Som en snabb och obyråkratisk väckarklocka, så fungerar projekt Levande skärgårdsnatur. I över 30 år har stiftelsen kommit ut med en sammanställning över kontinuerlig bevakning och årlig inventering av Stockholms skärgårdsnatur.
Årets resultat visar bland annat en fortsatt nedgång av ejderbeståndet, en försiktig ökning av skräntärna, fortsatt ökning av havsörn och att sälarnas ökning de senaste åren tycks ha avstannat.
– Om jag får önska så vill jag se mer pengar till forskning, säger Gunnar Hjertstrand, tillsynsman i Stockholms ytterskärgård och fältsamordnare inom projekt Levande skärgårdsnatur. Detta för att snabbare hitta svar på frågan om orsakerna till de dramatiska förändringar som vi observerar i skärgården. Kommer resultaten för sent riskerar vi oåterkalleliga skador och en artfattigare skärgårdsmiljö!
Gråsäl – ”ett av våra mest fascinerade rovdjur”
Jakt under tidigt 1900-tal och miljögifter på 1970-talet bidrog till att det fanns mindre än 10 000 sälar i Östersjön i början av 1970-talet. Förra året räknades det till 30 000 individer, men vi är dock inte uppe i de nivåer, ca 100 000 gråsälar som fanns under 1900-talets början. I dag finns tydliga direktiv som säger att sälstammarna ska tillåtas att växa med viss beskattning parallellt med att fisket måste fungera. Forskningen har lett till en minskning av miljöfarligt utsläpp och på senare tid även en utveckling av sälsäkra fiskeredskap.
Havsörn – signalerar när ekosystemet är ur balans
Örnen är en långlivad art högst upp i näringskedjan som lätt exponeras för miljögifter. Under några år kring 1970-talet kom inga ungar alls på vingar men i början av 1990-talet vände trenden. Den kalla våren 2015 är antagligen en av orsakerna till sämre häckningsresultat än året innan. Att ökningen av havsörn nu avtar har att göra med naturens egen förmåga att hålla balansen bäst det går, i sitt mycket ömtåliga ekosystem.
Berguven – långsam minskning av en hemlig svårfångad uggla
I ett samarbete mellan Skansen, Nordens ark och Skärgårdsstiftelsen släpptes för första gången så många som fem berguvar ut på spridda platser i Stockholms skärgård. Det är svårt att kontrollera att en utsläppt uvunge överlever då vuxna uvar inte fångas in. Vi har dock bevis på att utsläpp kan fungera då en utsläppt uvhane har lyckats få fram tre kullar.
Ejdern en fortsatt negativ trend
Tyvärr ser vi en fortsatt minskning av ejder. Antalet framkläckta ungar 2015 var så få att hela årskullen är att betrakta som utplånad innan de uppnår tre–fyra års ålder och då teoretiskt sett ska kunna genomföra egna häckningar.
Projektet Levande skärgårdsnatur drivs av Skärgårdsstiftelsen, Länsstyrelsen i Stockholms län, Naturhistoriska riksmuseet och Stockholms universitet.
Foto: Olle Karlsson, Peter Hellström.
