Stormar i vattnen runt Antarktis leder till stora koldioxidutsläpp i atmosfären, visar en ny internationell studie där forskare från Göteborgs universitet medverkar. Forskargruppen använde avancerade havsrobotar för att ta fram de nya rönen, som ger viktig förståelse för klimatförändringarna och kan leda till bättre globala klimatmodeller.
Världens sydligaste hav, Södra oceanen som omger Antarktis, är viktigt för det globala klimatet eftersom dess vatten innehåller stora mängder koldioxid. En ny internationell studie, där forskare från Göteborgs universitet medverkar, har granskat hur det går till när havet binder och släpper ifrån sig koldioxiden.
Nu levererar forskargruppen nya rön som belyser områdets viktiga roll i klimatförändringarna.
– Vi visar att de kraftiga stormar som ofta förekommer i området leder till omfattande koldioxidutsläpp till atmosfären, eftersom stormarna ökar blandningen av olika vattenskikt och för upp djupt vattnen med mycket koldioxid till ytan. Det har saknats kunskap om de här komplexa processerna, så studien är en viktig nyckel för att förstå Södra oceanens betydelse för klimatet och den globala koldioxidbudgeten, säger Sebastiaan Swart, professor i oceanografi vid Göteborgs universitet och medförfattare till studien.
Hälften av all bunden koldioxid i världshaven finns i Södra oceanen. Att klimatförändringarna förväntas ge intensivare stormar i framtiden gör det extra viktigt att förstå stormarnas inverkan på havets koldioxidutsläpp till atmosfären, påpekar forskarna.
– Den här kunskapen behövs för att kunna göra mer korrekta förutsägelser om framtida klimatförändringar. Dagens globala klimatmodeller fångar inte alls in samspelet mellan hav och luft när det gäller transporten av koldioxid, säger Marcel du Plessis vid Göteborgs universitet, som också medverkat i studien.
Att under en längre period granska de svårtillgängliga och stormiga vattnen runt Antarktis är en rejäl utmaning, som forskarna tog sig an med hjälp av unik robotteknik. Under flera månader samlade autonoma havsrobotar, drönare och så kallade ”ocean gliders,” in data från ytan till ett djup på en kilometer.
– Det handlar om banbrytande teknik som ger oss möjlighet att samla in data under lång tid – något vi aldrig hade kunnat få fram via ett forskningsfartyg. Tack vare havsrobotarna kan vi nu fylla viktiga kunskapsluckor och få en bättre förståelse för havets betydelse för klimatet, säger Sebastiaan Swart.
Bilderna:
Porträttfoto Sebaastian Swart, fotograf Sofia Sabel
Wave Glider, fotograf Fred Fourie
Slocum Glider, fotograf Sea Technology Services
