Svenska Båtunionens (SBU) årsmöte som i stadgarna benämns Båtriksdag, indikerar att det är ett viktigt årligt möte, till vilket delegater kallas, förväntas vara väl pålästa och fatta för båtlivet kloka beslut.
Årsmötesparagrafen är fundamental och reglerar bland annat vilket inflytande organisationens medlemmar har och för de som engagerar sig ideellt är just möjligheterna att påverka och ha lite inflytande en viktig drivkraft.
Andra rikstäckande ideella organisationer kan ha annorlunda benämningar på sina årsmöten. Svenska Kennelklubben har till exempel har döpt sitt årsmöte till Kennelfullmäktige medan Svenska Seglarförbundets motsvarande möte benämns Seglardagen. Den vanligaste benämningen på årsmöte för denna typ av riksorganisationer är dock förbundsråd. SBU har sedan lång tid tillbaka också låtit de regionala båtförbunden arrangera dessa båtriksdagar, vilket ger möjlighet att både lära känna nya platser och ökar förståelsen för hur olika förutsättningarna är för båtlivet i olika delar av landet.
Idag är 22 båtförbund och två rikstäckande båtklubbar enligt stadgarna medlemmar i SBU, som i sin numerär även räknar in alla medlemmar i våra drygt 900 båtklubbar. Dessa 24 medlemmar har via sina delegater motions- och rösträtt på Båtriksdagen och företräder därmed alla båtklubbarna. Nu tycks dock de flesta vara överens om att båtklubben är den viktiga målgruppen i vår verksamhet och därmed också måste ges ett större direkt inflytande och en sådan förändring regleras enklast i form av reviderade stadgar.
Andra ideella riksorganisationer har liknande regler som också ger de lokala klubbarna både motions- och rösträtt vid motsvarande möten. Svenska Golfförbundet har dessutom, utöver den årliga ekonomirevision en särskild verksamhetsrevision, som granskar i vilken omfattning fattade årsmötesbeslut genomförs även på regional och klubbnivå.
SBU har en utmärkt vision – ”Tillsammans skapar vi det goda båtlivet” – som är skriven i presens. Det innebär en ständigt pågående process och det är bara tillsammans vi kan utveckla det goda båtlivet. Skapa därför tydliga och generösa regler för påverkan och inflytande i hela organisationen.
Håll med om att det är en hjärtefråga, som vi måste ta på allvar om vi ska må bra tillsammans framöver också.
Nu återstår bara lite åldersnoja för oss över 80-åringar (inklusive krönikören) med den viktiga frågan hur man på ett anständigt sätt bör avveckla ett 42-årigt båtliv. Att bara skiljas från den senaste ägda segelbåten vi har ägt i 20 år och lagt ner mycket omsorg, tid och en massa pengar på låter väldigt smärtsamt. Att inte längre på vårkanten få njuta av sjösättning och årets första natt ombord, kan utlösa vilka obehagliga känslor som helst.
Är tanken att sälja och köpa en mindre båt och på så sätt klamra sig fast några år till en tänkbar lösning? Ska man bara be att få vara kvar i någon stödjande funktion eller varför inte leta upp något helt nytt att engagera sig i? Tankarna snubblar över varandra men just nu får man ta ett år i taget. Som ni förstår behöver jag lite hjälp med att sortera mina tankar innan de viktiga besluten ska tas.
Hör av er med kloka råd men först och främst får vi hoppas på en skön sommar tillsammans med de flytetyg vi så omhuldar.
Ha en bra sommar!
