På vilka sätt använder vi havets resurser och hur har det påverkat dess förmåga att fortsätta ge oss till exempel fisk, kulturella värden och reglering av luft, klimat och övergödning?
– Vår rapport om statusen för ekosystemtjänster från svenska hav synliggör hur vi har nytta av havet på olika sätt, hur tillståndet är för dess olika ekosystem, och hur tillståndet hänger ihop med mänsklig påverkan, säger Mats Lindegarth, vetenskaplig koordinator vid Havsmiljöinstitutet och professor i marin ekologi vid Göteborgs universitet.
Människan har på många olika sätt stor nytta av havets ekosystem. Till exempel producerar havet syrgas och livsmedel, är en del av vattnets kretslopp, ger oss inspiration och rekreation. Ofta får vi allt detta utan någon direkt kostnad i pengar.
Att tala om nyttorna vi får av havets ekosystem som ekosystemtjänster är ett sätt att synliggöra på vilka olika sätt vi har nytta av havet. Att värdera dessa ekosystemtjänster kan leda till att miljöproblem åtgärdas om de utgör kostnader för samhället som inte reflekteras i marknadsvärden.
Flera forskare från Havsmiljöinstitutet, Göteborgs universitet och Sveriges lantbruksuniversitet har bidragit till rapporten Ekosystemtjänster från svenska hav – Status och påverkansfaktorer, som idag presenteras på Havs- och vattenmyndigheten, som också beställt rapporten.
Syftet med rapporten är att bedöma statusen för ekosystemtjänster från svenska hav, och att utvärdera kopplingen till mänsklig påverkan. De svenska havsområdena Västerhavet, Egentliga Östersjön och Bottniska Viken har bedömts separat. Statusen för olika ekosystemtjänster från haven anges som god, måttlig eller dålig.
– Rapporten visar att haven inte bara ger oss fisk att äta, utan att dess ekosystemtjänster är nyttiga för samhället på en rad olika sätt. I många sammanhang pratar man nu om ”blå tillväxt”. Våra resultat visar samtidigt att människans nyttjande av havens ekosystemtjänster i flera avseenden har påverkat havens förmåga att fortsätta tillhandahålla dessa tjänster, säger Mats Lindegarth, vetenskaplig koordinator vid Havsmiljöinstitutet och professor i marin ekologi vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.
– Att synliggöra människans påverkan och vad som orsakar den är viktigt för att vi som enskilda konsumenter ska kunna fatta bra beslut, och för att myndigheter och beslutsfattare ska kunna utforma åtgärder som leder till hållbart nyttjande av havens resurser, säger Mats Lindegarth.
Några ekosystemtjänster som utmärkte sig med dålig status är näringsvävar och livsmiljöer, som båda påverkar många andra av havens ekosystem. Att dessa två har dålig status beror i sin tur på att tillståndet för viktiga biologiska grundfaktorer som växt- och djurplankton, fisk och bottenmiljöer är dåligt. Även statusen för ekosystemtjänsten livsmedel bedöms som dålig, beroende på tillståndet för många kommersiellt viktiga fiskarter.
Övergödning och fiske är två påverkansfaktorer som bedöms påverka många ekosystemtjänster negativt, men även klimatförändringar.
Ekosystemtjänster som rekreation och estetiska värden påverkas kraftigt av marint skräp och oljeutsläpp. Enligt rapportförfattarna är tillståndet eller statusen för båda tjänsterna måttlig.
Ekosystemtjänster som bedöms ha god status är till exempel energiförsörjning, tillhandahållande av genetiska resurser, och inspiration. Ekosystemtjänster vars status bedöms som måttlig, är exempelvis naturarv, rekreation och upprätthållande av biologisk mångfald.
