Den ideella föreningen Divers Against Ghost Nets får Svenska Båtunionens Miljöpris för sin insats att rena haven från spöknät och annat skräp.
2020 beslöt Svenska Båtunionens (SBU) Miljökommitté att dela ut årets miljöpris till Divers Against Ghost Nets. De har under många år visat att de brinner för att lokalisera och bärga spökgarn, tappade tinor och annat skräp i havet.
Prissumman på 10 000 kr skulle ha delats ut vid Båtriksdagen i Karlstad ifjol, men det blev varken någon Båtriksdag eller prisutdelning på grund av pandemin. Vinstsumman har överlämnats utan mänsklig kontakt och till sist har även det fina diplomet kunnat överlämnas.
Bakom priset finns ett gäng dykentusiaster på Västkusten, som träffades för 7–8 år sedan, fann mängder av nät och tinor som fastnat i gamla skrov eller skrevor på havsbotten. Näten var ofta fyllda med fisk och andra havsdjur som aldrig kom ut ur burarna.
Dykarna förstod tidigt att detta var ett miljöproblem för både fiskerinäring och livet i vattnet. De började utbilda rutinerade dykare i hur de med rätt teknik och metodik kan röja dessa spöknät. Spökfiske innebär att kvarglömda eller dumpade fiskeredskap fortsätter fånga fisk och andra havsdjur utan att dessa tas om hand.
Idag finns ett 15-tal dykare som under flera år har rensat bort tonvis med nät och annat skräp längs Västkusten. För ett år sedan bildade dessa dykentusiaster den ideella föreningen Divers Against Ghost Nets.
Hela idén är att få fler sportdykare att engagera sig i spöknätsröjningar med föreningens utvecklade metoder och därigenom skapa ett miljöengagemang bland sportdykarna. En tränad sportdykare med rätt utrustning kan göra stor nytta i kustnära områden genom att lokalisera och bärga spöknät tillsammans med en bra serviceorganisation på land.
Normalt anmäler alla seriösa fiskare typ av förlorad fiskeutrustning och position till Havs- och Vattenmyndigheten Dessa uppgifter läggs in i ett kartprogram vars app ”spökdykarna” har tillgång till. Appen finns på ghostguard.havochvatten.se
Dessa uppgifter ligger sedan till grund för i vilka områden dykarna väljer för att rensa bort nät och annan utrustning. Fritidsfiskarna är tyvärr inte lika angelägna om att få tag på tappade redskap. Varje höst försvinner enbart på Västkusten minst 5 000 hummertinor som ligger kvar på botten. Dessa blir för många arter ett evigt hem innan djuren svälter ihjäl eller blir uppätna.
Redskapen är tillverkade i nylon, som aldrig bryts ner och finns kvar för evigt. En enkel åtgärd för att underlätta för instängda djur att ta sig ut är att använda enklare garn i den tamp som håller gavelöppningen stängd. En sådan tamp bryts ner efter en kortare tid och tillåter sedan gaveln att öppna sig vid minsta tryck.
Spökgarnen är ett globalt problem. Föreningen samverkar med flera internationella föreningar, bland annat i ett forum som omfattar de nordiska länderna. Föreningen röjer även skräp i hamnar och det är inga små mängder som tas upp.
Förra året fick föreningen tips om att filma vissa musselodlingar i Stigfjorden på västkusten. Under ytan ser man hur en hel musselodling har kollapsat. Överallt ligger tonvis med plaströr, musselnät, ejdernät och plastrep. Länsstyrelsen i Västra Götaland, som har tillsynsansvar för musselodlingarna i naturreservatet, har också varit inblandad för att undersöka om alla villkor i beviljat tillstånd har följts.
Verksamheten i föreningen pågår året runt, såväl på kväller efter jobbet som under helger. På vintern är det bara isbelagda vatten som hindrar deltagarna från att dyka. All verksamhet bedrivs på ideell basis, men gåvor tas tacksamt emot.
Om man någon gång ska använda ordet eldsjälar, så är det här gänget verkligen ett synbart bevis på den benämningen.
Text: Lars Afzelius. Foto: Divers Against Ghost Nets, Lars Afzelius
Ordförande Paul Hultsbo, t. h., och dykaren Joakim Johansson, i mitten, får äntligen ta emot Svenska Båtunionens miljöpris för år 2020 av Bo Wernlundh från Unionsstyrelsen.
Annelie Pompe har just hämtat upp en famn med spöknät.
En ensam fisk fast i en fångsthåv, som om den ligger kvar säkert fångar upp fler fiskar vad det lider.
Så här ser hummertinorna ut på land, men kvar i havet är dom ett stort hot för många vattendjur.
