Andelen båtar med låga koppar, zink och tennhalter i bottenfärgen har ökat och andelen båtar med höga halter har minskat i båtbeståndet. Det skriver Britta Eklund från företaget Happy Boat och Göran Eklund, även han från Happy Boat och Stockholms miljöförvaltning, i detta pressmeddelande.
Detta är ett positivt resultat av Stockholms stads projekt att mäta biocidfärger i båtbottenfärger vid båtklubbar kring Mälaren. Under de senaste tre åren har cirka 4 500 båtar undersökts.
Liksom i många kommuner, finns det inom Stockholm stad mark som under vinterhalvåret används som uppställningsplats för fritidsbåtar. Marken på sådana platser har visat sig vara mycket förorenad med höga halter av många farliga ämnen.
Bottenfärger har historiskt sett innehållit många giftiga ämnen som vid slipning och skrapning har hamnat på marken där de har ansamlats. Risken är stor att dessa ämnen i samband med regn och snösmältning sköljs ut i omgivande vatten och där medför negativ påverkan både för växt- och djurliv. Särskilt för båtklubbar som ligger vid Mälaren, som är vattentäkt för hela Stockholmstrakten, är det angeläget att minska tillförseln av farliga ämnen.
Av ovanstående anledning har Stockholm stad låtit göra en inventering av metallförekomsten i bottenfärgen hos båtar som på vintern ligger upplagda på land intill Mälaren. Mätningarna har utförts under 2016, 2017 och 2018 av företaget Happy Boat AB. Totalt har cirka 4 500 båtbottnar undersökts vid 45 olika båtklubbar. Metoden baseras på mätning med röntgenfluorescens där instrumentet är kalibrerat för att ange resultaten i mängd metall per ytenhet (µg/cm2). De metaller som har mätts är koppar, zink, tenn och bly som alla har förekommit eller förekommer i bottenfärg. Tennförekomsten är en tydlig indikation på förekomst av tennorganiska föreningar vilka har varit förbjudna på fritidsbåtar sedan 1989 på grund av sina hormonstörande egenskaper. Även efter man har slutat att bottenmåla sin båt kan det finnas kvar farliga ämnen i underliggande färglager som vid underhållsarbete och eventuell högtryckstvättning frigörs och hamnar på marken.
Mätresultaten har sammanställts för varje båtklubb och bildat ett underlag för handlingsplan inom klubben som har tagits fram i dialog mellan staden och båtklubben.
Under de tre åren syns en markant förändring i resultaten. Andelen båtar med metallhalter under kvantifieringsgränsen har ökat under de senaste tre åren från cirka 10 % år 2016 till 20 % år 2018. St Eriks båtklubb i närheten av Karlbergs slott har högst andel båtar (52 %) där metallhalten i bottenfärgen av samtliga mätta metaller ligger under kvantifieringsgränsen.
En stor ändring kan också ses för både koppar, zink och tenninnehållet i bottenfärgen hos de mätta båtarna. För samtliga metaller har andelen båtskrov med högre halter minskat och istället har andelen båtar med lägre halter av respektive metall ökat. En rimlig förklaring till detta är att båtägare i större utsträckning låter bli att bottenmåla sina båtar med biocidinnehållande färg.
Enligt pressmeddelandet stämmer resultatet väl överens med den positiva attityd som många båtklubbar och båtägare visar till att man vill minska användningen av giftläckande bottenfärger Många båtägare uppger att de helt har slutat att måla sin båtbotten med biocidinnehållande färg. Båtägare har även uttryckt sig positiva till att Stockholm stad låtit göra en inventering av bottenfärgen hos båtbeståndet och säger sig särskilt vilja bidra till att få bort rester av tennorganiska färger. Detta visar att Stockholm stads projekt har haft en god effekt till ändrat beteende hos båtägarna, enligt Happy Boat AB.
Författare av pressmeddelandet: Britta Eklund, Happy Boat, Göran Eklund, Happy Boat och Stockholms miljöförvaltning.
Bildtext:
Bottenmätningar på båt på Lidingö. Foto: Roland Brinkberg.
På vilken nivå ligger kvantifieringsgränsen? Många båtägare väntar på svar om detta.
Min båt t.ex. har inte bottenmålats på minst sex år, trots detta visar mätningen koppar och zink, vet inte hur jag skall göra inget gränsvärde verkar att finnas. Gäller inte bara mig många har samma dilemma.
I år så kommer inga båtklubbar som har sökt pengar från Lova att få bidrag, det har vi på Långholmens båtklubb fått besked om.
Tråkigt för det behövs verkligen en del bidrag för att bottensanera skroven på medlemmarnas båtar.
Känns inte rättvist då många klubbar fått det tidigare.
Kan ni på SBU påverka dessa beslut i rätt riktning.
Lova bidrag administreras av Länsstyrelserna i landet och som bör bearbetas av de regionala förbunden. Den information vi fått från Länsstyrelsen i Stockholm är att man inte beviljar bidrag för blästring då det inte genomförts på rätt sätt på alla ställen och att man avvaktar det s.k Skrovmålets anvisningar och råd som ska redovisas framöver. SBU deltar i Skorvmålets arbete med sakkunskap och feedback på det som görs och vi påverkar också de nationella myndigheterna så att det finns bidrag att söka för olika pro
/ Peter Karlsson, Verksamhetschef Svenska Båtunionen
Vänliga hälsningar