Bättre miljöinformation i sjökorten, satsning på modern teknik och en aktiv kommunal planering för båtlivet. Det är tre åtgärder som på olika sätt kan bidra till att skapa förutsättningar för ett mer hållbart båtliv. Det framhåller Svenska Båtunionen i sitt remissvar till miljödepartementet som svar på Miljömålsberedningens förslag.
Miljömålsberedningens förslag i betänkande ”Havet och människan” (SOU 2020:83) är i många stycken bra. Förslagen ökar möjligheterna att få en god miljö i hav och sjöar och att uppnå fastställda miljömål. Svenska Båtunionen, som organiserar 26 regionala båtförbund och 900 båtklubbar, vill på några punkter dock gå längre än utredningen.
Under vattenytan finns känsliga områden med växter och djur som behöver skyddas, ofta i grunda vatten, på platser där många paddlar kanot, kör fritidsbåt, ankrar för natten eller lägger till för en picknick. En skeppare eller paddlare som inte har mycket god lokalkännedom har i dag ytterst små möjligheter att veta om man befinner sig i ett miljökänsligt område och vad som finns under ytan. Sådana känsliga områden kan till exempel vara lekplatser för rovfiskar som gädda och abborre, ålgräsängar där fiskyngel kan leva skyddade och fågelskyddsområden.
Endast i vissa fall är dessa områden utmärkta i sjökorten, exempelvis fågel- och sälskyddsområden. Vi föreslår därför att Sjöfartsverket får i uppdrag att lägga in information om känsliga bottnar i sina databaser som ligger till grund för produktion av sjökort. Kunskapen om var de känsliga bottnarna är belägna finns redan hos andra statliga myndigheter, som Havs- och Vattenmyndigheten. De sjökort som riktar sig till fritidsbåtar saknar i dag information om var det är olämpligt att gå i land, färdas eller kasta ankar. Det är relativt enkelt att lägga in ett sådant lager i elektroniska sjökort om myndigheterna samarbetade.
Hastighetsbegränsningar, eller andra sätt att reglera hur fritidsbåtar får framföras, kan vara mer effektiva åtgärder än rena förbud mot att vistas på vissa platser. Information och kunskap om havsmiljön och dess ekosystem skapar förståelse och respekt. Om fler känner till vilka områden som bör undvikas hela eller delar av året ökar chanserna att djur och växter, över och under vattenytan, inte störs.
Olika vattenfarkoster gör olika stor påverkan på känsliga vattenområden, till exempel i form av stora svallvågor som grumlar vattnet i de grunda och känsliga vikarna. En kanotist ger mindre störande svall än en motorbåt av större storlek. En bärplansbåt ger avsevärt mindre svall än båtar med skrov som går djupt i vattnet. Nya skrovformer och motorer utvecklas nu snabbt. Svenska Båtunionen menar att teknikutvecklingen behöver stimuleras genom statliga medel till förmån för miljön.
Intresset för båtliv ökar. Fler skaffar och använder fritidsbåt. Bakom detta ligger en önskan om att komma närmare naturen och få vistas ute på sjön. Ska detta bli möjligt måste kommunerna ta ansvar för att skapa infrastruktur som gör det möjligt för fler att komma ut på vattnet. Det kan till exempel handla om att öka möjligheten att sjösätta båtar på trailer vid ramper, skapa möjlighet att förvara båtar på land och anvisa platser för båtklubbar att etablera sig. Om kommunerna bygger fler sjösättningsramper som är öppna för alla, ökar möjligheterna för fler att komma ut på vattnet. Samtidigt minskar trycket på att bygga nya bryggor, liksom behovet att bottenmåla båtarna med biocidfärg.
Här vilar ansvaret på kommunerna att ta hänsyn till fritidsbåtar i den fysiska planeringen. De måste planera långsiktigt så att miljön skyddas samtidigt som fler kan få tillgång till vattnet. Senaste åren har intresset för att köpa, samäga eller hyra båt ökat starkt.
Bättre miljöinformation i sjökort, satsning på modern teknik och en kommunal planering som möjliggör ett aktivt båtliv. Det är tre viktiga delar i en aktiv miljöpolitik som välkomnas av båtlivet.
Christer Eriksson, Ordförande Svenska Båtunionen
Carl Rönnow, Sakkunnig Svenska Båtunionen
