Så här dags står båten på land, invirad i en stor presenning med vinterkonserverad motor, ruffen tömd på det man är rädd om och samtidigt fylld med ett antal torrbollar, som nog även återfinns i andra miljöer också. Nu borde man sålunda ha gott om egentid under några månader före den så efterlängtade vårrustningen. Men då har man glömt alla höst- och vintermöten för både klubbar, båtförbund och båtunion plus ett och annat julbord, vilka ska förberedas och genomföras på ett inspirerande sätt för alla deltagare och genast försvinner omgående åtminstone en månad av den omtalade egentiden.
När denna text manglas har Unionsrådet, ett höstmöte för i första hand båtförbund och unionsstyrelse, ännu inte genomförts men jag anar att den pågående organisationsöversynen blir den mest energikrävande aktiviteten. Dels för att ingen tydlig information har släppts ut till er läsare tidigare och att det har bildats motvikter med andra idéer. Vi vet ju vilka som betalar kalaset och som säkert också vill vara med och påverka framtida drift. Knappt 180 000 medlemmar (av olika slag) med ett eget tidningsförlag, delägare i ett försäkringsbolag och en verksamhet som omsätter 16 Mkr, borde man vara rädda om. Därför måste nu all information nå ut till alla båtklubbar som ett led i det viktiga förankringsarbetet.
Vad tycker du till exempel om att varje båtklubb ska få rösträtt på Svenska Båtunionens (SBU) årsmöte eller att det tidigare förslaget på ett nytt namn – Svenskt Båtliv – som behandlades 2008, återigen dyker upp? Två förslag som förekommer i utredningen. Skriv gärna till Båtliv och tala om vad som är viktigt i det fortsatta arbetet och glöm inte att informera din klubb och/eller båtförbund om vad du tycker.
Många analyser i utredningen innehåller kloka slutsatser som givetvis måste beaktas i förändringsarbetet, men att först börja skissa på en organisationsstruktur och därefter fylla på med lokal och central verksamhet känns inte rätt. Det borde vara båtklubbarna med sina verksamheter och behov av olika slag av support och tjänster, som styr hur man bör organisera sig på mellannivå och vad som förväntas hanteras på central nivå.
En viktig anledning till att man engagerar sig som funktionär i vår typ av organisation är de goda möjligheterna att kunna påverka och ge oss därför den möjligheten även i detta projekt. Då blir det också lättare att få med sig alla båtägarna ombord på den stora pråmen, som ju behöver lite mer tid på sig om man ska ändra kurs och gira åt annat håll.
Förutsättningarna är goda om det finns ett medinflytande, som går i takt och omfattar alla, en välkänd och uppskattad kommunikationsfunktion inom hela unionen samt verksamhetsplaner som i olika avseenden kan omfatta både unionsstyrelse, förbund och klubbar.
Låt oss fira en blivande pigg 100-åring som har kastat sina kryckor och med spänstiga steg vandrar vidare mot nästa sekeljubileum.
Ett sista budskap kom klockan 22.08 den 24 november, samma dag som Unionsrådet avslutades. Äntligen har nu organisationsöversynen blivit en öppen process. Därför har Båtförbunden alla möjligheter att tillsammans med sina båtklubbar påverka den framtida organisationen.
