SLU:s nya forskningsfartyg blir 69 meter långt och fullt utrustat för fiske, bottenprovtagningar och oceanografiska (fysikaliska, kemiska, biologiska) undersökningar. Fartyget blir mycket flexibelt och kan ta ombord många typer av specialutrustning.
Det spanska varvet Armon har fått uppdraget att bygga Sveriges nya oceangående forskningsfartyg. Avtalet med Sveriges lantbruksuniversitet, som ska äga fartyget, skrevs på idag, 19 januari 2017. Fartyget, som ska kunna användas för i stort sett alla typer av marin forskning och miljöövervakning, beräknas tas i drift 2019.
Avtalet undertecknades av Armon Shipyards styrelseordförande Laudelino Alperi Baragaño och SLU:s vicerektor Erik Fahlbeck. På plats vid mötet vid SLU i Uppsala fanns även representanter för SMHI, som tillsammans med SLU kommer att stå för merparten av den miljöövervakning och fiskeriforskning som fartyget ska användas till, samt för Havs- och vattenmyndigheten, som beställer dessa uppdrag.
– Sveriges miljöarbete kommer att ha stor nytta av detta efterlängtade fartyg, och vi är väldigt glada att bygget nu kan komma igång, säger professor Magnus Appelberg från SLU, som har medverkat i projektets styrgrupp sedan starten.
– Det har varit en lång upphandlingsprocess, men i slutändan har den gett oss ett av världens bästa designföretag (Skipsteknisk) och ett varv (Armon Shipyards) med bred erfarenhet av kvalificerade fartyg och forskningsfartyg, säger Anders Englund, som har lett projektet.
Varvet kommer att projektera bygget under våren 2017, och fartyget beräknas sedan kunna sjösättas under sommaren 2018. Det slutliga överlämnandet till SLU ska ske under våren 2019. Under byggprocessen kommer SLU att ha egna kvalitetskontrollanter på plats i Spanien.
Regeringsuppdrag till SLU
Sverige har inte haft något eget oceangående forskningsfartyg sedan 2011, då Argos togs ur drift. Som tillfälliga lösningar använder nu SLU det danska fartyget Dana och SMHI det finska fartyget Aranda. 2015 fick SLU regeringsuppdraget att ansvara för upphandlingen av ett nytt fartyg. När detta byggts klart och tas i drift 2019 kommer SLU att kunna erbjuda ett mycket kvalificerat, modernt och flexibelt fartyg som kan användas för i stort sett alla typer av marin forskning. SLU blir ägare till det nya fartyget medan Sjöfartsverket ska ansvara för drift och underhåll. Kontraktet med varvet som ska bygga fartyget är på 38,6 miljoner Euro.
Det som är speciellt med denna typ av fartyg är bland annat att de ska vara extremt tystgående och ha minimal bubbelbildning vid framfart, för att inte skrämma fisk vid provfisken och ekolodsundersökningar. Detta kräver att kraftöverföringen sköts av elmotorer och att bogpartiet har rätt utformning. Utöver bullerminskningen ut i vattnet medför dessa anpassningar också mycket god arbetsmiljö inne fartyget. Fartyget kommer att byggas med högt ställda miljökrav. Bland annat kommer skrovet att målas utan giftiga bottenfärger och generatorerna ska kunna köras med förnyelsebara bränslen.
Fiskeriforskning och miljöövervakning
Det nya forskningsfartyget kommer att användas främst för SLU:s och SMHI:s miljöövervakning i Östersjön och Nordsjön.
SLU:s institution för akvatiska resurser genomför varje år fem internationellt samordnade undersökningar med trålning och avancerad ekolodning efter i fisk i Östersjön, Kattegatt och Skagerrak. Undersökningarna samlar in information om olika fiskarter, som sedan används för att göra beståndsuppskattningar och ta fram råd om hur mycket vi kan fiska på ett hållbart sätt.
SMHI genomför tolv utsjöexpeditioner per år. Huvudinriktningen är att samla in data om övergödning, syrebrist och försurning samt att kontinuerligt mäta strömmar och studera algsituationen.
Datasamlingarna utgör viktiga underlag för förvaltningen av våra fiskbestånd och för åtgärder för en bättre havsmiljö. Mätningarna utgör också en del av det svenska bidraget till havsmiljökonventionerna HELCOM och OSPAR och används av svensk och internationell forskning, kommuner och länsstyrelser.
Bildtext:
- SLU:s nya forskningsfartyg blir 69 m långt och fullt utrustat för fiske, bottenprovtagningar och oceanografiska (fysikaliska, kemiska, biologiska) undersökningar. Fartyget blir mycket flexibelt och kan ta ombord många typer av specialutrustning
Källa: HaV.
Illustration: Skipsteknisk AS.
