Svenskarna anser att miljögifter och övergödning är de största hoten mot Östersjön. Det visar en ny Sifo-undersökning som gjorts på uppdrag av WWF. Hela 66 procent uppger att de är mycket eller ganska oroade över övergödningen och algblomningen. WWF uppmanar regeringen att ta krafttag för att rädda Östersjön.
Av de intervjuade svarar 41 procent att jordbruket är orsaken bakom problemen med övergödning och algblomning i Östersjön – 22 respektive 16 procent tycker att avloppen och sjöfarten är de viktigaste orsakerna.
Störst möjlighet att stoppa övergödningen och algblomningen har EU (41 procent), regeringen (22 procent) samt industrin (16 procent), enligt SIFO-undersökningen.
– Skattefinansierad övergödning är något vi vill få bort från sommarmenyn. Därför är det viktigt att vi snarast förändrar EUs bidragssystem som bidrar till läckaget av näringsämnen, säger Lasse Gustavsson, generalsekretare på WWF.
WWF uppmanar i ett brev statsminister Fredrik Reinfeldt att tillsammans med andra regeringschefer agera kraftfullt och driva på för att genomföra förändringar av EUs jordbrukspolitik och minska övergödningen. Det är bara med stöd från den högsta politiska ledningen som tillståndet i Östersjön långsiktigt kan börja förbättras, anser WWF.
För att öka tyngden i budskapet startar WWF och LRF ett nytt gemensamt samarbete mot övergödningen. Organisationerna vill att Östersjön blir en central fråga för EU och att satsningen Greppa Näringen sprids i övriga Östersjöländer.
Men WWF anser inte att det går att lasta de enskilda jordbrukarna för Östersjöns miljötillstånd.
– Det är politikerna som är ansvariga för algblomningen genom skattestöd utan tillräckliga krav på miljöskydd, säger Lasse Gustavsson.
Övergödningen leder till exempel till bottendöd. Området med döda bottnar täckte förra året en yta dubbelt så stor som Sveriges samlade åkerareal, motsvarande cirka 70 000 kvadratkilometer, säger Lennart Gladh, projektkoordinator för WWFs Östersjöarbete.
För stora mängder kväve och fosfor fungerar som gödningsämnen i vattnet och ökar produktionen, inte minst av alger. 7 av de 10 största döda bottnarna i världshaven finns i Östersjön, visar en WWF- sammanställning av forskningsdata från World Resources Institute (WRI). Forskare i världen ser med ökad oro hur arealen döda bottnar i kustområden ökar.
– För Östersjön kan de döda bottnarna orsaka total kollaps av ekosystemet om utvecklingen får fortsätta, säger WWFs generalsekreterare Lasse Gustavsson.
Övergödningen av Östersjön leder inte bara till algblomning och en växande bottendöd utan drabbar också djur, natur och sommarens bad- och fisketurer. Därför startar nu WWF i samtliga nio Östersjöländer en kampanj och presenterar en vision om hur EUs jordbrukspolitik kan och bör förändras. Parollen är ”Stoppa övergödningen! Hissa Östersjövimpeln”.
Nyhet för i år är en grön och blå vimpel för både rockslaget och båten.
– WWF arbetar långsiktigt tillsammans med alla länder runt Östersjön för att vårt gemensamma innanhav ska tillfriskna. Förra året samlade vi in sms. I år lanserar vi Östersjövimpeln som gör det lättare för människor att visa att vi vill ha ett levande Östersjön, säger Åsa Andersson, programchef för WWFs Östersjöarbete.
Med annonsrubriker som ”Varsågod, årets näringsrika lantsoppa” och ”Varsågod, årets gröna strandcocktail” lånar WWF bildmanéret från sommarens matreportage men byter ut de läckra rätterna mot äckliga alger – en årligen återkommande ”sommarmeny” som WWF vill att politikerna ska sluta bjuda semesterfirarna på.
WWFs krav:
• Gör Östersjön till en EU-angelägenhet. I EU finns den politiska och ekonomiska kraft som krävs för att rädda Östersjön.
• Stoppa direkta eller indirekta produktionsstöd till jordbruket snarast
• Inför obligatorisk miljörådgivning och öka stöden för miljöåtgärder i jordbrukssektorn
• Inför skärpt lagstiftning enligt principen att förorenaren betalar även för jordbruk
• Förbjud fosfat i tvätt- och diskmedel i alla Östersjöländer
• Förbjud fartyg att släppa ut orenat avloppsvatten
Bilden: WWF:s Östersjökampanj “Varsågod, årets pikanta sommardressing”. Foto: Lasse Kärkkäinen / Bauer.
Länk: www.wwf.se
