I höstas tog Båtliv kontakt med alla båtförbund, unionsstyrelse, kansli och enstaka båtägare. Vi efterlyste förslag på angelägna ämnen att skriva om 2021. Det damp ner cirka 25 intressanta förslag, som berörde ett tiotal olika båtlivsfrågor.
Redaktionen fastnade så småningom för fyra förslag, som vi bedömde vara efterfrågade att skriva om. Det första är tips om hur båtklubbar kan ta hand om sina ungdomar och förhoppningsvis bedriva en passande verksamhet. Det andra är hur båtklubbar introducerar nya medlemmar och även hur klubben kan ge viss rådgivning vid köp av den första båten.
Det tredje ämnet är avsett för rekrytering av nya funktionärer. Att det är svårt att rekrytera nya funktionärer vet alla. Många äldre, som gärna vill stiga av, känner att de av lojalitetsskäl måste stanna kvar tills en ersättare dyker upp samtidigt som dessa år på ålderns höst är extra värdefulla för den enskilde.
Det fjärde ämnet handlar om båtlivet om 5–10 år och hur båtklubbarna ska tackla nya miljökrav, täta kommunkontakter och kanske medlemmar som ”bara” vill köpa en tjänst av klubben.
Redaktionen bad i nummer 6 2020 sina läsare om hjälp med tips och idéer, gärna hämtade ur den egna verksamheten, och skapade en särskild mejladress för att kunna ta emot läsarna alla inskickade mejl.
Men sedan tidningens utgivning har vi väntat och väntat, inte en enda läsare har hört av sig och inte ett enda mejl har dykt upp.
Man undrar ju varför… Var frågorna ointressanta, var det fel tid på året eller är annat viktigare – eller vad? Ämnena är insända av båtfolk, men ändå har det varit tyst som i graven.
När krönikören lyckats samla ihop sig efter uteblivet intresse kom nästa spark i baken från ett Facebookinlägg:
”Hej, nu har jag fått ännu ett nummer av Båtliv. Och ännu en gång ställer jag mig frågan hur redaktionen funderar. Sida upp och sida ner med män. Män som styr båtar, män som berättar om kraftfulla motorer, män och män och ännu mera män. Grattis till er! Inte en enda person med annan hudfärg. Om ni hade varit en fristående tidskrift för svenska män som älskar båtar hade jag kanske haft överseende, men nu är ni ett medlemsorgan för Sveriges båtklubbar. Hur vill SBU att framtiden ska se ut? Vem vill ni ska läsa tidningen? Har ni ens frågat några andra än era bästa manliga kompisar vad de vill läsa om?
Det finns kvinnor som gillar båtar, det finns människor med annan hudfärg som kan segla, navigera och styra en motorbåt. Miljöfrågor, hur hanterar båtbranschen dem?
Jag tror att ni kan göra en så mycket mer läsvärd tidning om ni anstränger er, varsågod för en uppmuntrande spark i baken”.
Alla kvinnor i båtlivet! Hoppas att ni gör det som är kul ombord och på klubbarna även om tidningen Båtliv inte har ägnat er större uppmärksamhet. Vi har tidigare skrivit om kvinnor i olika reportage, men uppenbarligen inte i tillräcklig omfattning.
Alla män i båtlivet! Nu är det väl dags att hålla sig lugn i sittbrunnen och låta övriga ombord ta ansvar för färden framöver.
Vi på redaktionen behöver fler tips om alla duktiga människor (oavsett kön, hudfärg eller ålder) ombord, i klubbarna och förbunden och vill förstås att alla som får tidningen ska läsa den, inte bara kvinnorna.
sbuframat@batliv.se
Alldeles för mycket om motorbåtar i tidningen. Hoppas det blir mer om segling och segelbåtar. Mvh Roger
Tack för din åsikt! Vi försöker spegla marknaden och då är motorbåtarna (i försäljning) i total dominans. Det finns många segelbåtar också och vi försöker visa detta också. Svenska Seglarförbundet visar segelsporten på ett antal sidor i tidningen varje nummer, vilket också borde bidra till en bättre blandning. Hoppas att du hittar något bra att läsa! //Redaktionen