13 juli, 2009

Spridning av främmande arter i havet orsakar miljardförluster

Marina främmande arter som sprids mellan världshaven via fartygs barlastvatten orsakar varje år skador för tiotals miljarder kronor, visar en ny rapport från WWF. Både fiskenäringen, industrier, infrastruktur och kustnära samhällen drabbas negativt, enligt beräkningar som WWF gjort i rapporten ”Silent Invasion”. Den presenteras vid internationella sjöfartsorganisationens (IMOs) möte i London 13-17 juli.

– För att få bukt med spridningen av främmande marina arter måste världens sjöfartsnationer omedelbart skriva på och genomdriva den internationella Barlastkonventionen. Det är därför glädjande att regeringen nu efter lång tid äntligen föreslagit att Sverige ska skriva under, säger Åsa Andersson, chef för Världsnaturfonden WWFs Östersjöprogram.

Rapporten sammanfattar forskningsläget och kostnaderna för de skador som främmande arter från barlastvatten orsakar. Cirka 7 000 marina arter åker varje dag snålskjuts i barlasttankarna. Totalt fraktas 80 miljoner ton barlastvatten årligen över världshaven och skadorna beräknas till drygt 50 miljarder kronor. I Östersjön har kammaneter, svartmunnad smörbult och ullhandskrabba exempelvis fått fotfäste.

Barlastkonventionen antogs av IMO 2004, men har ännu inte trätt i kraft eftersom för få länder skrivit på. Den svenska regeringen föreslog i förra veckan att ratificera konventionen och frågan väntas komma upp på riksdagens bord under hösten, där det avgörande beslutet fattas.

I rapporten granskas 24 fall där främmande marina arter spridits de senaste fem åren sedan konventionen antogs. Ett exempel är den nordamerikanska kammaneten – som i princip slog ut det värdefulla ansjovisfisket i Svarta havet på 90-talet. Den har nu spritt sig till Kaspiska havet, Nordsjön och Östersjön. Ullhandskrabban har etablerat sig på båda sidor av Nordatlanten där den orsakat stora problem. Bara i Tyskland uppgår kostnaderna till mer än 800 miljoner kronor.

– Ansvarsfulla flaggstater måste skriva på för att få bort de tickande bomber som transporterna av barlastvatten idag är. Då sparar vi också skattebetalarnas pengar när vi slipper dyra insatser för att i efterhand åtgärda skador på miljö, industrier och infrastruktur, säger Mattias Rust, marinbiolog och sjöfartsansvarig på WWF.

Obehandlat barlastvatten för med sig kostnader på drygt fem kronor per ton – eller cirka 55 miljarder kronor per år i form av skador från främmande arter. Motsvarande kostnad med en fungerande barlastkonvention skulle minska till 30 öre per ton, cirka 6 procent av dagens kostnader.

– Om barlastkonventionen träder i kraft stärks den svenska sjöfartens internationella konkurrenskraft och gör det svårare för mindre seriösa rederier. Teknik och metoder att rena finns idag, bland annat hos svenska företag. Det blir bara dyrare om vi väntar, avslutar Mattias Rust.

Länk: www.wwf.se

Fakta: Barlastkonventionen
Barlastkonventionen eller ”Internationella konventionen om kontroll och hantering av barlastvatten och sediment från fartyg” antogs 2004. Syftet är att förebygga, minimera och slutligen eliminera transport av skadliga vattenorganismer (främmande arter) och sjukdomsframkallande organismer mellan olika vattenområden. Samtidigt eftersträvar konventionen att kostnaden och påverkan för sjöfart och handel ska vara så liten som möjligt. Kravet är att minst 30 stater som står för 35 procent av världshandelsflottan undertecknar konventionen. Hittills har 18 länder som står för 15 procent av världshandelsflottan skrivit på.

Fakta: Främmande arter
En främmande art är en växt, ett djur, en svamp eller en mikroorganism som med människans hjälp har spridits utanför sitt naturliga utbredningsområde. Det kan ske avsiktligt eller av misstag. En del ställer till med problem i våra hav, sjöar och vattendrag och på land, medan andra är harmlösa. Forskarna har svårt att förutse vad som händer om en främmande organism etablerar sig en ny miljö. Ett hundratal nya arter har kommit in under de senaste årtiondena. Ett 70-tal har etablerat sig i främst Östersjön och Kattegatt.