De senaste 40 åren har majoriteten av jordens sjöar ändrat färg. Det visar en ny studie där 32 miljoner satellitobservationer från drygt 67 000 vattendrag analyserats. Orsaken är omfattande förändringar i insjöarnas ekosystem.
Sjöar är kritiska komponenter för jordens ekosystem. De fungerar som livsmiljöer för vatten- och landlevande arter, stödjer den biologiska mångfalden och upprätthåller den ekologiska balansen. Sjöar är också avgörande för dricksvattentillgången, jordbruket och klimatet genom att påverka temperatur, luftfuktighet och atmosfäriska processer. Färgen på sjöar är en viktig indikator för hur vattendragen mår. Olika nyanser vittnar om insjöarnas ekologiska tillstånd. samt pågående fysiska och biokemiska processer.
I en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Water Resources Research har ett forskarlag analyserat 32 miljoner satellitbilder av drygt 67 000 sjöar från 1984 och framåt. Efter att ha samkörts med klimat- och befolkningsdata kan forskarna slå fast att endast 14 procent av de studerade sjöarna bibehållit stabila färger över tid. Att så många sjöar skiftat i nyans indikerar betydande rubbningar i ekosystem orsakade av förändringar i vattenkvalitet, algkoncentrationer och flöde av löst organiskt material.
– Våra resultat visar den starka kopplingen mellan förändringar i sjöfärger, klimatförändringar och mänsklig påverkan. Vi upptäckte att 60 procent av sjöarna genomgått betydande färgförändringar, säger Zheng Duan, naturgeografiforskare vid Lunds universitet.
Sjöar har olika färger beroende på var de ligger. Blå sjöar förekommer oftast i områden på nordliga breddgrader medan gröna sjöar är vanligare i befolkade områden på medellatituder, till exempel sydeuropeiska breddgrader. Rödaktiga och gulaktiga sjöar återfinns främst på södra halvklotet. I studien fann forskarna att merparten av de sjöar som skiftat i färg under de senaste 40 åren gått mot mer blåa nyanser. En sjö med en mer blå färg indikerar generellt klarare vatten och kan återspegla ett hälsosammare ekologiskt tillstånd, även om detta varierar beroende på sjöns naturliga egenskaper och omgivningar. Men betydande förändringar i sjöns färg kan signalera ekologiska störningar, såsom ökad tillförsel av näringsämnen eller andra faktorer som påverkar sjövattnets fysiska och biokemiska egenskaper. Skillnaderna mellan olika regioner var anmärkningsvärda.
– Sjöar i områden på hög latitud, såsom Nordamerika och norra Europa, visade en mer uttalad färgförändring jämfört med vattendragen på mellersta och södra halvklotet. Vi vet inte riktigt varför det är så. Men denna regionala variation tyder på att klimatförändringar och mänsklig aktivitet påverkar ekosystem på komplexa och lokala sätt, säger Zheng Duan.
Genom att kartlägga sjöfärger globalt belyser den nya studien hur klimatförändringar och mänsklig aktivitet påverkar sjöekosystem, vilka i sin tur har stor betydelse för matproduktion, vattenförsörjning och rekreation. Att förstå dessa förändringar kan hjälpa samhällen och beslutsfattare att fatta välgrundade beslut om vattenresurshantering, bevarande och miljöskydd. Vidare visar studien hur satellitbaserad fjärranalys kan vara ett skalbart och kostnadseffektivt verktyg för att övervaka miljöförändringar över tid, vilket är avgörande för hållbar utveckling i en snabbt föränderlig värld.
– Den fjärranalysbaserade metoden erbjuder en lösning för långsiktig övervakning av vattenkvalitet och ekologisk stabilitet, vilket möjliggör tidiga insatser, säger Zheng Duan.
Förutom Lunds universitet har Hohai University och Nanjing University deltagit i arbetet.
