Både näringslivet och Försvarsmakten drabbas när Sjöfartsverket av ekonomiska skäl tvingas till kraftiga neddragningar det närmaste året. Åtgärderna omfattar nedlagda helikopterbaser, mindre isbrytning och sjömätning och en kraftigt minskad administration.
Förra året gav 457 Mkr i förlust för Sjöfartsverket och över 600 Mkr efter finansiella poster. Årets budget pekar på ett ytterligare tapp om drygt 200 Mkr och därför kommer Sjöfartsverket genomföra kraftfulla åtgärder som presenteras för regeringen i den treårsplan som lämnades in 1 mars.
– De beslutade åtgärderna kommer ha en direkt påverkan på såväl våra kunder som våra medarbetare. Åtgärderna är inget vi vill genomföra, men vi är i en allvarlig ekonomisk situation som gör det nödvändigt, säger Erik Eklund, generaldirektör.
Genom avyttring av fartyg halveras möjligheten till tungt farledsunderhåll och sjömätning. En isbrytare kalläggs vilket riskerar att leda till stängda farleder och hamnar. Då sjöfarten står för nio av tio transporter av svensk import och export är längre väntetider på isbrytare och risk för stängda hamnar något som drabbar den svenska basindustrin i norr.
Två av fem helikopterbaser för sjö- och flygräddning planeras att läggas ner. Det innebär i så fall längre insatstider och att Flygvapnet inte kommer kunna öva som idag. Intäkterna för Sjö- och flygräddningen motsvarar inte kostnaderna och gav ett stort underskott.
Administrationen skärs ner motsvarande var tionde anställd.
Men det finns möjliga lösningar. Sjöfartsverket begär höjda statliga anslag årligen om 250 Mkr, en möjlighet att öka avgifterna med 250 miljoner kronor samt att statens investeringar i sjöfartens infrastruktur och fartygsflotta ska uppgå till 35 miljarder kr över en tioårsperiod. Då ingår även driften av isbrytarna på samma sätt som att staten står för snöröjning på väg och järnväg. Summan motsvarar tre procent av statens satsningar på drift och underhåll i trafiksystemen de kommande tolv åren.
– Vissa anslag har inte höjts sedan 1990-talet. Och givet den viktiga roll sjöfarten spelar för vårt näringsliv och vår beredskap tycker jag att tre procent av de totala kostnaderna är fullt rimligt, säger Erik Eklund.
Vi befarar kraftig försämrad sjöräddning för fritidsbåtar
På vilken kust kommer fritidsbåtar att bli utan sjöräddning med helikopter? Det frågar sig nu Svenska Kryssarklubben, Svenska Seglarförbundet och Svenska Båtunionen med tillsammans drygt 300 000 medlemmar, med anledning av Sjöfartsverkets senaste pressmeddelande om kraftiga besparingar med bland annat nedlagda helikopterbaser.
I Sjöfartsverkets pressmeddelande står att två av fem helikopterbaser för sjö- och flygräddning planeras att läggas ned, vilket innebär längre insatstider.
– Om detta blir verklighet kommer det drabba säkerheten för fritidsbåtar, som inte längre kommer kunna lita på snabb sjöräddning till sjöss, säger Fredrik Norén, generalsekreterare på Svenska Kryssarklubben med 40 000 medlemmar över hela Sverige i segel- och motorbåtar.
– Det kommer drabba våra medlemmar också, unga som äldre, som rör sig längs kusterna och ute på havet där vi frekvent organiserar kappseglingar, säger Olof Granander, ordförande för Svenska Seglarförbundet som har 95 000 medlemmar.
– Det är olyckligt att man tittar på en nedläggning av två helikopterbaser då det är ett viktigt komplement inom svensk sjöräddning, framför allt när det gäller en fortsättning av den minskade trenden vad det gäller dödsfall i samband med båtolyckor. När olyckan är framme behöver det finnas lättillgängliga räddningsinsatser och vi ser en stor risk att någon av våra ca 179 000 medlemmar, men även någon av de 2,2 miljoner människor som varje år utövar fritidsbåtslivet, kommer att drabbas av denna nedläggning för eller senare, säger Henrik de Vries, generalsekreterare på Svenska Båtunionen.
Sjöfartsverket är ansvarigt för sjöräddningen i Sverige. Det är främst vid allvarliga olyckor som sjöräddning med helikopter sätts in för att rädda fritidsbåtar i sjönöd. Under 2024 ryckte helikoptrarna ut 142 gånger på sjöräddningsuppdrag.
