Nu finns Skärgårdsstiftelsens årliga rapport Levande Skärgårdsnatur ute. Det är en sammanställning av inventeringar och insatser för hotade djur och växter i Stockholms skärgård. I år visar rapporten bland annat att beståndet av skarv har ökat. – Ökningen av skarv har visat sig vara positiv för havsörnen som har hittat en ny näringskälla i skarvkolonierna. Dom fungerar som rena restauranger för havsörnarna, säger Karin Strandfager, miljöhandläggare på Skärgårdsstiftelsen.
Projektet Levande skärgårdsnatur har pågått i 22 år och fungerar som en väckarklocka för miljöfrågor i skärgården. Skärgårdsstiftelsens tillsynsmän och naturbevakare gör inventeringar av djur och växter i Stockholms skärgård och hjälper även till med transporter och bevakning inom flera nationella projekt. Resultaten sammanställs och utvärderas av medarbetande forskare och av Länsstyrelsen. Levande Skärgårdsnatur 2008 är en redovisning av resultat från förra årets inventeringar. I årets upplaga har skarven fått en central roll.
Skarven finns på 20 öar
Den första skarven i Stockholms skärgård i modern tid upptäcktes 1994 på ön Grän av en av Skärgårdsstiftelsens tillsynsmän och sedan dess har beståndet spridit sig till stora delar av skärgården. Den fiskätande sjöfågeln beskylls ofta för att gå hårt åt fisk i grunda kustvatten, men faktum är att ingen forskning tyder på att skarven påverkar fiskbestånden negativt. Däremot kan skarven vara ett problem för yrkesfiskare eftersom skarv kan äta upp en del av nätfångsten och även trassla in sig och drunkna i näten. Många upprörs även av hur skarvens basiska avföring gör att växtligheten dör på de öar som skarven häckar på.
– Man ska dock komma ihåg att det bara finns skarvkolonier på cirka 20 av Stockholms skärgårds 30 000 öar. Dessutom kommer växtligheten snabbt tillbaka när skarven lämnat kolonin eftersom avföringen innehåller massor med näring. Den konflikt som framför allt ska tas på allvar är just den som upplevs av yrkesfiskare. Det är också en anledning till att det nu finns skyddsjakt på skarv, säger Karin Strandfager på Skärgårdsstiftelsen.
Världens äldsta havsörn
I rapporten går att läsa om förra sommarens inventeringar av havsörn som visade att hela 35 havsörnspar i Stockholms skärgård lyckades med sina häckningar. Det är ett resultat som är i nivå med referensnivån från innan 1950, det vill säga innan miljögifter på allvar började påverka havsörnarnas fortplantning. Totalt producerade de kontrollerade paren minst 53 ungar.
Skärgårdsstiftelsens arbete med havsörnar ingår som en del i Naturskyddsföreningens “Projekt Havsörn”. Där bedrivs även ett internationellt ringmärkningsprogram för havsörn. Vid sommarens inventeringar återfanns en havsörnshona som ringmärktes som unge 1978. Därmed blev hon världens äldsta kända havsörn, som dessutom fick en livskraftig unge tillsammans med sin 25-åriga partner under häckningen 2007.
Några exempel på vad rapporten tar upp är:
Gråsälen fortsätter att öka i hela Östersjön, efter att ha varit nästan utrotad under 1970-talet. I Stockholms skärgård räknades 4300 sälar, vilket är en toppnotering sedan projektet började.
Berguvarna har fått ett uppsving efter flera dåliga år. Under sommaren 2007 ringmärktes 13 ungar, vilket är klart över det normala.
Blåstången återhämtar sig på många ställen. Inventeringar gjorda av tillsynsmännen visar att tången har kommit tillbaka på flera ställen där den tidigare varit försvunnen.
Sjöfågeln svärta fortsätter att minska. I år räknades det lägsta antalet sedan 1986. Även tordmulen minskar.
Antalet sillgrisslor var däremot högre än någonsin, efter bottenåret 2006. Dessutom hittades en 35-årig sillgrissla, vilken blev den äldsta av sin art någonsin i Europa.
Den rödlistade apollofjärilen har siktats på ett flertal öar i södra skärgården, medan den inte hittats alls i norra skärgården.
31 skräntärneungar har ringmärkts. Skräntärnan är en hotad art och omfattas av ett Åtgärdsprogram mellan 2007 och 2011.
För att ladda ner rapporten Levande Skärgårdsnatur, gå in på www.skargardsstiftelsen.se
Foto: Johan Ahlbom.
