vatten. De generella åtgärdsprogram som Vattenmyndigheterna antar ska följas upp och preciseras. En kontrollstation föreslås till år 2012 och en nationell vattensamordnare tillsätts.
Vattenmyndigheterna vid fem länsstyrelser har utvecklat åtgärdsprogram för att genomföra EU:s ramdirektiv för vatten i Sverige. Syftet är att sätta igång åtgärder för att nå målet god vattenstatus, i ett första steg till år 2015, men i alla vatten år 2027.
Åtgärdsprogrammen har varit på samråd med ett stort antal remissinstanser. Samrådet visar stort engagemang och att många berörs av arbetet för god vattenstatus. Cirka 1000 svar och omfattande synpunkter har inkommit. Regeringen tar med anledning av bl.a. remisssynpunkterna nu flera initiativ för det fortsatta arbetet:
– De aktuella åtgärdsprogrammen får en övergripande karaktär.
För att hålla den höga ambition som regeringen har i genomförandet av vattendirektivet är det nödvändigt med acceptans och stöd från kommuner, myndigheter och näringsidkare. Vattenmyndigheterna har i uppgift att förtydliga och förbättra de aktuella åtgärdsprogrammen utifrån de omfattande synpunkterna. Åtgärdsprogrammen är de första som upprättas och bör därför få en generell och övergripande karaktär, eftersom kunskapsunderlagen som de bygger på ännu utvecklas.
– En kontrollstation för preciseringar införs 2012.
De övergripande åtgärdsprogrammen ska utvärderas, fördjupas och preciseras utifrån dialogen med aktörer och nya kunskapsunderlag. Åtgärderna ska vara kostnadseffektiva och miljönyttan granskad. Regeringen tar därför initiativ till att införa en kontrollstation för åtgärdsprogrammen till år 2012.
– En nationell vattensamordnare tillsätts.
Regeringen tillsätter en nationell vattensamordnare med uppgiften att föra dialog om direktivet och underlätta samspelet mellan myndigheter, kommuner, näringsliv och andra aktörer på central, regional och lokal nivå. Den nationella vattensamordnaren har en viktig roll i preciseringen av åtgärderna. Regeringen aviserar dessutom redan nu att en nationell och flera regionala hearings om vattendirektivet kommer att genomföras under nästa år. Håkan Larsson (se nedan) utses till nationell vattensamordnare och kommer att rapportera till regeringen.
– Miljökvalitetsnormerna i vattenförvaltningen tydliggörs.
Många har pekat på risken för oförutsebarhet för näringsidkare, kommuner eller andra när vissa kvalitetskrav ska vara uppfyllda flera år framåt i tiden. Regeringen har därför satt igång ett arbete i Regeringskansliet för att tydliggöra miljökvalitetsnormernas rättsliga status i vattenförvaltningen. Regeringen avser att återkomma under våren med förslag på förbättringar.
En rad kommuner samt Naturvårdsverket, SGU och Jordbruksverket har bett att regeringen ska pröva de förslag till åtgärdsprogram som tagits fram av Vattenmyndigheterna. Regeringen kan konstatera att vattenmyndigheterna har åtagit sig att förtydliga och förbättra åtgärdsprogrammen på en rad av de punkter som kritiserats och har därför beslutat om att lämna förslagen till åtgärdsprogram utan åtgärd.
Bakgrund
Ramdirektivet för vatten som EU:s medlemsländer och Europaparlamentet tog beslut om redan 2000 är ett verktyg för att förbättra den svenska vattenkvaliteten, utifrån krav som ställs i hela EU.
Ramdirektivet ställer krav på att förbättringar görs av verksamheter bl.a. för att: minska övergödning av hav och inlandsvatten, förebygga översvämningar, exempelvis genom att återställa uträtade och fysiskt påverkade vattendrag, skydda grundvatten från föroreningar och överuttag, återställa vandringsvägar för fisk och andra organismer, förhindra läckage från förorenad mark eller sediment, minska utsläpp av giftiga ämnen. Åtgärderna ska anpassas till lokala förhållanden och problem. Såväl styrmedel, t ex avgifter och information, som fysiska insatser, t ex minskning av utsläppen av föroreningar, rening av dagvatten och öppnandet av vandringsvägar för fiskar kan användas.
Vattensamordnaren Håkan Larsson är journalist och tidigare riksdagsledamot för Centerpartiet under perioden 2002-2006. Han har på senare tid haft en rad utredningsuppdrag bl.a. utarbetade han ett underlag inför förhandlingarna med Finland om fiskestadgan i gränsälvsöverenskommelsen (Torneälv) och har därefter ingått i den svenska förhandlingsdelegationen. Vidare har han på regeringens uppdrag utrett det svenska vattenbrukets förutsättningar och möjligheter, Det växande vattenbrukslandet (SOU 2009:26).
Kommentarer
Detta liknar i stort som jakten på bilisterna med den så ansedda "noll visionen" som i praktiken är totalt ogenomförbar.
Att jaga båtfolket som smutsar ner i väldigt ringa omfattning är som att förbjuda folk att köra bil. Det vore väl ändå bättre att dom jagade den tyngre trafiken som spolar sina tankar lite här och var, det måste väl ändå anses skita ner avsevärt mycket mer än några småbåtar gör. Men det är ju klart, det är ju lättare att jaga en minoritet än att jaga dom som kan slå tillbaka.